Retur till föregående sida?
Klicka i bilden |
Rälsbussepoken (The railcar era)
av Rolf
Sten |
Tvåaxliga rälsbussar
med plåtklädd trästomme Yd - Y
Rälsbussar och namnet Hilding Carlsson är i järnvägskretsar
mycket intimt sammanbundet. 1913, 21 år
gammal, öppnade Hilding Carlsson en fordonsverkstad på
Skolgatan i Umeå. 1917 beställde SJ baningenjör
i Umeå en motordriven inspektionsdressin från Hilding
Carlsson och 1924 byggdes en liknande för baningenjören
i Örnsköldsvik. Dessa dressiner kom vid att benämnas
SJ dressin 91. 1928 ledde detta till fortsatta leveranser av
olika dressintyper till SJ. Den verksamheten kom att fortsätta
till 1967.
Vid årsskiftet 1931/1932 beställde
SJ hos Hilding Carlssons Mekaniska Verkstad i Umeå (HC)
en större dressin med plats för 14 resenärer.
Kraftkällan var en 50 hästkrafters A-fordsmotor.
SJ första rälsbuss levererad från Hilding
Carlsson 1932. Från början gick den i trafik på
sträckan Porjus - Luspebryggan i anslutning till de båtturer
som förekom på Stora Lule älvs sjösystem.
Foto: SJ Minnesskrift 1956. Rälsbussen finns bevarad på
Sveriges Järnvägsmuseum i Gävle.
Nu började en hel del olika beställningar
att komma
in, En godsdressin för Ostkustbanan (1932) och en liknande
till SJ (1934). Uppsala - Gävle Järnväg, UGJ,
behövde förbilliga trafiken på bibanan Orrskog
- Söderfors och beställde en rälsbuss med plats
för 24 resenärer med leverans 1933.
Vidstående bild visar OKB paketdressin nummer 2. Tillverkad
av Hilding Carlsson Mekaniska verkstad i Umeå 1932. Foto:
Stig Nyberg.
Tidigt 1934 gjorde SJ en provbeställning
på fyra rälsbussar liknande den som tidigare levererats
till UGJ. Tidigare hade rälsbussarna haft ett lådliknande
utseende men med den här beställningen ändrades
fronterna så att frontöverdelen blev svagt bakåtlutad.
Den fjärde rälsbussen i denna leverans försågs
med ett tak som gick att skjuta undan och försågs
med justerbara stolar. Efter leverans sattes den in som turisträlsbuss
på malmbanan. De övriga rälsbussarna i denna
leverans sattes in på linjen Östersund - Storlien
samt Dannemora - Örbyhus.
Åren 1934 - 1935 beställde SJ ytterligare
ett antal rälsbussar. Dessa levererades i ett nytt utförande.
Hösten 1934 ändrades konstruktionen så att hela
frontpartierna fick ett bakåtlutande utförande. Den
klassiska "urrälsbussen" hade skapats.
Behovet av större resgodsutrymmen blev efterhand
så stora att men beslöt att beställa speciella
godssläpvagnar. Dessa blev tvåaxliga och med ett axelavstånd
på 3 meter. Utförandet på de första exemplaren
var helt lådformigt. Efter en tid designades de om varefter
frontpartierna fick ett något tillbakalutat utseende.
Ett antal av de normalspåriga privatbanorna
köpte också ett några rälsbussar avsedda
för deras trafiksvaga linjer.
Från senare delen av 1936 var det rälsbussar
som trafikerade de flesta av SJ: s linjer i Norrland. Vissa lokdragna
persontåg förekom dock fortfarande, speciellt på
de avgångstider då det var många resande. I
södra Sverige förekom de ännu enstaka rälsbussarna
främst på de privata banorna.
Rälsbuss Yd 322 i Gävle 1955. Den här serien
från Hilding Carlsson var den första där frontpartierna
fick sin bakåtlutande form. Den här rälsbussen
tillverkades 1935 och skrotades i mitten av 1950-talet. Foto:
Stig Nyberg.
Smalspåriga rälsbussar Yr/Yp
Av de tvåaxliga rälsbussarna var det inte så
många som levererades i smalspårigt utförande.
SJ beställde 1936 två stycken med avkortad hjulbas
för trafik på den smalspåriga, 891 mm, sträckan
Harmånger - Bergsjö.
1936 levererades en rälsbuss till den smalspåriga,
891 mm, Vikbolandsbanan, VB.
Fler tillverkare kommer in och konkurrerar
Motala Verkstad började 1935 att tillverka rälsbussar.
Dessa var till stora delar lika de som levererades från
Hilding Carlsson. Den största skillnaden var att Motalas
rälsbussar hade motorn placerad under golvet mitt i vagnen.
Av de rälsbussar som Motala tillverkade levererades samtliga
till enskilda järnvägar.
Nydqvist
& Holm i Trollhättan, NOHAB, levererade åren 1933
- 1938 ett antal rälsbussar. En del av dessa bestod av landsvägsbussar
som försetts med järnvägshjul.
I och med förstatligandet av järnvägarna i Sverige
kom de flesta av Motalas och NOHAB:s rälsbussar över
till SJ. Dessa kom där att vara udda fordon varför
de skrotades.
Vidstående bild var tillsammans med en artikel om den
nya järnvägsbussen från NOHAB avsedd för
Bergslagernas Järnvägar, införd i Lokomotivmännens
tidning 1933. Artikeln finner du i sin helhet HÄR!
Följande
text och bild var införd i Lokomotivmännens tidning
1934.
F. n. provköres å Västerg.-Gbg
Järnvägar en modern och förstklassig Scania Wabis
motorvagn, levererad från Nydkvist & Holms Verkstäder,
Trollhättan. Vagnen har 35 sittplatser samt ett l0-tal ståplatser.
Sofforna äro klädda med tyg i behaglig grå färgton.
En kraftig radiomottagare är installerad, egentligen avsedd
för utropande av stationsnamnen. Men kanske järnvägen
så småningom tillåter de resande avlyssna någon
"schlager"? Dörrarna regleras. automatiskt.
Motorn är en Hesselmans råoljemotor
på 100 hkr och kraftöverföringen sker genom hydrauliska
växlar. Även bromsarna äro hydrauliska. Vagnen
kan göra 80 km/tim. Ett mellanlägg av gummi finnes
inlagt mellan hjulet och hjulringen för att göra gången
så ljudlös som möjligt.
|
Föregående sida |
|
Nästa sida |
|
Retur till historiskt "rälsbussen"
innehållsförteckning
© Rolf Sten
ralsbussen_tvaaxliga..html senast uppdaterad 17 november 2003
av Rolf Sten |