Linjen Sorsele - Arvidsjaur - Jokkmokk, 263 km.

Föregående sida

Nästa sida

Nog behövdes grävmaskinerna för lastning av grus. Det var stora mängder som kördes ut för bland annat bankbyggnaderna. Bilden visar rälsläggning på den stora banken vid Skabramjokk på linjen mellan Sorsele och Jokkmokk.

Samma år som tvärbanan mellan Jörn, vid stambanan genom övre Norrland, och Arvidsjaur öppnades för allmän trafik, 1 december 1928, började även arbetena med Inlandsbanans sträcka mellan Sorsele och Jokkmokk.
Anledningen till denna fördröjning var att man inte hade kunnat bestämma, varken tvärbanans slutliga sträckning eller Inlandsbanans sträckning inom den här regionen. (Se vidstående karta. Vill Du se en större karta? Klicka i bilden!) Ett annat alternativ till Inlandsbanans sträckning var att den från Sorsele skulle dras via Kasker - Arjeplog - Gubbjaure och därifrån rakt norrut i några mil varefter den skulle svänga av mot öster för att komma fram till dagens bana ca 20 km söder om Jokkmokk. Tvärbanan Jörn - Arvidsjaur skulle inte sluta i Arvidsjaur utan skulle fortsätta ca 70 km i nordvästlig riktning för att ansluta till inlandsbanelinjen vid Gubbjaure.
    Nu blev det inte så eftersom 1928-års riksdag bestämde att Inlandsbanan skulle gå över Arvidsjaur och vidare mot Jokkmokk.
   Efter detta beslut kunde äntligen, 1928, banbygget starta. Arbetena bedrevs från Arvidsjaur både norrut mot Jokkmokk och västerut mot Sorsele och man tillämpade samma tekniska bestämmelser som på de tidigare bandelarna.
Även på den här bandelen belades banan med begagnad räls vägande 27,5 kg/meter.

Gruslastning med ångdriven grävskopa vid den stora grusgropen i Vaimat.
Bilden nedan: Gruskörningarna från grusgropen i Vaimat var så stora att man anlade en provisorisk lokstation. I förgrunden syns det stora stenkolslagret avsett5 för ångloken. Ett tomt gruståg ankommer till platsen. Till vänster står ett lastat gruståg på huvudspåret i väntan på att bli utbackat på linjen till den plats där "tippen" är för närvarande. På bilden syns 5 ånglok av typen E.

   

Arvidsjaur järnvägsstation 1930. Foto: Stig Nyberg

Alla järnvägar med självaktning måste ju ha en tunnel, så även Inlandsbanan. Två kilometer söder om Jokkmokk, vid Nyborg, finns Inlandsbanans enda tunnel, 50 meter lång. Ur teknisk synvinkel behövde man inte bygga en tunnel utan man kunde i stället lika gärna ha sprängt bort hela den aktuella bergsdelen. Arbetsledningen "övertalades" att bygga tunneln.
   Bilden till vänster visar arbetets början med tunnelpåslaget.

Banans framdragning genom bygderna mellan Sorsele och Jokkmokk kan beskrivas enligt följande:
Linjen går från Sorsele först några kilometer mot norr men svänger sedan runt Svergo- och Stocknäverbergen och går vidare i ostlig riktning förbi Buresjön till Skellefte älv, vilken korsas vid dess utlopp ur Natistajaure strax ovanför Slagnäsforsen. Härifrån svänger banan av mot nordost och kommer fram vid Sandudden till Storavan, vars södra strand följs fram till Avavikens sydöstra ände. Sedan går banan österut till Arvidsjaur, där den viker av rätt mot norr för att gå över Byske älv omedelbart vid dess inflöde i Arvidsjaure. Med en skarp sväng passerar linjen vidare öster om Akkavare och går väster om byarna Auktsjaur och Tjappsåive fram till byn Moskosel. Banan fortsätter i nordvästlig riktning fram till Pite älv. Efter att ha korsat älven svänger banan av några mil rakt österut. Efter Jonka vänder den åter av mot norr och fortsätter i kraftiga svängar fram till Kåbdalis. Därifrån fortsätter banan i nästan nordlig riktning via Kerkejaure och Tårajaure för att via Piatis komma fram till Jokkmokk.
   För trafikutväxling hade man anlagt en station, Moskosel, 1 trafikplats, 13 håll- och lastplatser samt 1 hållplats.
   

Inlandsbanans enda tunnel vid Nyborg, två kilometer söder om Jokkmokk. Bilden visar den färdiga, 50 meter långa tunneln. Året torde vara 1936. Jämför med bilden ovan.

Öppnas för allmän trafik samt invigning av hela inlandsbanan Kristinehamn - Gällivare
Den 263 km långa bandelen Sorsele - Jokkmokk öppnades för allmän trafik i två etapper:
- Sorsele - Arvidsjaur 1 december 1933.
- Arvidsjaur - Jokkmokk 7 augusti 1937. 
Öppnande av sträckan Arvidsjaur - Jokkmokk kom för övrigt att bli den del som slutligen sammanfogade HELA Inlandsbanan. Nu kunde man äntligen färdas på Inlandsbanan hela vägen mellan Kristinehamn och Gällivare.
   Arbetena med Inlandsbanan hade börjat mellan Sveg och Brunflo våren 1913. De privata järnvägarna mellan Kristinehamn och Sveg köptes in av staten 1916 - 1918. Nu, augusti 1937, efter en byggnadstid på 24 år, kunde äntligen Inlandsbanan invigas!
Vidstående bild visar dåvarande general- direktören vid SJ, Granholm, när han vid Kåbdalis skruvade ihop sista skarven i Inlandsbanan. Kåbdalis 26 september 1936.

Föregående sida

Nästa sida

Returtåg till Inlandsbanan"innehåll"

© Rolf Sten
inlb_norra.html senast uppdaterad 2004-04-28