Snabbfakta CHJ, Kristianstad - Hässleholms Järnväg(ar). Facts about CHJ

Historik CHJ (Facts about )

De järnvägar, som med tiden kom att kallas Kristianstad - Hässleholms järnvägar, bestod av av linjerna Kristianstad-Hässleholm, Kristianstad - Åhushamn och Kristianstad-Älmhult.
Av dessa öppnades Kristianstad - Hässleholms järnväg 1865, linjen Kristianstad - Åhushamn 1886 och bandelen Kristianstad - Glimåkra på järnvägen Kristianstad-Älmhult. Även den 1886.
1905 köpte Kristianstad - Hässleholms järnvägsaktiebolag de båda andra järnvägarna och byggde ut linjen från Glimåkra till Älmhult 1909. Namnet Kristianstad - Hässleholms järnvägar infördes 1906.

Gatusidan av Kristianstad - Hässleholms Järnvägars stationshus i Kristianstad 1926. Foto: Svenska Järnvägsföreningens minnesskrift 1876-1926.

Kristianstad-Hässleholms järnvägar. CHJ
Samtidigt med att byggandet av bandelen Kristianstad - Glimåkra planerades, framträdde tanken att sammansluta de ovan nämnda järnvägarna under samma förvaltning.
Sedan K. M:t den 15 dec. 1905 lämnat sitt tillstånd, inköpte Kristianstad-Hässleholms järnvägsaktiebolag järnvägarna Kristianstad - Glimåkra och Kristianstad- Åhushamn och övertog driften från och med den 1 jan. 1906. Samtidigt ändrades namnet på den förstnämnda banan till Kristianstad - Hässleholms järnvägar.
Sammanslagningen visade sig redan från början vara till fördel för järnvägarna. Den enhetliga förvaltningen medförde sålunda en stegring av rörelsen och ett förbättrat ekonomiskt resultat, som medgav genomförandet av åtskilliga förbättringar för att tillfredsställa den ökade trafikens krav och uppnå en lägre driftskostnad.

Godsbangården i Kristianstad. Gemensam mellan Sölvesborg - Christianstads Järnvägar, SCJ, och Hässleholm Kristianstads Järnvägar, CHJ. , SCJ, spårvidd 1067 mm, använder från vänster räknat spår 2 till spår 6. Spår 6 är gemensamt treskensspår som har båda spårvidderna. De övriga är CHJ normalspår. Foto 1926, Svenska Järnvägsföreningens minnesskrift 1876-1926.

Mer om Kristianstads bangårdar finner du HÄR

Bana, materiell och byggnader.
I syfte att vinna en ökning i tågens körhastighet och erhålla större hjultryck för lokomotiv och vagnar har överbyggnaden förstärkts genom utbyte på linjen Karpalund - Hässleholm av förutvarande räls på 24,8 kg/m vikt till räls på 34 kg/m. vikt i likhet med vad tidigare utförts på sträckan Kristianstad -Karpalund och Kristianstad - Åhus.

Styrelse och chefer 1865-1926.

Styrelse.
Ordförande, Ljungberg, L. C. O., f. d. hovrättssekreterare,
Vice ordförande Dahl, P. A., f. d. rådman, och verkst. direktör, se nedan, Borg, P. J:son, vicekonsul,
Nilsson, C., vicekonsul,
Carlsson, O. Th., grosshandlare,
Andersson, A., grosshandlare,
Jönsson, B. J., grosshandlare,
Hansson, B., kamrerare,
Holmberg, O. S., verkmästare.

Verkställande direktör.
Dahl, P. A., f. d. rådman 1924-

Trafikchef.
Greger, N 1924-

Förutvarande
styrelseordförande och chefer.

Kristianstad-Hässleholms järnvägar.

Ordförande.
Rappe, A., frih., landshövding.               1865-1866
Bergenstråle, G., hovrättsråd.                  1866-1867
Clairfeldt, E., borgmästare                        1867-1875
Leth, A.,hovrättssekreterare                    1875-1876
Bergenstråle, G., hovrättsråd.                  1876-1884
Lundqvist, G., fabrikör                              1884-1887
von Otter, B. S., frih., major                      1887-1898
Sylvan, O. C.,överstelöjtnant                   1898-1916

Verkställande direktörer.
Claesson, A., kapten.                                 1865-1866
Bergenstråle, G., hovrättsråd..                  1866-1876
Leth, A., hovrättssekreterare                    1876-1879
Bergenstråle, G., hovrättsråd.                   1879-1884
Senell, A. L., hovrättsråd.                          1884-1899
Åkerman, A., borgmästare                         1899-1904
Ljungberg, L. C. O., hovrättssekreterare 1904-1923

Trafikchefer.
Frykman, G.                                                  1865-1877
Romberg, O. W                                            1877-1900
Söderberg, C. G. H.                                      1900-1924

Kristianstads - Åhus järnväg.

Ordförande.
Berg von Linde, A., kapten..                      1886-1895
Wahlstedt, L. J., lektor                                1896-1905
Verkställande direktörer.
Borgström, J., kronofogde                          1886-1905

Trafikchefer.
Se Kristianstad-Hässleholms järnvägar.

Kristianstad - Immelns järnväg.

Ordförande.
Dela Gardie, M. G., greve, landshövding 1884-1902
Kennedy, J., kammarherre.                          1903-1905

Verkställande direktör.
Olin, Hj., lantbrukare                                    1884-1888
Sjöholm, J., grosshandlar                            1889-1890
Nilsson, A. B., landstingsman                   1891-1902
Dahl, A., ådman.                                           1903-1905

Trafikchefer.
Kristoffersson,                                             1885-1898
Falkman, J                                                     1898-1905

Linjen Kristianstad - Glimåkra har försetts med 24,8 kg/m. räls i utbyte mot där förut befintliga 18 kg/m., varefter hela bandelen Kristianstad-Älmhult är utrustad med 24,8 kg/m. räls. I samband med rälsutbytet har nya växlar inlagts och ballasten ökats i erforderlig grad. Tolv broar, som visat sig för svaga, har ombyggts och försetts med nya överbyggnader.

Trafikens ökning medförde, att bangårds-anläggningarna på flera stationer efter hand blev för små och krävde utökning. Främst gjorde sig detta gällande på Kristianstads station, vilket föranledde järnvägsbolaget att åren 1914-1919 genomföra en fullständig ombyggnad och modernisering av denna bangård, som härigenom blev ändamålsenligt utformad för ombesörjandet av den betydande trafiken från och till de anslutande järnvägslinjerna.
Signal- och växelförreglingar har utförts vid Kristianstads och några andra stationer.

De gamla stationshusen visade sig på flera platser inte motsvara behovet, varför nya har uppförts samt gamla till- och ombyggts. Bl.a. har stationshuset i Kristianstad till- och ombyggts. Därjämte har en ny verkstadsbyggnad uppförts i Kristianstad. Trafikens utveckling har givetvis krävt större tillgång även på dragkraft och vagnar.

Trafik.
De huvudsakliga, transporterade godsslagen är spannmål och mjöl, trävaror, socker och socker-betor, sten, brännvin och lantmannaprodukter.

Ekonomi.
Bolagets ursprungliga, inbetalda kapital utgjorde 829 300 kr., av vilka staden Kristianstad tecknat 600 000 kr.

Som statslån erhölls 720 000 kr., vilka återbetalades under åren 1866–1906.
Vid övertagandet fr. o. m. år 1906 av Kristianstad - Åhus och Kristianstad - Glimåkra järnvägar ökades aktiekapitalet till 1 412 000 kr., och under år 1908 i och för byggandet av linjen Glimåkra-Älmhult genom nyteckning på 300 000 kr. till 1 712 000 kr.

Slutligen utsläpptes under år 1920 med användande av fonderade vinstmedel gratisaktier motsvarande en tredjedel av aktiekapitalet, vilket nu (1925) uppgår till 2 282 000 kr.

Genom utbyte av innehavda aktier i Kristianstad - Åhus och Kristianstad - Immelns järnvägsaktiebolag samt genom nyteckning år 1908 på 250 000 kr. ökades staden Kristianstads aktieinnehav i bolaget till 1 460 900 kr.
År 1898 upptog Kristianstad - Immelns järnvägsaktiebolag ett obligationslån på 500 000 kr. på 30 år, av vilket lån 434 000 kr. återstod vid järnvägens övertagande. Huvudsakligen till täckandet av de utgifter, som föranleddes av järnvägssammanslagningen och byggnaden Glimåkra -Älmhult, upplade Kristianstad-Hässleholms järnvägsaktiebolag ett obligationslån på 1 700 000 kr. att amorteras på 40 år.

Avgångstid för tåget mot Hässleholm. Kristianstads station 1944. Foto: "Järnvägarna kring Kristianstad".

Tekniska uppgifter.

Byggnadssätt.		C.H. J År 1865	C.Å.J. År 1885	K.I.J. År 1885
Spårvidd Spårlängd i huvudspår Spårlängd i sidospår Största lutning i huvudspår Minsta krökningsradie i huvudspår Rälsvikt Största tillåtna lokhjultryck Största tillåtna tåghastighet	m. km. km. ‰ m. kg/m. ton km/t.	1,435 29,53 1,97 5 535 25 3,9 40	1,435 17, 15 2,13 10 400 17,2 3,9 35	1,435 40,85 1,80 16,67 300 18 3,5 30

		Gl-Äh.	C.H.J.	C.H.J.
		År 1909	År 1906	År 1925
Spårvidd Spårlängd i huvudspår Spårlängd i sidospår Största lutning i huvudspår Minsta krökningsradie i huvudspår	m. km. km. ‰ m	1,435 27,56 3,03 16,67 400	1,435 87,54 25,50 16,67 300	1,435 115,10 53,06 I 6;67 300
Rälsvikt	kg/m.	24,8 -	34 24,8*	34 24,8*
Största tillåtna lokhjultryck Största tillåtna tåghastighet	ton ton km/t.	5,5 - 50	8,1 5,5* 60	8,1 5,5* 60
* Gäller bandelen - Kristianstad - Immeln.

1866 köptes ett tredje ånglok från England, Beyer, Peacock i Manchester. Loket fick inventarienummer 3 och namnet "CHRISTIANSTAD". På den här bilden, tagen 1925 syns loket i moderniserat skick med bland annat sluten hytt. Foto: Svenska Järnvägsföreningens minnesskrift 1876-1926. Rullande Materiel De första ångloken vid Kristianstad - Hässleholms Järnvägar, CHJ bestod från början av så kallade tank- och sadeltanklok. Ett tanklok har vattenförrådet i tankar på sidan längs ångpannan medan ett sadeltanklok har förråden i en tank som liknar en sadel liggande ovanpå ångpannan. CHJ införlivade 1905 Kristianstad - Immelns Järnväg, KIJ. Därefter beslöt man att bygga ut denna järnväg till Älmhult. På sträckan fanns det på flera ställen lutningar på upp till 16 ‰ och det var uppenbart att de små tankloken inte räckte till för att dra de planerade godstågen. Den utbyggda järnvägen öppnandes för trafik 1909. Under åren 1906-1918 köptes 7 stycken kraftiga tenderlok från olika svenska tillverkare. Tenderlok är ett lok som har vatten- kolförråd i en vagn, tender, fast kopplad till själva ångloket. Hittills hade alla loken numrerats i nummerserien 1-17. 1937 överfördes alla Östra Skånes Järnvägars, ÖSJ, lok till CHJ. Dessa numrerades in i serien CHJ 20-49 Nedanstående bild visar CHJ ånglok nummer 13, en god representant för de kraftigare tenderloken. Loket var tillverkat av Nydqvist & Holm i Trollhättan, NOHAB, 1907 med tillverkningsnummer 859. Loket hade Littera S, axelföljden 1C-2, det vill säga 1 löpaxel följd av 2 drivande axlar följt av en tvåaxlig tender. Vid förstatligandet 1944 fördes loket över till SJ där det fick nummer SJ L18 1662, Det slopades 1964 och skrotades året därpå. Bilden visar loket framför dåvarande banhallen i Kristianstad 1910. Foto: KCAC04462, Järnvägsmuseet.
			C.H.J.	C. Å. J.	K. I. J.
Rullande materiel.			År 1865	År 1885	År 1885
Ånglokomotiv, tanklok .........		st.	2	-	2
Personvagnar med 2 axlar ....		st.	I 2	-	8
Personvagnar med 4 axlar		st.	-	-	2
Resgods- och godsvagnar med	2 axlar	st.	obekant	-	5
Postvagnar, hela eller kombinerade med	2 axlar	st.	-	-	1
Postvagnar, hela eller kombinerade med	4 axlar	st.	-

			Gl.-Äh.	C. H.J.	C.H.J.
			År 1909	År 1906	År 1925
Ånglokomotiv, tanklok		st.	-	11	6
Ånglokomotiv, tenderlok		st.	-	--	7
Personvagnar med 2 axlar		st.	-	22	21
Personvagnar med 4 axlar		st.	-	6	11
Resgods- och godsvagnar med	2 axlar	st.	-	336	422
Postvagnar, hela eller kombinerade med	2 axlar	st.	-	4	6
Postvagnar, hela eller kombinerade med	4 axlar	st.	-	-	1

En av de äldsta vagnarna, kombinerad post- och sittvagn. Foto 1926: Svenska Järnvägsföreningens minnesskrift 1876-1926.
			C. H.J.	C. Å.J.	K. I.J.
Personal, antal.			År 1865	År 1885	År 1885
Ordinarie		st.	32	9	22
Extra		st.	4	2	2
Verkstadsarbetare		st.	obekant	--	--
Banarbetare		st.	obekant	--	--

			Gl-Äh.	C.H.J.	C. H.J.
			År 1909	År 1906	År 1925
Ordinarie		st	-	125	208
Extra		st	-	2 I	62
Verkstadsarbetare		st	-	30	46
Banarbetare		st	-	69	74

Del av personbangården i Kristianstad 1944. Tåg mot Eslöv väntar på avgång. I bakgrunden AB Mårten Pehrsons Valsqvarn. Foto: "Järnvägarna kring Kristianstad"..