Fakta MÖJ, Mellersta Östergötlands Järnvägar Facts about

Åter till innehållsförteckningen?
Klicka i bilden ovan
MÖJ, Mellersta Östergötlands Järnvägar

Av Rolf Sten

Föregående sida

Nästa sida

Järnvägsprojektet Ringstorp-—Slätbaken.
I maj 1907 erbjöd greve Ph. Klingspor, Ekenäs, godsägaren O. Danielson, Åkerby, och borgmästaren i Söderköping A. Hagberg Mellersta Östergötlands järnvägsaktiebolag att övertaga den koncession, som K. M:t den 31 december 1906 beviljat dem för anläggandet av en järnväg av 0,891 m. spårvidd från Ringstorp till Slätbaken efter plan, som upprättats av kaptenen i Väg- och vattenbyggnadskåren John Nyström.
   Bolagsstämman beslöt att extra bolagsstämma skulle besluta i ärendet, sedan fullständigt förslag framlagts. Koncessionsinnehavarna anmodade nu distriktschefen i Östra väg- och vattenbyggnadsdistriktet, majoren J. Ekelund, att renstaka järnvägslinjen och uppgöra kostnadsförslag. Detta slutade på en summa av 1 212 000 kr., varför aktieteckningen måste uppbringas till 606 000 kr.
Mellersta Östergötlands järnvägsaktiebolag tecknade på extra bolagsstämma den 13 april 1911 35 000 kr. och beslöt att efter koncessionsöverlåtelsen söka ett statslån på 606 000 kr. samt att färdigbygga och trafikera järnvägen, sedan lånet erhållits.
    Den ordinarie bolagsstämman s. å. bekräftade den extra stämmans beslut. Koncessionen överläts på järnvägsbolaget den 26 maj 1911 med villkor, att arbetet skulle vara påbörjat den 1 febr. 1913 och färdigt den 1 februari 1915. Innan statslånet beviljats, kunde styrelsen emellertid icke vidtaga några åtgärder för järnvägsföretagets förverkligande utan sökte och erhöll ett års anstånd med fullgörande av koncessionsvillkoren. Den 31 jan. 1913 beviljade K. M: t det begärda statslånet på 606 000 kr. med villkor, att bolaget skulle före den 1 aug. s. å. styrka, att det förfogade över ett kapital, som jämte statslånet vore fullt tillräckligt för järnvägsanläggningens utförande.
   Nu kom emellertid ett annat hinder i vägen för järnvägsföretaget. Söderköpings stadsfullmäktige, som förut beslutat en teckning av 150 000 kr., rev upp detta beslut och nedsatte teckningen till 100 000 kr. En annan kommun, Västra Husby, följde Söderköpings exempel och nedsatte sin teckning till 15000 från förut beslutade 30 000 kr. Styrelsen såg då ingen annan utväg än att hos K. M:t begära ytterligare anstånd såväl med uppfyllandet av koncessionsvillkoren som av villkoren för statslånet, allt i förhoppning, att dessa hinder snart skulle vara undanröjda. Anstånd beviljades till slutet av året 1913 och på ytterligare ansökan till 1 aug. 1914.
Under tiden gjorde styrelsen och för järnvägen intresserade personer ute i socknarna fruktlösa försök att få de felande 65 000 kr. tecknade. Under de osäkra krigstiderna kunde man icke forcera saken, helst som materiell- och arbetsprisernas höjning gjorde kostnadsförslagets byggnadssumma otillräcklig.

Den 31 juli 1914 erhöll styrelsen anstånd till 1 augusti 1916 med koncessionsvillkorens uppfyllande, men ännu en gång, juli 1916, gjordes ansökan om förlängd koncession, men då avslog K. M:t framställningen. Frågan om järnvägen till Söderköping—Mem är sålunda f. n. fallen. Skulle en sammanslagning av Östergötlands smalspåriga järnvägsnät under ett bolag komma till stånd, blir väl järnvägen överflödig, men i annat fall kommer nog frågan upp igen.
I dag vet vi att utvecklingen gick åt ett annat håll och att detta projekt aldrig kom till stånd.

Föregående sida

Nästa sida

Returtåg till innehållsförteckning