HOME
INDEX

495     Ängelholm - Teckomatorp

FÖREGÅENDE
LISTA
Ängelholm - (Åstorp) - Billesholm - (Teckomatorp)
NÄSTA



Klicka i kartan ovan för att komma till en karta där den här bandelen ligger!

Sign= Platsens signatur.
Driftplats= Namnet inom parantes= tillhör inte denna bandel.
Namnet i rosa färg
= Tidigare stavning.
Sida= Stationshusets läge i förhållande till spåret, räknat uppifrån. h= höger, v= vänster.
Km= Avstånd mellan platserna.
Höjd= över havet.
Från= Tagen i drift.
Notering=
A avförd som trafikplats
abo automatisk blockpost
avx arbetsväxel
bgd bangård
BI borttagen infrastruktur
blp blockpost
fp förgreningspunkt
G godstrafik
grp grusgrop
hlp håll- och lastplats
hp hållplats
hpr rälsbusshållplats
hp hållplats med sidospår
hst hållställe
I infrastrukturell
kb kombinerad bro
lmk längdmätnings-konnektion
lp lastplats
mtmp militär-mötesplats
P persontrafik
rbg rörlig bro
sipl signalplats
stn station
sto stopplats
T trafikal
ts teknisk station
U upphört
vt vattentag
väg väg med stopplikt
* (åter) öppnad
nedlagd

I nutidskoder:
Första bokstaven

F fullständig trafik
G godstrafik
I ingen
P persontrafik
Andra bokstaven
H hållplats
L linjeplats
S station
Ö övrig status

Sign Driftplatsens namn Sida Km Höjd Från Notering







Eg/Ä (Ängelholm) v 216,900 5 1957-09-01 stn, † G 1994-11-01; ansl EKJ, LEJ; PS
Ä Ängelholm C v 216,900 5 1930-05-15 stn, ansl EKJ, LEJ;
Eg Engelholm 216,900 1886-09-18 stn, ansl EKJ, LEJ;
Eg Engelholm (gamla) 218,000 16 1875-12-31 stn, lp 1886, hp, † ~1902;
Sar Spannarp h 224,300 34 1875-12-31 stn , † 1967-05-28, mtmp 1972-07-11, BI 1985
Hgd Heagård h 227,700 24 1875-12-31 hlp, hp 1958, † 1960-05-29
  Grytevads grusgrop   230,000   <1911 grp, BI ~1924
Åp (Åstorp) h 231,000 35 1875-03-17stn, † G 2009-01-01; ansl SHJ; PS
  Wrams Gunnarstorp   234,400   1881-06-01 hp, † 1882-11-15
Nav Norra Vram v 236,700 29 1876-11-01, stn,  hlp 1962, lp 1967-05-28, † 1974-06-01, BI 1974
Norra Wram    
  Södra Vrams tegelbruk   237,800 30 <1889 ssp, BI
Bih/Bm Billesholm v 240,000 40 1943-06-07 stn, † P 1975-06-01, GU 2007-01-07, vagnslast tv vilande; GS
Bm Billesholms gruva 240,000 40 1876-11-01 stn
Bm Billesholms grufva 240    
Schakt Kapten Berg    
Skromberga    
Schakt Albert    
Schakt Oscar    
Schakt Victor    
Böketofta v 246,800 68 1886-09-18 hp, stn ~1895, hp 1956, † 1967-05-28
Kd Kågeröd v 250,300 64 1886-09-18 stn, † P 1975-06-01, † 1977-05-22, I ssp 1985; småbana Kågeröd–Gillastig; IL
Ad Axelvold v 253,5 81 1886-09-18 stn, hlp 1965, hp 1967, † 1970-05-31
Klt Källstorp v 256,6 76 <1910 stn, hlp 1954, hp 1960, † 1967-05-28;
Klt Kjellstorp 256,6 1890-12-01 hlp, stn ~1895
 

Lönstorp

      1886-09-18  
Sal Svalöv v 260,500 65 1886-09-18 stn, † 1985-06-02, BI 2002-11-15
Sal Svalöf 260,500 65    
Tp (Teckomatorp) v 265,800 29 1865-08-01 hp, stn 1886-09-18, † G 1989-09-24; ansl L&HJ

Landskrona–Ängelholms Järnväg (LEJ)
Delen Ängelholm - Billesholm

Landskrona försökte vidga sitt sammanträngda influensområde med hjälp av järnvägar. Eftersom Ängelholm sökte förbindelse med järnvägsnätet möttes städernas intressen i Åstorp. I konkurrens med Helsingborg ville Landskrona genom LEJ bli utfraktare av skånskt stenkol, till vilket stora förhoppningar knöts, men staden förlorade till Helsingborg striden om västkustbaneetappen till Halmstad. SJ var bara intresserat av Västkustbaneavsnittet Ängelholm–Billesholms gruva men fann det obilligt att inte förstatliga hela banan. Både privatbanans ångvagn och den bensinmotorvagn som SJ tidigt prövade hade svårt att klara stigningarna på den södra delen
koncession
1874-11-06 Landskrona–Åstorp
1875-12-31 Åstorp–Ängelholm, för Ängelholm–Björnekulla järnväg
längd 49 km
förvaltningsort Landskrona
trafikförändringar
1875-12-31 *Åstorp–Ängelholm ”gamla”,
14 km, allmän trafik
1876-11-01 *Landskrona–Åstorp, 35 km, allmän trafik
1886 *Ängelholm ”gamla–Ängelholm, 1 km, allmän trafik
1960-05-29 †Landskrona–Billesholm, 26 km, persontrafik och Säby–Ekeby, 17 km, all trafik
1969-01 †Landskrona–Säby, 4 km, godstrafik de facto (formellt 1971-05-23)
1988-05-29 †Ekeby–Billesholm, 5 km, godstrafik
trafik 1949-06-01 upphörde genomgående godstrafik vid elektrifieringen av Landskrona–Billeberga och Landskrona–Kävlinge
omläggning
1890 vid Billesholms gruva sedan kolbrytning hade underminerat banan
1965-05-30 ny infart till Landskrona i samband med motorvägsbygge, med anslutning till f.d. Landskrona–Kävlinge järnväg
förstatligad 1896-01-01
upprivning Landskrona–Säby obekant, Säby–Ekeby 1960–61, Ekeby–Billesholm 1992
nollpunkt Obekant för LEJ, Billesholm för SJ
anmärkning
a) Enda spårkontakten med Landskrona & Helsingborgs järnvägar var i Landskrona. LEJ gick över L&HJ på bro i Ottarp
b) Museitågstrafik kördes sommartid Billesholm–Ekeby(–Skromberga) 1974–1978 av Helsingborgs Veteranjärnväg
litteratur Lars Hagerman, ”Billesholms gruva station”, Ångtrycket 1&2/1998
LEJ förstatligades tillsammans med Göteborg–Hallands järnväg, Mellersta Hallands järnväg, Skåne–Hallands järnväg och Malmö–Billesholms järnväg för att skapa en statlig västkustbana. Delen Landskrona–Billesholm, som inte kom att ingå i dennas huvudlinje, slutredovisas här. Trafikplatsdata för sträckan Billesholm–Ängelholm redovisas under Godsstråket genom Skåne

Malmö–Billesholms järnväg (MBJ)
Delen Billesholm - Teckomatorp

Med delvis okonventionella medel insamlades aktiekapital för att ge Malmö anslutning till Västkustbanetrafiken som annars hotade att koncentreras till Helsingborg, ett hot som förstärktes av ryktet att staten tänkte förvärva Helsingborg–Hässleholms järnväg.
I Billesholm fanns Landskrona–Ängelholms järnväg som kunde förmedla kontakt norrut. Väg- och Vatten tvingade dock fram en båge österut från den räta linjen för att underlätta kontakten med Lund. Trafikinkomsterna var goda vilket avspeglades i beloppet för statens inlösen.
I Billesholm nåddes de skånska kolfälten och cementfabriken i Lomma var en stor godskund.

Koncession 1884-09-26 Malmö–Billesholms gruva

Längd 60 km

Förvaltningsort Malmö

Trafikförändringar
1885-09 *Kävlinge–Teckomatorp, 9 km, provisorisk godstrafik
1886-09-18 *hela sträckan, allmän trafik

Samband Redan 1891 stod MBJ och Malmö–Trelleborgs järnväg under gemensam administration – se vidare Malmö järnvägar

Förstatligad 1896-01-01

Anmärkning
Spårförbindelsen med Helsingborg–Hässleholms järnväg i Billesholm gick via en vändskiva.
MBJ förstatligades tillsammans med järnvägarna Landskrona–Ängelholm, Skåne–Halland, Mellersta Halland och Göteborg–Halland för att bilda en sammanhängande statlig bana och ingick från 1896 i Västkustbanan (se vidare denna).

Malmö järnvägar
Sammanfattande benämning på järnvägarna Malmö–Simrishamn, Malmö–Trelleborg, Trelleborg–Rydsgård, Västra Klagstorp–Tygelsjö och Vellinge–Skanör–Falsterbo.
Malmö–Billesholms järnväg och MTJ stod redan 1891 under gemensam administration, vartill successivt knöts MSJ, TRJ, Malmö–Kontinentens järnväg, KTJ och HFSJ. MBJ och MKontJ utträdde vid förstatligandet 1896 respektive 1909. MSJ, med Malmö stad som huvudägare, var den ledande parten

Västkustbanan

Västkustbanan bildades 1896-01-01 av
- Göteborg–Hallands järnväg BD489
- Mellersta Hallands järnväg BD491
- Malmö–Billesholms järnväg BD497, 495
  samt sträckorna
- Halmstad–Helsingborg av Skåne–Hallands järnväg BD493, 609
- Ängelholm–Billesholms gruva av Landskrona–Ängelholms järnväg. BD495
- Markaryd–Veinge järnväg. BD607

Hässleholm–Markaryds järnväg räknas sedan 1990 som alternativ väg, liksom från 1990-talet sträckan Kävlinge–Lund av Lund–Trelleborgs järnväg.
Sedan Helsingborg C 1991 driftsatts som genomgångsstation räknas även sträckan Helsingborg–Teckomatorp–Eslöv av Landskrona & Helsingborgs järnvägar som del av Väskustbanan, liksom från 2001 den nybyggda delen Ramlösa–Landskrona och (den ombyggda) Landskrona–Kävlinge järnväg (se alla dessa för tidigare data).

  Att staten inte byggde någon stambana mellan landets näst största städer var helt i linje med policyn att undvika sjöfartskonkurrens och bryta bygd. Starka politiska påtryckningar från Hallandsintressena hjälpte inte heller.
Det var först sedan bolagsbanorna på sträckan visat sin ekonomiska bärkraft och trafiken till den nya tågfärjan i Helsingborg hotat att helt komma i privata händer som riksdagen gick med på förstatligandet – och sedan ett första initiativ hade röstats ner.
SJ satsade efter övertagandet en hel del på spårbyte, broförstärkning, rullande materiel och annat för att ge sträckan en enhetlig standard, men karaktären av ursprungligt lappverk har negativt påverkat dess fortsatta utveckling.

I Skåne fick den från början två grenar, med slutpunkt i Helsingborg respektive Malmö, och västkustbanetrafiken har där gått skiftande och stundtals komplicerade vägar. Också dagens förnyelse, där det mesta av järnvägen nybyggs, sker ryckvis och utdraget.
Återstående arbeten på Västkustbanan är främst att se som linjeomläggningar. Även här har förseningarna varit omfattande. På sträckan Hamra–Varberg har inget fysiskt arbete påbörjats.

Längd Ursprungligen 327, numera 288 km.

Trafikförändringar
1955-06-10 *triangelspår vid Kattarp, 1 km.
1962-05-27 †Göteborg C–Kungsbacka, 28 km, lokal persontrafik.
1969-06-01 †Ängelholm–Helsingborg F, 26 km, lokal persontrafik.
1972-05-28 †Kungsbacka–Ängelholm, 189 km, lokal persontrafik.
1975-06-01 †Ängelholm–Teckomatorp, 49 km, lokal persontrafik.
1983-06-11 †Kävlinge–Arlöv, 19 km, persontrafik.
1986-11-03 †Helsingborg C–Helsingborg F, 0,5 km, godstrafik.
1991-06-10 †Kattarp–Helsingborg C, 14 km, godstrafik.
1992-08-17 *Göteborg C–Kungsbacka, 28 km, lokal persontrafik.
1999-01-11 Helsingborg C–Ängelholm, 20 km, *lokal persontrafik.
2001-01-07 *Ramlösa–Landskrona Ö, 19 km, persontrafik.

Trafik
a) Tidigt sågs Västkustbanan som sammanhängande trafikled. Från 1892 förekom personvagnssamtrafik Göteborg–Malmö/Helsingborg.
b) 1996-06-01–2001-09-03 angjorde inte nattågen Oslo–København Göteborg C utan genade Olskroken–Gubbero. Pendel från Göteborg C anslöt i Möndals nedre den förra perioden. Under den senare var tåget en rent norsk-dansk angelägenhet och gick utan uppehåll för resandeutbyte mellan Kornsjø och Helsingborg
c) Godstrafik förekommer normalt inte genom tunneln vid Helsingborg C.

Trafikuppehåll
a) 1982-05-23–1991-06-09 all trafik Ängelholm–Kattarp, övningsbana för SJ-skolan i Ängelholm. Turisttrafik med dressin 1984–1987. Lätt justerad sträckning vid återöppnandet.
b) Veinge–Hässleholm, 72 km, fjärrpersontrafik, uppehåll flera perioder från b1990t .
c) 1995-06-12–08-13 Lund C–Kävlinge, all trafik p.g.a. dubbelspårsbygge. Samma sak 1996-06-10–1997-01-05, 2003-06-30–08-03 och 2004-06-13–08-08.

Omläggning
a) 1902-05-01 blev Helsingborg Å ensam slutstation för Västkustbanans persontrafik i staden (namnändring till Helsingborg F 1937-03). Tidigare hade somliga tåg gått fram till Helsingborg C.
b) 1920-10 södra infarten till Varberg.
c) 1923 Lindome–Anneberg, 5 km.
d) 1927-09 Kållered–Lindome, 4 km.
e) 1930-05-15 blev Göteborg C ny nordlig slutstation för persontrafiken (via Gubbero fp) i stället för Göteborg B:s. Genomgående personvagnar växlades över från 1927.
f) 1936-05-15 triangelspår Gubbero–Olskroken för direkt gång till Sävenäs rbg.
g) 1936-10-06 södra infarten till Falkenberg, ny bro över Ätran.
h) 1968-06-28 Almedal–Gubbero, Gårdatunneln öppnades.
i) 1978-05-21 Fjärås–Lekarekulle, 4 km.
j) 1985-06-02 Brännarp–Halmstad C, 21 km.
k) 1988-04-16 Öringe–Brännarp, 6 km.
l) 1991-06-10 i Helsingborg ny genomfart och centralstation, ”Knutpunkten”, i tunnel. Under ombyggnaden fanns en provisorisk station något söder om det gamla läget.
m) 1993-04-04 Hamra–Torebo, 18 km, linjeförkortning 1 km.
n) 1994-10-29 Heberg–Öringe, 6 km.
o) 1995-12-03 Inlag–Sätinge (på sträckan Kungsbacka–Fjärås), 2 km.
p) 1996-01-08 Eldsberga–Båstad, 26 km, linjeförkortning 5 km.
q) 1996-11-22 Fjärås–Lekarekulle, 4 km.
r) 2004-11-07 Lekarekulle–Frillesås, 10 km, slutetapp. Tidigare etapper 2003-08-24, 2003-12-12 och 2004-03-07
s) 2008-06-15 Torebo–Falkenberg nya–Heberg, 13 km, linjförkortning 4 km.

Elektrifiering
1933-04-04 [Arlöv]–Lomma, 5 km.
1934-05-15 [Lomma]–Lomma kyrka, 1 km.
1934-12-01 [Lomma kyrka]–Ängelholm, 72 km.
1935-07-02 [Ängelholm]–Halmstad, 66 km.
1936-10-06 [Halmstad]–[Göteborg], 151 km.
1937-01-08 [Ängelholm]–Helsingborg F.
2001-01-07 [Ramlösa]–[Landskrona Ö], 19 km, ursprunglig.

Dubbelspår
1939-05-15 Gubbero–Almedal, 3 km.
1968-05-12 Göteborg C–Gubbero, 1 km.
1985-06-02 Brännarp–Halmstad, 21 km.
1988-05-26 Öringe–Brännarp, 6 km, enkelspårsdrift 1988-04-16–05-26.
1988-05-29 Almedal–Mölndals nedre, 3 km.
1990-01-18 Halmstad–Trönninge, 8 km.
1991-06-16 Mölndals nedre–Kållered, 6 km.
1992-04-26 Kållered–Lindome, 4 km.
1992-05-27 Lindome–Ledsgård, 6 km.
1992-06-14 Ledsgård–Kungsbacka, 5 km.
1993-04-07 Tyllered–Torebo, 9 km, enkelspårsdrift 1993-04-04–04-06.
1993-04-20 Hamra–Tyllered, 9 km, enkelspårsdrift 1996-04-04–04-19.
1995-03-13 Heberg–Öringe, 6 km.
1995-08-27 Trönninge–Eldsberga, 4 km.
1996-01-08 Eldsberga–Laholm V, 11 km.
1996-01-23 Laholm V–Båstad, 15 km, enkelspårsdrift 1996-01-08–01-22.
1997-02-24 Kävlinge–Vallkärra, 6 km.
1997-04-10 Kungsbacka–Lekarekulle, 13 km, utom kort avsnitt söderut från Kungsbacka
1997-06-15 Värö–Tångaberg, 7 km.
1998-12-13 Tångaberg–Varberg, 8 km.
2000-04-16 Löftabro–Värö, 8 km.
2000-10-30 Landskrona Ö–Kävlinge, 18 km.
2001-01-07 Helsingborg gbg–Landskrona Ö.
2002-02-17 Frillesås–Löftabro, 1 km.
2002-04-29 Vejbyslätt–Lingvallen, 4 km.
2003-06-09 Kungsbacka, södra utfarten, 0,5 km.
2004-12-12 Lekarekulle–Frillesås, 10 km.
2005-08-08 Vallkärra–Lund C, 4 km.
2008-06-15 Torebo–Heberg, 13 km.

Linjeblockering automatisk
1942 Almedal–Mölndals nedre.
1951 Hasslarp–Kattarp–Ödåkra.
1964 Mölndals nedre–Kungsbacka.
1965 Kungsbacka–Harplinge.
1966 Halmstad–Veinge.
1976-07-22 Veinge–Markaryd.
1980-09-25 Kävlinge–Lomma.
1983-12-05 Teckomatorp–Kävlinge.

Fjärrblockering
1930 Gubbero fp, lokal fjärrstyrning; Göte-borg C.
1965-09-30 (Mölndals nedre)–(Varberg)–(Falkenberg]–(Getinge); Göteborg.
1966-03-01 Getinge–(Halmstad); Göteborg.
1967-04-17 (Halmstad)–(Veinge)–(Ängelholm); Malmö.
1973-02-12 Falkenberg stn; Göteborg.
1974-11-30 Veinge stn, delvis och tidvis; Malmö.
1976-02-22 Veinge stn, helt; Malmö.
1978-05-12 Mölndals nedre stn, lokal fjärrstyrning; Göteborg C.
1978-05-21 Almedal stn, lokal fjärrstyrning; Göteborg C.
1981-02-04 Arlöv stn, lokal fjärrstyrning; Malmö C.
1982-05-23 (Ängelholm)–(Åstorp); Malmö.
1982-06-23 Ängelholm stn; Malmö.
1983-05-29 (Helsingborg F)–Signestorp–(Åstorp); Malmö.
1983-12-05 (Teckomatorp)–[Arlöv]; Malmö.
1985-06-02 Furet fp, lokal fjärrstyrning; Halmstad.
1990-08-25 Halmstad stn, tidvis; Göteborg.
1991-06-09 Helsingborg C stn ”nya”, lokal fjärrstyrning; Helsingborg gbg.
1991-06-10 Varberg stn, tidvis; Göteborg, och [Ängelholm]–Kattarp; Malmö. Signestorp uppgick i Kattarp.
1993-02-28 [Almedal]–[Mölndals nedre]; Göteborg, lokal fjärrstyrning utbytt mot fjb.
1994-01-09 Teckomatorp stn, tidvis; Malmö.
1994-02-10 Teckomatorp, helt–(Eslöv); Malmö.
1995-04-10 Eslöv stn, helt; Malmö, förut fjärrstyrd bara för Södra stambanan.
1997-05-08 Lund C stn; Malmö.
1998-06-08 Halmstad stn, helt; Göteborg.
1999-05-03 Varberg stn, helt; Göteborg.
2001-01-07 Helsingborg–Landskrona Ö; Malmö.
2003-05-29 Landskrona gbg; Malmö.
2004-04-02 Hässleholm stn, tidvis; Malmö.

ATC
1981-06-01 (Mölndals nedre)–(Varberg).
1982-10-20 (Varberg)–(Halmstad).
1982-12-15 (Halmstad)–Åstorp.
1983-03-21 Kävlinge–(Arlöv).
1983-07-25 Signestorp–(Helsingborg F).
1983-12-05 Teckomatorp–[Kävlinge]
1984-02-13 (Åstorp)–(Kågeröd)–[Teckomatorp].
1985-09-29 Kågeröd stn.
1985-11-25 Arlöv stn.
1987-04-02 Gubbero–Mölndals nedre.
1988-11-04 Halmstad stn.
1990-04-22 Varberg stn.
1991-06-09 [Ängelholm]–Kattarp och Helsingborg C ”nya” stn.
1993-05-25 Vittsjö stn, slopad.
1996-01-08 [Eldsberga]–[Båstad N].
2001-01-07 [Helsingborg]–Landskrona.

Upprivning Göteborg N–Gubbero ~1936, Helsingborg F 1992.

Nollpunkt Göteborg C för Göteborg–Helsingborg, Helsingborg C för Helsingborg–Kävlinge, Landskrona gbg för Kävlinge–Lund.

Anmärkning

a) Uttrycket ”Västkustbanan” användes före förstatligandet endast om GHB, MHJ och SHJ, sträckan Göteborg–Helsingborg.
b) Planer på dubbelspår fanns tidigt och dimensionerade bland annat Lund–Bjärreds järnvägs viadukt
c) Signalställverket för Almedal och Mölndals nedre (1978) var landets första med bildskärmsteknik. Ställverket i Varberg (1990) var BV:s sista större i reläteknik.
d) 1991-06-10 upphörde resandeutbytet på Helsingborg F då färjetrafiken flyttades över till Helsingborg C. Åter till Helsingborg F 1991-11-08–12-14 efter färjeolycka.
e) Ingick 1988-07-01–2002-03-31 i stomnätet. Landskrona–Kävlinge var länsjärnväg.

 
Källor och referenser
- Svenska Järnvägsklubben, SJK, Järnvägsdata 2009.
- Lennart Améen, ”Kilometer för kilometer Malmö–Göteborg”, Tåg 10/1977.
- Tåg 9/1991, temanummer om Helsingborg.
- Ulf Nyström, ”Sydvästen AB tar över på västkusten”, Tåg 4/1999.
- Trafikplatsdata för Eldsberga–Hässleholm redovisas under Markarydsbanan, för Ramlösa–Eslöv under Landskrona & Helsingborgs järnvägar, för Ängelholm–Billesholm–Lomma–Malmö under Godsstråket genom Skåne. Data för tidigare trafikplatser redovisas under delsträcka Göteborg B:s–Båstad (gamla linjen).
- Olofsson, Carl, Sveriges Järnvägar, 1920.
- Tåg, 1999 nr 1.
TOP
FÖREGÅENDE
NÄSTA

Upprättad: 2004-12-05  Benny Nilsson   /   Författare: Kjell Byström, Östersund
Kompletterad/Uppdaterad 2018-01-11 Rolf Sten