HOME
INDEX

493     Halmstad - Ängelholm

FÖREGÅENDE
LISTA
Halmstad - Veinge - (Ängelholm) (nya och gamla linjen)
NÄSTA

 


Karta nr 493

Sign Driftplatsens namn Sida Typ Km       Höjd Från Till Not









Hd Halmstad C h st 151.6 4 1877.09.01 25) 33)
Hd Halmstad st 151.6 1886.09.19 1926.06.15 25)
Hdr Halmstads rangerbangård 152.7
Kst Kistinge lp 156.3 1970.06.03 Anm 25) 150)
Trn Trönninge h 159.4 12 1885.08.01 33)
Ea Eldsberga v 162.7 32 1885.08.01 33)
Ea Eldsberga trst 163.7 1995.08.27 > 25)
Ean Eldsberga N 163.6
Eas Eldsberga S 164.1
Gnd Genevad lp 166.6 1970.05.31 1975.06.01 25) 260)
Vig Veinge v hp 170.5 54 1975.06.01 1976.05.30 25) 260)
Laov Laholm V st 174.5 1996.01.08 > 25)
Lao Laholm h 175.8 17 1885.10.01 33)
Laoö Laholm Ö hp 175.8 1995.08.14 1996.01.08 25) 260)
Vba Vallberga v 181.1 14 1971.05.23 1988.05.29 25)
Skt Skottorp v hp 185.3 13 1968.05.12 1972.05.28 25) 400)
Hem Hemmeslöv 188.4
Bån Båstad N 189.7
Båsö Båstad S st 191.7 1996.01.08 > 25)
Båstad hp 191.7 1975.01.01 1996.01.08 25)
Gve Grevie h 198.8 104 1972.05.28 25) 260)
Gf Grefvie 198.8 1885.08.21 1916.10.01 25) 33)
Förslövsholm v 204.6 42 1885.05.09 33)
Förslöv st 204.6 1916.10.01 1920.09.15 25)
Förslöf st 204.6 1855.08.21 1916.10.01 25)
För Förslöv 206.6
Vbt Vejbyslätt v 208.4 23 1968.01.01 1971.05.23 33)
Baa Barkåkra 210.8
Liv Lingvallen 212.5
Svngrp Skäldervikens grusgrop grp 212.6 1885 före 25)
Svn Skälderviken v 213.9 3 1885.08.21 33)
Svn Skelderviken st 213.9 1902.9 1912.05.01 25)
Engelholms hamn st 213.9 1885.06.23 9.1902 25)
Ähd Ängelholms havsbad hp 216.1 1931.05.15 1937.09.06 25)
Ä (Ängelholm C) v 216.9 5

Skåne–Hallands järnväg (SHJ)

Konkurrensen med Landskrona stärkte Helsingborgs strävanden efter en järnväg norrut mot Ängelholm, men under konsul P. Olssons kraftfulla ledning vidgades perspektivet bort över Hallandsås.
Det började alltså handla om den västkustbana som staten inte velat bygga, och åter hade man att konkurrera med ett projekt som drevs av Landskrona.
Eftersom riksdagen var fortsatt motsträvig och snål med lån måste mycket kapital uppdrivas lokalt och regionalt, och Olsson fick hårt utnyttja sina kommersiella, politiska och även religiösa kontakter.

Höganäsbolaget bekostade delvis västra delen av den sidobana som korsade huvudbanan i Kattarp och anlades med lägre teknisk standard. Järnvägsbyggarna ställdes inför två större utmaningar: utfarten uppför landborgen i Helsingborg, för vilken en anslående järnviadukt konstruerades, och passagen av Hallandsås genom den slingrande Sinarpsdalen.
Både trafiken och ekonomin utvecklades positivt när banan väl hade öppnats och inte minst sedan en kustjärnväg blivit klar hela vägen till Göteborg.

Koncession
1881-06-17 Helsingborg–Ängelholm och Kattarp–Höganäs. BD609, 611
1882-07-17 Ängelholm–Halmstad. BD493
1882-10-06 Kattarp–Åstorp. BD611

Längd Totalt 120 km.

Förvaltningsort Helsingborg.

Trafikförändringar
1885-01-09 *Helsingborg–Ängelholm, 27 km, och Åstorp–Höganäs övre, 26 km, allmän trafik samt Höganäs övre–Höganäs nedre, 1 km, godstrafik.
1885-06-23 *Ängelholm–Ängelholms hamn, 3 km, allmän trafik.
1885-08-21 *Ängelholms hamn–Halmstad, 62 km, allmän trafik.
1890 *Höganäs övre–Höganäs nedre, persontrafik.
1919-01-01 †Höganäs övre–Höganäs nedre, 1 km, persontrafik.
1972-01-01 †Kattarp–Höganäs, 16 km persontrafik.
1992-06-09 †samma sträcka, godstrafik (sista tåg 1992-06-05).

Samband
Viss samtrafik med Mellersta Hallands järnväg och Göteborg–Hallands järnväg, bl.a. genomgående personvagnar från 1892.

Omläggning 1955-06-10 förbigångsspår utanför Kattarp för genomgående tåg Åstorp–Helsingborg F.

Förstatligad 1896-01-01.

Elektrifiering 1937-05-21 [Åstorp]–[Kattarp]–Höganäs.

Fjärrblockering
1955-06-10 Kattarp, förbigångsspåret; Kattarp, lokal fjärrstyrning.
1983-05-29 (Helsingborg F)–Signestorp–(Åstorp); Malmö.
1991-06-10 Kattarp stn; Malmö. Signestorp uppgick i Kattarp.

ATC
1983-07-25 (Helsingborg F)–Signestorp–(Åstorp).
1991-06-09 Kattarp stn.
1992-02-03 Åstorp stn.

Upprivning Höganäs övre–Höganäs 1974, Kattarp–Höganäs 1997.

Nollpunkt Obekant Helsingborg–Halmstad, Åstorp för Åstorp–Höganäs.

Anmärkning
a) Tågfärjorna Helsingborg–Helsingör började gå 1892-03-10.
b) 1988-07-01–2002-03-31 var Kattarp–Höganäs länsjärnväg för godstrafik.

Litteratur Alf Åberg, Konsul P Olsson, 1953

SHJ uppgick 1896-01-01 i Västkustbanan (se härefter denna, även för huvudlinjens trafikplatsdata).

Västkustbanan

Västkustbanan bildades 1896-01-01 av
- Göteborg–Hallands järnväg BD489
- Mellersta Hallands järnväg BD491
- Malmö–Billesholms järnväg BD497, 495
  samt sträckorna
- Halmstad–Helsingborg av Skåne–Hallands järnväg BD493, 609
- Ängelholm–Billesholms gruva av Landskrona–Ängelholms järnväg. BD495
- Markaryd–Veinge järnväg. BD607

Hässleholm–Markaryds järnväg räknas sedan 1990 som alternativ väg, liksom från 1990-talet sträckan Kävlinge–Lund av Lund–Trelleborgs järnväg.
Sedan Helsingborg C 1991 driftsatts som genomgångsstation räknas även sträckan Helsingborg–Teckomatorp–Eslöv av Landskrona & Helsingborgs järnvägar som del av Väskustbanan, liksom från 2001 den nybyggda delen Ramlösa–Landskrona och (den ombyggda) Landskrona–Kävlinge järnväg (se alla dessa för tidigare data).

  Att staten inte byggde någon stambana mellan landets näst största städer var helt i linje med policyn att undvika sjöfartskonkurrens och bryta bygd. Starka politiska påtryckningar från Hallandsintressena hjälpte inte heller.
Det var först sedan bolagsbanorna på sträckan visat sin ekonomiska bärkraft och trafiken till den nya tågfärjan i Helsingborg hotat att helt komma i privata händer som riksdagen gick med på förstatligandet – och sedan ett första initiativ hade röstats ner.
SJ satsade efter övertagandet en hel del på spårbyte, broförstärkning, rullande materiel och annat för att ge sträckan en enhetlig standard, men karaktären av ursprungligt lappverk har negativt påverkat dess fortsatta utveckling.

I Skåne fick den från början två grenar, med slutpunkt i Helsingborg respektive Malmö, och västkustbanetrafiken har där gått skiftande och stundtals komplicerade vägar. Också dagens förnyelse, där det mesta av järnvägen nybyggs, sker ryckvis och utdraget.
Återstående arbeten på Västkustbanan är främst att se som linjeomläggningar. Även här har förseningarna varit omfattande. På sträckan Hamra–Varberg har inget fysiskt arbete påbörjats.

Längd Ursprungligen 327, numera 288 km.

Trafikförändringar
1955-06-10 *triangelspår vid Kattarp, 1 km.
1962-05-27 †Göteborg C–Kungsbacka, 28 km, lokal persontrafik.
1969-06-01 †Ängelholm–Helsingborg F, 26 km, lokal persontrafik.
1972-05-28 †Kungsbacka–Ängelholm, 189 km, lokal persontrafik.
1975-06-01 †Ängelholm–Teckomatorp, 49 km, lokal persontrafik.
1983-06-11 †Kävlinge–Arlöv, 19 km, persontrafik.
1986-11-03 †Helsingborg C–Helsingborg F, 0,5 km, godstrafik.
1991-06-10 †Kattarp–Helsingborg C, 14 km, godstrafik.
1992-08-17 *Göteborg C–Kungsbacka, 28 km, lokal persontrafik.
1999-01-11 Helsingborg C–Ängelholm, 20 km, *lokal persontrafik.
2001-01-07 *Ramlösa–Landskrona Ö, 19 km, persontrafik.

Trafik
a) Tidigt sågs Västkustbanan som sammanhängande trafikled. Från 1892 förekom personvagnssamtrafik Göteborg–Malmö/Helsingborg.
b) 1996-06-01–2001-09-03 angjorde inte nattågen Oslo–København Göteborg C utan genade Olskroken–Gubbero. Pendel från Göteborg C anslöt i Möndals nedre den förra perioden. Under den senare var tåget en rent norsk-dansk angelägenhet och gick utan uppehåll för resandeutbyte mellan Kornsjø och Helsingborg
c) Godstrafik förekommer normalt inte genom tunneln vid Helsingborg C.

Trafikuppehåll
a) 1982-05-23–1991-06-09 all trafik Ängelholm–Kattarp, övningsbana för SJ-skolan i Ängelholm. Turisttrafik med dressin 1984–1987. Lätt justerad sträckning vid återöppnandet.
b) Veinge–Hässleholm, 72 km, fjärrpersontrafik, uppehåll flera perioder från b1990t .
c) 1995-06-12–08-13 Lund C–Kävlinge, all trafik p.g.a. dubbelspårsbygge. Samma sak 1996-06-10–1997-01-05, 2003-06-30–08-03 och 2004-06-13–08-08.

Omläggning
a) 1902-05-01 blev Helsingborg Å ensam slutstation för Västkustbanans persontrafik i staden (namnändring till Helsingborg F 1937-03). Tidigare hade somliga tåg gått fram till Helsingborg C.
b) 1920-10 södra infarten till Varberg.
c) 1923 Lindome–Anneberg, 5 km.
d) 1927-09 Kållered–Lindome, 4 km.
e) 1930-05-15 blev Göteborg C ny nordlig slutstation för persontrafiken (via Gubbero fp) i stället för Göteborg B:s. Genomgående personvagnar växlades över från 1927.
f) 1936-05-15 triangelspår Gubbero–Olskroken för direkt gång till Sävenäs rbg.
g) 1936-10-06 södra infarten till Falkenberg, ny bro över Ätran.
h) 1968-06-28 Almedal–Gubbero, Gårdatunneln öppnades.
i) 1978-05-21 Fjärås–Lekarekulle, 4 km.
j) 1985-06-02 Brännarp–Halmstad C, 21 km.
k) 1988-04-16 Öringe–Brännarp, 6 km.
l) 1991-06-10 i Helsingborg ny genomfart och centralstation, ”Knutpunkten”, i tunnel. Under ombyggnaden fanns en provisorisk station något söder om det gamla läget.
m) 1993-04-04 Hamra–Torebo, 18 km, linjeförkortning 1 km.
n) 1994-10-29 Heberg–Öringe, 6 km.
o) 1995-12-03 Inlag–Sätinge (på sträckan Kungsbacka–Fjärås), 2 km.
p) 1996-01-08 Eldsberga–Båstad, 26 km, linjeförkortning 5 km.
q) 1996-11-22 Fjärås–Lekarekulle, 4 km.
r) 2004-11-07 Lekarekulle–Frillesås, 10 km, slutetapp. Tidigare etapper 2003-08-24, 2003-12-12 och 2004-03-07
s) 2008-06-15 Torebo–Falkenberg nya–Heberg, 13 km, linjförkortning 4 km.

Elektrifiering
1933-04-04 [Arlöv]–Lomma, 5 km.
1934-05-15 [Lomma]–Lomma kyrka, 1 km.
1934-12-01 [Lomma kyrka]–Ängelholm, 72 km.
1935-07-02 [Ängelholm]–Halmstad, 66 km.
1936-10-06 [Halmstad]–[Göteborg], 151 km.
1937-01-08 [Ängelholm]–Helsingborg F.
2001-01-07 [Ramlösa]–[Landskrona Ö], 19 km, ursprunglig.

Dubbelspår
1939-05-15 Gubbero–Almedal, 3 km.
1968-05-12 Göteborg C–Gubbero, 1 km.
1985-06-02 Brännarp–Halmstad, 21 km.
1988-05-26 Öringe–Brännarp, 6 km, enkelspårsdrift 1988-04-16–05-26.
1988-05-29 Almedal–Mölndals nedre, 3 km.
1990-01-18 Halmstad–Trönninge, 8 km.
1991-06-16 Mölndals nedre–Kållered, 6 km.
1992-04-26 Kållered–Lindome, 4 km.
1992-05-27 Lindome–Ledsgård, 6 km.
1992-06-14 Ledsgård–Kungsbacka, 5 km.
1993-04-07 Tyllered–Torebo, 9 km, enkelspårsdrift 1993-04-04–04-06.
1993-04-20 Hamra–Tyllered, 9 km, enkelspårsdrift 1996-04-04–04-19.
1995-03-13 Heberg–Öringe, 6 km.
1995-08-27 Trönninge–Eldsberga, 4 km.
1996-01-08 Eldsberga–Laholm V, 11 km.
1996-01-23 Laholm V–Båstad, 15 km, enkelspårsdrift 1996-01-08–01-22.
1997-02-24 Kävlinge–Vallkärra, 6 km.
1997-04-10 Kungsbacka–Lekarekulle, 13 km, utom kort avsnitt söderut från Kungsbacka
1997-06-15 Värö–Tångaberg, 7 km.
1998-12-13 Tångaberg–Varberg, 8 km.
2000-04-16 Löftabro–Värö, 8 km.
2000-10-30 Landskrona Ö–Kävlinge, 18 km.
2001-01-07 Helsingborg gbg–Landskrona Ö.
2002-02-17 Frillesås–Löftabro, 1 km.
2002-04-29 Vejbyslätt–Lingvallen, 4 km.
2003-06-09 Kungsbacka, södra utfarten, 0,5 km.
2004-12-12 Lekarekulle–Frillesås, 10 km.
2005-08-08 Vallkärra–Lund C, 4 km.
2008-06-15 Torebo–Heberg, 13 km.

Linjeblockering automatisk
1942 Almedal–Mölndals nedre.
1951 Hasslarp–Kattarp–Ödåkra.
1964 Mölndals nedre–Kungsbacka.
1965 Kungsbacka–Harplinge.
1966 Halmstad–Veinge.
1976-07-22 Veinge–Markaryd.
1980-09-25 Kävlinge–Lomma.
1983-12-05 Teckomatorp–Kävlinge.

Fjärrblockering
1930 Gubbero fp, lokal fjärrstyrning; Göte-borg C.
1965-09-30 (Mölndals nedre)–(Varberg)–(Falkenberg]–(Getinge); Göteborg.
1966-03-01 Getinge–(Halmstad); Göteborg.
1967-04-17 (Halmstad)–(Veinge)–(Ängelholm); Malmö.
1973-02-12 Falkenberg stn; Göteborg.
1974-11-30 Veinge stn, delvis och tidvis; Malmö.
1976-02-22 Veinge stn, helt; Malmö.
1978-05-12 Mölndals nedre stn, lokal fjärrstyrning; Göteborg C.
1978-05-21 Almedal stn, lokal fjärrstyrning; Göteborg C.
1981-02-04 Arlöv stn, lokal fjärrstyrning; Malmö C.
1982-05-23 (Ängelholm)–(Åstorp); Malmö.
1982-06-23 Ängelholm stn; Malmö.
1983-05-29 (Helsingborg F)–Signestorp–(Åstorp); Malmö.
1983-12-05 (Teckomatorp)–[Arlöv]; Malmö.
1985-06-02 Furet fp, lokal fjärrstyrning; Halmstad.
1990-08-25 Halmstad stn, tidvis; Göteborg.
1991-06-09 Helsingborg C stn ”nya”, lokal fjärrstyrning; Helsingborg gbg.
1991-06-10 Varberg stn, tidvis; Göteborg, och [Ängelholm]–Kattarp; Malmö. Signestorp uppgick i Kattarp.
1993-02-28 [Almedal]–[Mölndals nedre]; Göteborg, lokal fjärrstyrning utbytt mot fjb.
1994-01-09 Teckomatorp stn, tidvis; Malmö.
1994-02-10 Teckomatorp, helt–(Eslöv); Malmö.
1995-04-10 Eslöv stn, helt; Malmö, förut fjärrstyrd bara för Södra stambanan.
1997-05-08 Lund C stn; Malmö.
1998-06-08 Halmstad stn, helt; Göteborg.
1999-05-03 Varberg stn, helt; Göteborg.
2001-01-07 Helsingborg–Landskrona Ö; Malmö.
2003-05-29 Landskrona gbg; Malmö.
2004-04-02 Hässleholm stn, tidvis; Malmö.

ATC
1981-06-01 (Mölndals nedre)–(Varberg).
1982-10-20 (Varberg)–(Halmstad).
1982-12-15 (Halmstad)–Åstorp.
1983-03-21 Kävlinge–(Arlöv).
1983-07-25 Signestorp–(Helsingborg F).
1983-12-05 Teckomatorp–[Kävlinge]
1984-02-13 (Åstorp)–(Kågeröd)–[Teckomatorp].
1985-09-29 Kågeröd stn.
1985-11-25 Arlöv stn.
1987-04-02 Gubbero–Mölndals nedre.
1988-11-04 Halmstad stn.
1990-04-22 Varberg stn.
1991-06-09 [Ängelholm]–Kattarp och Helsingborg C ”nya” stn.
1993-05-25 Vittsjö stn, slopad.
1996-01-08 [Eldsberga]–[Båstad N].
2001-01-07 [Helsingborg]–Landskrona.

Upprivning Göteborg N–Gubbero ~1936, Helsingborg F 1992.

Nollpunkt Göteborg C för Göteborg–Helsingborg, Helsingborg C för Helsingborg–Kävlinge, Landskrona gbg för Kävlinge–Lund.

Anmärkning

a) Uttrycket ”Västkustbanan” användes före förstatligandet endast om GHB, MHJ och SHJ, sträckan Göteborg–Helsingborg.
b) Planer på dubbelspår fanns tidigt och dimensionerade bland annat Lund–Bjärreds järnvägs viadukt
c) Signalställverket för Almedal och Mölndals nedre (1978) var landets första med bildskärmsteknik. Ställverket i Varberg (1990) var BV:s sista större i reläteknik.
d) 1991-06-10 upphörde resandeutbytet på Helsingborg F då färjetrafiken flyttades över till Helsingborg C. Åter till Helsingborg F 1991-11-08–12-14 efter färjeolycka.
e) Ingick 1988-07-01–2002-03-31 i stomnätet. Landskrona–Kävlinge var länsjärnväg.

 
Källor och referenser
- Svenska Järnvägsklubben, SJK, Järnvägsdata 2009.
- Lennart Améen, ”Kilometer för kilometer Malmö–Göteborg”, Tåg 10/1977.
- Tåg 9/1991, temanummer om Helsingborg.
- Ulf Nyström, ”Sydvästen AB tar över på västkusten”, Tåg 4/1999.
- Trafikplatsdata för Eldsberga–Hässleholm redovisas under Markarydsbanan, för Ramlösa–Eslöv under Landskrona & Helsingborgs järnvägar, för Ängelholm–Billesholm–Lomma–Malmö under Godsstråket genom Skåne. Data för tidigare trafikplatser redovisas under delsträcka Göteborg B:s–Båstad (gamla linjen).
- Olofsson, Carl, Sveriges Järnvägar, 1920.
- Tåg, 1999 nr 1.
 

 

 

 

Källor och referenser
25) Jannesson, Åke, m.fl., SJK Arkeologfolder, SJK Resetjänst Viggbyholm
33) Olofsson, Carl, Sveriges Järnvägar, 1920
Övrig information
150)Räknad till Halmstad fr o m 18.12.1989
260)Kvar som trst
400)Kvar som trst till 8.1.1996

TOP
FÖREGÅENDE
NÄSTA

Upprättad: 2004-12-05   /   Webmaster: Benny Nilsson  /   Författare: Kjell Byström, Östersund
Uppdaterad 2011-11-01 Rolf Sten