Norra Inlandsbanan. Northern section.

Åter till huvudsidan?
Klicka i bilden ovan
Inlandsbanan
The inland line

Av Rolf Sten

Föregående sida

Nästa sida

***Norra Inlandsbanan (Northern section)*** (2000-01-06)
Make your choice and click at the yellow arrow
	*Karta* (map) över sträckan Östersund - Gällivare
	*Linjen Östersund - Ulriksfors, 115,3 km.*
	*Linjen Ulriksfors - Volgsjön, 121 km.*
	*Linjen Volgsjön - Storuman - Sorsele, km.*
	*Linjen Sorsele - Arvidsjaur - Jokkmokk, 263 km.*
	*Linjen Jokkmokk -Gällivare, 100,2 km.*

	Tjänstetidtabell, 1932, (working time-table) Tåg 3422 Östersund - Hoting
	Tjänstetidtabell, 1932, (working time-table) Tåg 3422 Hoting - Storuman
	Tjänstetidtabell, 1932, (working time-table) Tåg 3735 Sorsele - Storuman - Lycksele
	Tjänstetidtabell, 1932, (working time-table) Tåg 2881 Gällivare - Porjus, 2882 Jokkmokk-Gällivare

	*Nedläggningar*

Strömsunds station year 1913
Strömsunds station 1913, ändstation på den 5 kilometer långa bibanan Ulriksfors - Strömsund. Stationen öppnades för begränsad trafik 1 december 1912. Allmän trafik startade 1 juli 1913. Persontrafiken nedlagd sedan 23 maj 1982. Foto efter gammalt vykort. Samling Rolf Sten

Linjen Östersund - Ulriksfors, 115,3 km.

Vidstående karta visar de alternativa förslag som diskuterades rörande Inlandsbanans sträckning mellan Sveg - Brunflo - Ulriksfors. Vi Du se en större karta? Klicka i bilden!

Under åren 1908 - 1912 anvisade riksdagen pengar till byggandet av Norra Inlandsbanans första etapp, Östersund - Ulriksfors. I detta ingick bibanor mellan Jämtlands Sikås och Hammerdal samt Ulrikfors till Strömsund.
Banbygget startade hösten 1907 och fortgick utan större störningar. Alla skärningar grävdes ut för hand.
Till de större jobben hörde ett antal broar vilka till skillnad mot övriga broar längs Inlandsbanan byggdes för att klara ett högre axeltryck. " De byggdes under den tid, då det ännu ansågs tänkbart, att malm från de norrbottniska gruvfälten skulle komma att transporteras på inlandsbanan till västkusthamn och konstruerades därför för tung trafik eller 20 tons lokomotivaxeltryck, under det att övriga broar på inlandsbanan äro beräknade för endast 18 tons axeltryck".
Bron över Indalsälven var den största av broarna, byggd i ett fackverksspann på 62,7 m.

Bro över Faxälvens gren 4. Foto från SJ:s 75-års historik 1906-1931.

Över Faxälven byggdes fyra broar över älvens olika grenar den ena bron hade 5,5 och de övriga tre grenarna överbyggdes med 8 fackverksspann på en sammanlagd längd av 200 m.
Över Hårkan byggdes en bro med tre spann á 41,4 m.

SJ:s 75-års historik från1931 beskriver banans framdragning enligt följande: "Sedan banan lämnat Östersunds bangård i dess norra ände, följer den Storsjöns strand omkring 3 km och går sedan vidare norrut förbi Granbol där den gör en skarp sväng åt öster ned mot Indalsälven, vilken korsas i närheten av Litsnäset. Strax därefter går banan över Långan och följer sedan Indalsälvens norra strand förbi Lits kyrka till Hårkan, som korsas vid dess utlopp i Litsjön. Här gör banan åter en skarp krök för att med huvudsakligen nordlig riktning längs Hårkans dalgång framgå väster om Häggenås kyrka och genom byn Norderåsen till Munkflohögen, där den böjer av mot nordväst och går förbi Raftsjön och byarna Sikås, Gisselås och Hallviken till Ströms vattudal vid dess södra ände, benämnd Russfjärden.
Längs östra stranden av denna sjö går linjen vidare till Faxälvens i flera grenar delade utlopp ur sjön samt når, efter det älven korsats, fram till Ulriksfors.
Härifrån är en bibana framdragen längs Russfjärdens norra strand till den betydande orten Strömsund, som av terrängskäl icke kunnat direkt beröras av huvudlinjen. Ursprungligen hade den utstakade linjen en östligare sträckning mellan Raftsjön och Gisselås, löpande förbi norra änden av Hammerdalssjön, vilken i enlighet med av riksdagen lämnat direktiv borde beröras liksom de större sjösystemen i övrigt längs inlandsbanan. Emellertid fann man -vid närmare undersökningar av djupförhållandena i Hammerdalssjön, att det i alla händelser skulle erfordras ett långt stickspår för att nå hamnplats med tillräckligt vattendjup. Järnvägens huvudlinje drogs därför fram i den betydligt kortare sträckningen förbi Sikås och en bibana anlades i stället mellan Sikås och Mo by i Hammerdal".

Arbetsledningen ute på inspektion. Året är 1912 och platsen troligen Häggenås. Andre man ifrån höger är arbetschefen, majoren Ad. Nordberg. Han var arbetschef för bygget av Östersund - Ulriksfors - Volgsjön. Foto: Sveriges Järnvägsmuseum.

Övre bilden: Lokstallet i Ulriksfors omkring 1915
Nedre bilden: Kolbrygga i Ulriksfors för lossning av stenkol i lokomotivens tendrar

Tekniska data
Huvudspåret byggdes med en minsta kurvradie på 400 meter och ingen lutning byggdes större än 12 ‰.
   Rälsen som lades in var begagnad och vägde 27,5 kg/meter.
   På bibanorna var minsta kurvradien 300 meter och lutningarna tilläts vara 20 ‰.
   Banans höjd över havet i Östersund är 296 m och i Ulriksfors 290 m.
Den högsta punkten, 452 m, ligger strax norr om Munkflohögen och den lägsta, 254 m, alldeles vid övergången av Hårkan.
Huvudbanans längd är 115,3 km.
Bibanan Jämtlands Sikås - Hammerdal 9,0 km.
Ulriksfors - Strömsund 5,0 km.

Litnäsets håll- och lastplats 1920. Foto: Stig nyberg

Förutom utvidgning av Östersunds station anlades 10 stationer, 3 håll-, last- och mötesplatser, 1 håll- och mötesplats, 1 mötesplats samt 3 hållplatser.    Noteras bör att hållplatsen Klösta bekostades av ortens innevånare.
   Banans trafikplatser betjänar de olika orterna:
- Husås och Lit genom Lits station.
- Häggenås, Storhögen och Olsta genom Häggenås station.
- Norderåsen och Munkflohögen genom stationerna med samma namn.
- Sikås och Gåxsjö genom Jämtlands Sikås station.
- Hammerdal genom stationen med samma namn.
- Hallviken genom stationen med samma namn.
- Stamsele genom Ulriksfors station.
   Strömsund och bygderna längs Ströms vattudal av Strömsunds station, där även hamnspår anlades som förmedlar järnvägstrafiken med sjötrafiken på Strömsvattnet.

Öppnas för trafik
Efterhand som banan blev färdig öppnades den för allmän trafik:
- Östersund - Häggenås 10 oktober 1911.
- Häggenås - Ulriksfors 1 december 1912
- Bibanan Ulriksfors - Strömsund öppnades för begränsad trafik 1 december 1912.
Allmän trafik startade 1 juli 1913.
- Bibanan Jämtlands Sikås - Hammerdal öppnades för allmän trafik 1 december 1912.

Munkflohöges station 1920. Foto efter gammalt colorerat vykort.

Det sammanlagda anslags beloppet för banbygget, inklusive rullande materiel, uppgick till 10 900 000 kr.
Vid kostnadssammanställningen konstaterade man att de totala kostnaderna uppgick till 9 452 000 kr. Alltså hade bygget blivit 1 450 000 kronor billigare än beräknat!

Hammerdals station 1913, ändstation på den 9 kilometer långa bibanan Jämtlands Sikås - Hammerdal. Stationen öppnades för allmän trafik 1 december 1912. Persontrafiken var periodvis nedlagd 28 maj 1932 - 21 maj 1937 samt 1 september 1939 - 30 november 1943. Persontrafiken lades definitivt ned 1 november 1957. Godstrafiken lades ned 1 juli 1983. De 8 sista kilometrarna av bibanan revs 1985.
Bilden nedan visar Hammerdals lokstall med vidbyggt vattentorn 1913.

Föregående sida

Nästa sida

Returtåg till Inlandsbanan "innehåll"