Lund–Bjärreds järnväg (LBJ)  Mer om LBJ HÄR!
Bjärred vid Öresund hade länge varit lundabornas viktigaste bad- och sommarfestplats.
År 1896 lanserades ett förslag om en smalspårig spårväg dit från Lund. Av detta blev fem år senare, efter mycket trassel och stora kostnader, en normalspårig ångbana.
Ägandet var spritt, ett slags folkaktier, men järnvägen hade knappast förutsättningar att bli lönsam trots det integrerade badhotell som anlades i Bjärred, på grund av den långa dödsäsongen.

Godstrafiken var blygsam. Trots kapitaltillskott från Lunds stad blev det konkurs 1909, och banan samförvaltades sedan med Lund–Revinge järnväg i kommunal regi fram till 1918 då Bjärred–Lund–Harlösa järnväg konstituerades

Koncession
1899-09-23 elektrisk spårväg, 1000 mm spårvidd
1900-07-11 förverkligad

Längd Totalt 12 km

Spårvidd 1435 mm

Ägare Lund–Bjärreds Spårvägs AB, 1910 Lunds stad efter rekonstruktion

Förvaltningsort Lund

Trafikförändringar
1901-07-26 *Lund V–Bjärred, 11 km, allmän trafik
1903 *Flädie–Leråkra, 1 km, allmän godstrafik
1916-05-27 *samma sträcka, persontrafik (säsongspersontrafik 1904–1905 och 1914)

Samband Den med Lund–Revinge järnväg från 1911-01 gemensamma förvaltningen hette från 1912 Lunds stads järnvägar

Förstatligad Kortvarigt statsövertagande 1910 efter konkurs

Elektrifiering 1916-05-27

Nollpunkt Lund V för Lund V–Bjärred, Leråkra för Leråkra–Flädie

Anmärkning
 LBJ:s viadukt över Västkustbanan dimensionerades för ett dubbelspår på denna som aldrig byggdes

LBJ sammanslogs 1918-07-01 med LReJ till BLHJ (se nedan)

Bjärred–Lund–Harlösa järnväg (BLHJ)
Lund–Bjärreds järnväg (se ovan) och Lund–Revinge järnväg övertogs 1918-07-01 av det nybildade bolaget BLHJ
De inledningsvis stora förluster som ärvdes från LBJ och LReJ reducerades i början av 1920-talet genom ett hårt besparingsprogram men förvärrades sedan åter genom bland annat vägtrafikkonkurrens och ändrade badvanor (fribad istället för badhus).
Ägande kommunens förhoppningar stod länge till ett statsövertagande, men SJ:s krav på ekonomiska motprestationer var för hårda så järnvägen nedlades strax före starten på andra världskriget, som nog annars hade förlängt dess liv

Koncession 1918-07-01 Lund V–Lund C–Högevall, godstrafik

Längd 36 km

Spårvidd 1435 mm

Förvaltningsort Lund

Trafikförändringar
1939-06-15 † Bjärred–Lund V, 11 km och Flädie–Leråkra, 1 km, all trafik (utom bettrafik Flädie–Nybble) samt Högevall–Hardeberga, 8 km, persontrafik och Hardeberga–Harlösa, 16 km, allmän trafik
1939-11 † Fjelie–Nybble, 3 km, bettrafik
1940-06 † Hardeberga–Revingeby, 12 km, resttrafik (grus)
1955-12 † Leråkra–Flädie–Fjelie, 4 km, bettrafik
1964-04 † Lund S–Hardeberga, 7 km, godstrafik (de facto, formellt 1965-11-08)
1966-03-03 †Högevall–Lund S, 1 km, godstrafik (de facto, formellt 1965-11-08)
1978 † Revingehed–Harlösa, 2 km, resttrafik (för försvaret)

Trafik
a) Fr.o.m. 1939-06-15 trafikerade SJ återstående delar
b) 1962–1969 kördes militära persontransporter Revingehed–Harlösa. Avsnittet disponerades 1953–1963 även av SJ-skolan

Förstatligad
1940 Flädie–Leråkra–Fjelie och Harlösa–Revingehed

Avelektrifiering 1939-06-15

Upprivning
Bjärred–Leråkra, 1940, Fjelie–Lund V och Hardeberga–Revingehed 1940, Flädie–Fjelie 1958, Högevall–Hardeberga 1966, Revingehed–Harlösa 1984

Anmärkning
2 km närmast väster om Lund återuppbyggdes, delvis i ny sträckning, som industrispår 1943 och trafikerades till 1980