DONJ, Stationer, lastplatser (Stations) Av Rolf Sten

Jädraås station (2000-11-23)

41,1 kilometer från Linghed. 44,9 kilometer från Norrsundet.
200,2 meter över havet.

I dessa milsvida skogar där en gång varg och björn levde helt ostörda fanns, där Jädraås nu ligger, ingen bebyggelse med undantag av en vattenkvarn belägen invid Jädraån. Platsen kallades Vannamylle som är det finska ordet för vattenkvarn. Enligt en sägen var det innevånarna i byarna Gammelboning och Ulvtorp som anlade och brukade kvarnen.
    Den dåliga vattentillgången och den låga fallhöjden vid Åbro masugn, tillika med den långa transportvägen för malmen från Wintjern, gjorde att Ockelboverken beslöt satsa på en ny masugn som kunde drivas året runt.
    I Jädraåns vattendrag, just vid ovan nämnda Vannamylle fanns ett vattenfall på totalt 16 meters fallhöjd. Vattentillgången var säker året runt. Bolaget beslöt att här i Vannamylle bygga Jädraås masugn. Ytterligare en stor fördel vanns då malmtransporterna blev 1,5 mil kortare.
    Genom beslutet att bygga masugnen började även Jädraås samhälle tt växa fram. Masugnen byggdes under åren 1855-58. 1858 den 14 februari kl 06,00 på morgonen kunde C A Dellvik "pådraga" masugnen för första gången. Den första "blåsningen" pågick fram till den 23 juli 1858 och under den tiden tillverkades 789 ton tackjärn.
   Ett flertal bostäder för arbetarna uppfördes och naturligtvis måste även Jädraås ha en bruksherrgård. Den stod klar 1856.
För att eliminera de höga malmtransportkostnaderna beslutade bolaget att bygga en järnväg mellan gruvan i Wintjern och masugnen i Jädraås. Brukssamhället Jädraås tog därför ett stort steg framåt i utvecklingen när järnvägen till gruvan började att trafikeras i september 1881.
   Den första byggnaden för järnvägens behov blev en mindre vagnreparationsverkstad som uppfördes 1882. I början av1884 stod stationshuset färdigt och samma år övertog Jädraås rollen som järnvägens huvudort från Lilla Björnmossen.
   I Jädraås utvecklades järnvägens administrativa verksamhet, som ekonomi, personal, milkontroll mm. En majoritet av de anställda bosatte sig i Jädraås, vilket innebar ett avsevärt bostadsbyggande.
    Här kom järnvägens reparationsverkstäder, snickarverkstad och målarverkstad att ligga och därigenom kom allt underhåll på lok och vagnar att skötas i Jädraås. Naturligtvis blev även lokstallar byggda.
    Beslutet att lägga DONJ:s huvudstation till Jädraås betydde mycket för samhällets fortsatta utveckling.

Gamla verkstaden i Jädraås år 1906.Till höger skymtar det som idag kallas "Röda längan". Vid bortre delen av verkstaden skymtar gamla vattentornet. Borta till vänster skymtar gaveln på stationshuset. Foto: Samling JTJ
    1885 utökades och kompletterades reparationsverkstaden för vagnar med en klensmedja. Två år senare skadades verkstaden svårt vid en brand. Den återuppbyggdes samma år. Samtidigt kompletterades verkstaden med två lokstallsplatser. 1888 byggdes ett nytt rundstall med plats för fem lok, varvid de gamla stallplatserna tillföll reparationsverkstaden. I anslutning till denna byggdes 1889 det första vattentornet i Jädraås.

     1890 byggdes en separat reparationsverkstad och en snickarverkstad för vagnar. I anslutning till denna tillkom ett virkeshus. 1898 uppfördes ett stort materialhus, i vars ena ända den så kallade nykterhetslogen inrättades. Samma år byggdes lokstallet till med en separat målarverkstad och på dess övervåning inreddes överliggningsrum för den åkande personalen.
     1903 uppfördes ett större gjuteri som kom att användas fram till 1912. Det byggdes då om till lokstall. På grund av de nya större tenderlokens leverans 1906 förlängde man samma år tre av stallplatserna och bytte till en större vändskiva.
    I början av 1912 togs en ny och ändamålsenlig reparationsverkstad i bruk. Samtidigt lades verksamheten ned i den gamla byggnaden och i gjuteriet. Den nya verkstaden eldhärjades 1913 och brann ned totalt. Beslut togs omedelbart om att den skulle återuppbyggas.
    I anslutning till den nya verkstaden uppfördes 1916 en ny vagnverkstad. 1918 kompletterades denna med målarverkstad och virkesförråd. Vagnverkstaden brandskadades år 1934 men reparerades omedelbart.
    1913 uppfördes ett större vattentorn. Detta blev 4,2 meter högt och försågs med en cistern rymmande 72 000 liter. Vattnet pumpades upp från en pumpstation vid Jädraån. Samma år byggdes vattenledningssystemet ut i Jädraås.
   Sedan stationshuset färdigställts i början av1884 har huset genomgått otaliga om- och tillbyggnader, något som mycket väl kan spåras i husets exteriör. I det ursprungliga huset inreddes 1892 en väntsal. Behovet av kontorsutrymmen var stort, inte bara järnvägen utan även bruket hade sina kontorsutrymmen i stationshuset.
För att få plats med fler kontor samt en 2:a klass väntsal gjordes 1899 en tillbyggnad av huset med två likadana flyglar, en i västra och en i östra delen av huset.
1911 fick stationshuset sitt nuvarande utförande genom ännu en tillbyggnad i den östra ändan. Väntsalarna flyttades till den nya delen, även resgodsavdelningen fick ett nytt utrymme. Även flera av tjänstemännen vid DONJ sina bostäder i huset.
Trafikchef Westerlund bodde de första åren i stationshuset men flyttade efter några år in i herrgården.
Den kom att användas som chefsbostad vid DONJ fram till mitten av1950-talet, varefter den användes till andra ändamål.
1901 inrättades acetylenbelysning i stationshuset vilken år1904 ersattes av elektrisk belysning.

    Brukssamhället Jädraås utvecklades vidare. Åren 1904-1905 uppfördes en större Lanchasiresmedja och 1912 flyttades smältstycke- och råskensverket från Brattfors till Jädraås. 1914 ökades kapaciteten i smedjan genom tillkomst av flera ugnar, även masugnen byggdes under åren om ett flertal gånger.
För att förbättra transporterna till och från hyttan/smedjan anlades år1914 ett bispår, som från stationsplanet gick i en vid båge ned till hyttan/smedjan. Man kan med fog säga att åren 1914-1930 var Jädraås bruks "storhetstid".

     Nya metoder för framställning av järn började att användas. Dessa metoder behövde inte träkol i processen. Lönsamheten för bolagets järnindustri försämrades och det resulterade i att Jädraås masugn stoppade sin drift för alltid den 22 augusti 1930.
   Vid smedjan fortsatte verksamheten i ännu några år, men efterhand minskade även den verksamheten för att 1942 helt upphöra.

    De skivsignaler, som från början monterats som huvudsignaler vid infartsväxlarna, byttes 1933 ut mot dagljussignaler. Några andra säkerhetsanläggningar har inte funnits eftersom stationen alltid varit bevakad under de tider, då tågen varit igång. En omlastningskran byggdes 1958 på den östra bangården. En jämn ström av timmerbilar började anlända till Jädraås och med omlastningskranens hjälp flyttades lasterna snabbt över till DONJ:s vagnar för vidare befordran till Norrsundet.
    1968 flyttades kranen i Linghed till Jädraås och monterades upp på den västra bangården.

Så kom då den 2 oktober1970 och det sista ordinarie timmertåget lämnade Jädraås och därmed borde även järnvägssamhället Jädraås upphört. Men icke så, det lever fortfarande, om än bara på somrarna då Museijärnvägen Jädraås-Tallås Järnväg är i drift.
     Efter detta långa uppehåll på DONJ:s huvudort rullar vi vidare. Banan löper under sakta stigning rakt utan några större kurvor. Så kommer en utförsbacke som efter en stund övergår i motlut, några kraftiga kurvor och det börjar luta utför igen och efter 6,8 km rullar vi in till Flaxens lastplats.

Jädraås station och bangård 1904. (Jädraås station year 1904). Foto ©: samling JTJ.

Vill du gå vidare till nästa station?
Gör Ditt val. (Make your choice and Click at the selected station)  

Linghed	Wintjern	Wintjern Övre	Rysjön	Lilla Björnmossen
Stora Björnmossen	Svartbäcken	Tallås grusgrop	Tallås	Itranite
Pallanite	Åbo	Jädraås	Flaxen	Brattfors
Nyåbron/Åbrobanan	Wij-Bruk	Forn-Wij	Ockelbo	Sundsbro
Gäveränge	Östby	Östbyberg	Wittersjö	Hamrånge/Åbydal
Hamrångefjärden	Totra	Norrsundet	Karta	Innehållsfört.

Returtåg till DONJ innehållsförteckning