Return to previous page
Åter till KRJ huvudsida?
Klicka i bilden ovan

KRJ, Klippan - Röstånga Järnväg &
REJ, Röstånga - Eslövs Järnväg
Färglinje

Av Rolf Sten

Previous page Föregående sida   Nästa sida Next page

Klippan – Röstånga Järnväg KRJ
Förhistoria
Första uppslaget till en järnväg mellan dessa orter presenterades redan 1869 av dåvarande ”HHJ – järnvägskommittén” i Hälsingborg, vilken framför allt pekade på den militära betydelsen av en järnvägsförbindelse med Ljungbyhed. Något mer hände inte med detta projekt förrän 1883 då det återupptogs av statsrådet och chefen för lantförsvarsdepartementet friherre. Hjalmar. Palmstierna. Han vände sig då till överhovstallmästaren R. Tornerhjelm, dåvarande ordförande i Hälsingborg—Hässleholms järnvägsaktiebolags styrelse, med begäran, att bolaget skulle överväga om inte en bibana från Klippan till Herrevadskloster skulle anläggas. En sådan skulle ha stor betydelse då militär- och andra transporter för truppsammandragningar på Ljungbyhed avsevärt skulle underlättas.

Tornerhjelm tog upp frågan i HHJ styrelse, som beslöt att ge kaptenen i Väg- och vattenbyggnadskåren W. Ganger i uppdrag att genomföra undersökningar samt upprätta plan- och profilritningar samt kostnadsförslag. Kaptenen Ganger arbetade snabbt och redan på ett styrelsesammanträde i oktober 1883 presenterades hans förslag till en 10 kilometer lång normalspårig bibana från Klippan till Herrevadskloster. Anläggningskostnaden beräknades till 390 000 kr exklusive rullande materiel m.m.

Begäran om statslån
Hälsingborg—Hässleholms järnvägsaktiebolags styrelse beslöt att hos K. M:t anmäla att bolaget kunde bygga banan om ett statslån på 200 000 kr. med högst 4 % ränta beviljades. Vidare ville man ha ett bidrag, utan återbetalningsskyldighet, på 190 000 kr. Något positivt svar på detta fick inte HHJ varför deras intresse för projektet svalnade.

Klippan—Röstånga järnvägsaktiebolag bildas
Projektet väcktes åter till liv några år senare. Den här gången var det kaptenen vid Norra Skånska infanteriregementet Henrik Wilkens (bilden till vänster) , som tillsammans med majoren friherre. E Ehrenborg, domänintendenten M. Borgström samt lantbrukarna Chr. Anderson, Ola Larsson, August.. Persson och Bengt Trulsson, bildade Klippan — Röstånga järnvägsaktiebolag, KRJ.
     Till bolagets ordförande valdes kaptenen Henrik Wilkens och som verkställande direktör domänintendenten M. Borgström.
 

Koncession söks och beviljas
Majoren O. R. Hedenblad fick i uppdrag upprätta plan- och profilritningar samt kostnadsförslag. I december 1888 presenterade han resultatet av sitt arbete, kostnaden för banan inklusive rullande materiel beräknades till 540 000 För dessa pengar skulle man få en 19 kilometer lång, normalspårig järnväg, inklusive rullande materiell.
     Med detta som underlag sökte bolaget om koncession och samtidigt även ett statslån på 290 000 kronor. Både koncession och statslån beviljades den 7 juni 1889. Bolaget begärde 1889 ett bidrag på 50 000 kr för det extra kostnader man hade för att anpassa bangården i Ljungbyhed för militärens speciella behov.
     I början av 1890 fick Hedenblad göra en ny kostnadskalkyl då priserna på bland annat järn och stål, under de senaste två åren hade ökat omkring 60 %. Den nya kostnadskalkylen slutade på 784 000 kr.

Banan byggs och öppnas
Byggnadsarbetet lämnades ut på entreprenad till ingenjören greve Fredrik. Arv:son Posse med majoren Hedenblad som kontrollerande ingenjör. Som arbetschef anställdes Fredrik Hagelbäck (bilden till vänster).
     Material inköptes från olika leverantörer. Bland annat hade man redan året innan tecknat kontrakt med en engelsk leverantör om 1000 ton stålräls. Från Skyllbergs bruk köptes 120 000 rälsspikar. 

Enligt kostnadsförslaget skulle den rullande materielen bestå av två ånglok, åtta personvagnar och tjugo godsvagnar, allt detta för 144 000 kr.
      Loken köptes från Munktells i Eskilstuna. Det var tanklok med axelföljden 1B, det vill säga en löpaxel följd av två drivande axlar. Loken numrerades som nummer 1 och 2 samt fick namnen ”Ljungbyhed” respektive ”Röstånga”.
     Person- och godsvagnar köptes från Ljunggrens verkstad i Kristianstad.

KRJ byggnad. Järnvägens underbyggnad är klar och arbete pågår med överbyggnaden
KRJ byggnad. Järnvägens underbyggnad är klar och arbete pågår med överbyggnaden. Sliprarna är utlagda och rälsen lagd och spikad. Grusning pågår och järnvägens  splitter nya lok nummer 2 "Röstånga" drar grusvagnarna. Bilden är troligen tagen hösten 1891. Foto: Nybergska samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum.

Officiellt började arbetet med banans byggande 1 januari 1891 och redan under april var terrassringsarbeten på gång längs hela delen Klippan – Ljungbyhed. Rälsläggningen påbörjades i Klippan och i augusti var 5,5 kilometer av banan rälslagd. Som byggnadslok användes lok nummer 1 och 2. För transporterna hade inför rälsläggningen nio av de beställda godsvagnarna levererats. Vid Klosterhagen, strax intill Ljungbyhed, hade man öppnat en grusgrop varifrån allt grus hämtades.
     Ökande kostnader under byggnadstiden gjorde att bolaget ansökte om att få utöka det statliga lånet. Detta beviljades och man fick ytterligare 80 000 kr i statslån.
      Besiktning av banan gjordes 3-5 oktober 1892 och det var mycket nöjda besiktningstjänstemän som med smärre synpunkter gav klartecken till järnvägens öppnande för allmän trafik.
 Västra infarten till Ljungbyhed i början av 1900-talet. Skivsignalen vid infartsväxeln visar stopp.
Västra infarten till Ljungbyhed i början av 1900-talet. Skivsignalen vid infartsväxeln visar stopp. till höger om signalen skymtar stationshuset. Foto: Sveriges Järnvägsmuseum. JVM_KBAA03125 Samlingsportalen.se

     17 oktober 1892 öppnades banan för allmän trafik och dagen efter skedde den högtidliga invigningen. Invigningståget avgick från Klippan kl 1015.
      Den hittillsvarande arbetschefen Fredrik Hagelbäck anställdes nu som järnvägens förste trafikchef. Han blev även järnvägens ban- och maskiningenjör.

Ljungbyhed 1890. Lok nummer 2 "Röstånga med persontåg
Ljungbyhed 1890. Lok nummer 2 "Röstånga med persontåg. Foto: Sveriges Järnvägsmuseum. JVM_KBEB00540 Samlingsportalen.se.


Vad fick man för pengarna
Vid 1893 års slut kunde man summera järnvägens byggnadskostnad och den uppgick till 1 100 525 kr.
     För dessa pengar hade man fått en 19 kilometer lång normalspårig järnväg. Rälsen var av stål och vägde 24,8 kg/m och största tillåtna hastighet var satt till 45 km/t. minsta kurvradie 350 meter  och största lutning 10 .
      Den rullande materielen bestod av två tanklok, åtta tvåaxliga personvagnar, fjorton tvåaxliga öppna godsvagnar samt sex tvåaxliga täckta godsvagnar.
     För lokens drift och underhåll hade man i Röstånga byggt ett lokstall med plats för två lok. I anslutning till stallet fanns ett vattentorn och framför stallet en vändskiva.
     Stationer hade anlagts i Ljungbyhed, Skäralid och Röstånga.

Skäralid station på 1890-talet. Lok1 "Ljungbyhed"
Skäralid station på 1890-talet. Lok1 "Ljungbyhed". Foto: Sveriges Järnvägsmuseum. JVM_KDAA08039 Samlingsportalen.se.

Röstånga 1898 med lok nummer 2 "Röstånga"
Röstånga 1898 med lok nummer 2 "Röstånga". Foto: Sveriges Järnvägsmuseum. JVM_KBEB00541 Samlingsportalen.se.

Röstånga – Eslövs Järnväg, REJ
Koncession beviljas
Innan man ens hade byggt järnvägen Klippan – Röstånga klar planerade Wilkens (KRJ styrelseordförande) och greve Fredrik Arvidsson Posse för en förlängning till Eslöv. Koncession söktes och beviljades 7 april 1892. Som underlag till koncessionsansökan hade ritningar och kostnadsförslag tagits fram 1891 av kaptenen i Väg- och vattenbyggnadskåren C. Schmidt.  Hans kostnadsförslag slutade på 812 000   kr inklusive rullande materiel vilken beräknades till 147 000 kr.

1892 togs ytterligare ett ritnings- och kostnadsförslag fram. Den här gången av ingenjören greve Posse. Kostnaden slutade på 957 000 kr, även detta inklusive rullande materiel för 157 500 kr.
    Den beviljade koncessionen överfördes omedelbart till KRJ.

En linje Röstånga – Stehag?
Posse propagerade även för att man skulle bygga en järnväg mellan Röstånga och Stehag station på södra stambanan. Han hade tagit fram plan- och profilritningar samt kostnadsförslag för denna sträcka, Han hade även fått ett antal personer att, med hans underlag, söka koncession, vilken även beviljades 1892. Planerna på den här linjen kom inte att utvecklas vidare, mycket beroende på ekonomiska svårigheter.

Ekonomiska problem
Sedan KRJ hade öppnats för trafik visade det sig att inkomsterna inte blev vad man hade förväntat, mycket beroende svåra vintrar och dåliga somrar samt på godstransporterna skedde mycket ojämnt, stora korta trafiktoppar och däremellan svag trafik
      På bolagsstämman i Ljungbyhed 24 juli 1897 beslutade bolaget att sälja järnvägen inklusive koncessionen på en eventuell järnväg Röstånga – Eslöv.
     En ny ägare skulle då förbinda sig att inom tre år bygga ut järnvägen till Eslöv.

Greve Posse köper KRJ
Ny ägare blev greve Posse vilken betalade 728 640 kr för hela järnvägen inklusive inventarier.
     Om järnvägen inte inom tre år byggdes ut till Eslöv skulle ett skadestånd på 100 000 kr betalas för varje påbörjat år. Från 1 juni 1896 var det Posse som var ägare till KRJ.

Helsingborg – Hässleholms Järnväg, HHJ ny ägare
Historien kom nu att ta en ny vändning då det visade sig att Posse inte kunde få fram det nödvändiga kapital som krävdes för att fortsätta ägandet av KRJ. Här blev det nu ett rävspel mellan Malmö stad och HHJ vilka båda var intresserade att förvärva KRJ.
28 december 1896 skrevs kontrakt mellan Posse och HHJ. Sommaren 1897 insjuknade Posse och dog endast 42 år gammal.
     Från 1 juni 1897 övertog HHJ driften av KRJ.

Vad hände i fortsättningen? Se HHJ

Skäralid på HHJ-tiden omkring 1915. Stationshuset om - och tillbyggdes 1915
Skäralid på HHJ-tiden omkring 1920. Stationshuset om - och tillbyggdes 1915. Jämför med bilden längre upp på sidan.
Blandat tåg draget av HHJ 1 "Gunnarstorp", ankommer från Eslöv. Foto: Sveriges Järnvägsmuseum. JVM_KDAA08040 Samlingsportalen.se.

 

Return to page top
Åter till sidans början

Previous page Föregående sida   Nästa sida Next page

Train back to table of content
  Returtåg till innehållsförteckning


Spår

© Rolf Sten
krj_snabbf..html senast uppdaterad 2014-07-21
Adressbild