HOME
LISTA

003     Gällivare - Kiruna

FÖREGÅENDE
  (Gällivare) - Råtsi - Kiruna
NÄSTA



 

Klicka i kartan ovan för att komma till en karta där den här bandelen ligger!

Sign= Platsens signatur.
Driftplats= Namnet inom parantes= tillhör inte denna bandel.
Namnet i rosa färg
= Tidigare stavning.
Sida= Stationshusets läge i förhållande till spåret, räknat uppifrån. h= höger, v= vänster.
Km= Avstånd mellan platserna.
Höjd= över havet.
Från= Tagen i drift.
Notering=
A avförd som trafikplats
abo automatisk blockpost
avx arbetsväxel
bgd bangård
BI borttagen infrastruktur
blp blockpost
fp förgreningspunkt
G godstrafik
grp grusgrop
hlp håll- och lastplats
hp hållplats
hpr rälsbusshållplats
hp hållplats med sidospår
hst hållställe
I infrastrukturell
kb kombinerad bro
lmk längdmätnings-konnektion
lp lastplats
mtmp militär-mötesplats
P persontrafik
rbg rörlig bro
sipl signalplats
stn station
sto stopplats
T trafikal
ts teknisk station
U upphört
vt vattentag
väg väg med stopplikt
* (åter) öppnad
nedlagd

I nutidskoder:
Första bokstaven

F fullständig trafik
G godstrafik
I ingen
P persontrafik
Andra bokstaven
H hållplats
L linjeplats
S station
Ö övrig status

Sign Driftplatsens namn Sida Km Höjd Från Notering







Gv (Gällivare) h 1312,6 359 1892-03-23 stn; ansl Inlandsbanan, statsbanorna Gällivare–Koskullskulle, Gällivare–Malmberget; FS
  (Gellivare) 1312,6 359 1888-03-03
  arbetsväxel   1315,2 376 1982 avx  för blivande triangelspåret, I infogat i Gällivare stn 1983-10-03
  Banvaktsstuga 451   1319.9 394 1949 sto, U
Stk Sikträsk 1323,3 394 1903-07-14

ts+hp 1903-07-14, stn 1910, †P 1976-05-30, †1980-12-01; IS

Lin Linaälv v 1336,1 448 1903-07-14

ts+hp, stn 1910, †G 1980-12-01, †1994-06-12; IS

Lin Linaälf 1336,1 449 1903-07-14
  Banvaktsstuga 458   1339,0 441 1949

sto, U

Håk Håmojåkk v 1345,9 482 1940-06-30

hlp, stn 1905-10-01, T hlp 1956, T hp, †1994-06-12; IS

Håk Håmojokk 1345,9 482 1939-05-14
Rb Risbäck 1345,9 482 1903-07-14
  Banvaktsstuga 463   1348,2 491 1949 sto, U
Har Harrå v 1357,6 537 1903-07-14

ts, stn 1915-02-01, ssp 1920t, hps 1933, I stn s1940t, †1994-06-22; IS

Stoppställe vid km 1360,8 1360,8 548 1971 sto, U 1976
Fjå Fjällåsen h 1370,7 507 1903-07-14

stn, †G 1980-12-01, †1997-06-09, *P 1997-07-05

Ktmg Kajtums grusgrop 1373,2 492 1969

grp 1921, BI 1987

Ktm grp Kajtum grusgrop 1373,3 492 1921
  Kaitum älv   1373,3     bro 108 m
Ktm Kaitum 1373,552 492 1969 hp, †1997-06-09, *1997-07-05; PH
Ktm Kajtum 1373,3 492 ~1946
  Banvaktsstuga 471   1374,1   1949 sto, U
Lab Lappberg h 1380,405 496 1903-07-14 ts+hp, ts 1920t, hps 1933, I stn s1940t, *G, †G 1980-12-01, †1991-06-10; IS
Sjka Sjiskja v 1384,7 504 1948 hp, †1997-06-09, *P 1997-07-05; PH
Gy Gäddmyr h 1391,5 472 1903-07-14

ts, ts+hp 1933, hps, ts+hp ~1959, †1977-05-22; IS

Lillån 1395,7 449   vt, BI
Sierkajokk 1395,7 449 1899-
  stoppställe   1395,8 448 1964

sto, U 1966; skolelever

  arbetsväxel   1397,3 453 1981-09-27 avx, BI ~1983
Kxt Kalixfors turisthydda 1397,4 452  1912 hp, †1923-09-01
Turisthydda 1397,4 452 1904-06-24
Kxb Kalixforsbron v 1397,4 452 1948-05-09 hp, †1994-06-12
  Kalix älv   1397,5     bro 80 m
Kx Kalixfors v 1399,2 463 1903-07-14 stn, †P 1977-05-22, †1980-06-16; IS
  Banvaktsstuga 484   1406,0 504 1949 sto, U
Rsi Råtsi 1406,0 504 1961 avx, fp 1963; triangelspår; ansl statsbanan Råtsi– Svappavaara; IS
  Banvaktsstuga 485   1408,7 515 1949 sto, U
Tva Tuolluvara 1410,6 505   lp 1903-07-14, I infogad i Kiruna C stn 1956
Tva Tuolluvaara 1410,6 505 1903-07-14
Tvag Tuollavara gruva +5,6 1959 T lp 1959, †1994-01-01; vid bispår
Kiruna oljebangård
Kra Kiruna C h 1412,7 506 1927-10-01

stn, hufvudbangård; tillhör Kiruna malmbangård ställverk; FS

Kra Kiruna 1412,7 1903-07-14
Kra Kiruna huvudbangård 1411,7 1902-11-15

 
Malmbanan Mer om Malmbanan finns HÄR!
Sverige–Norge järnväg uppgick 1891-08-09 i Malmbanan, Till denna räknas sedan 1988-07-01 även statsbanorna Gällivare–Koskullskulle och Råtsi–Svappavaara
  Malmbanan hade både politiska och kommersiella opponenter inom landet, men i februari 1891 löste staten in Sverige & Norge järnväg, till ett kraftigt underpris, vilket i hög grad drabbade utländska småsparare.
Banan var emellertid klent byggd på grund av det engelska bolagets svaga ekonomi och krävde betydande förstärkning.
I fråga om rullande materiel valde staten en försiktigare lösning än engelsmännen.
Transporterna av järnmalm och i någon mån insatsvaror till malmbrytningen har dominerat trafiken, och deras krav har styrt utvecklingen.
Det norra omloppet Kiruna–Riksgränsen(–Narvik) har utom under andra världskriget varit viktigare än det södra, Luleå–Gällivare, medan mellandelen Gällivare–Kiruna länge främst sågs som en förbindelsesträcka.
Kapaciteten har successivt ökats genom förstärkning av bana och broar, fler och förlängda mötesstationer, elektrisk drift – där den framgångsrika pionjäranläggningen blev normgivande för statsbanornas fortsatta elektrifiering – och fjärrblockering, starkare dragkraft, större malmvagnar, längre tåg m.m.
Huvudkunden LKAB och SJ har haft konflikter kring fraktpriserna, och gruvbolaget körde rentav en gång malm på lastbil från Malmberget till Luleå för att demonstrera att det fanns alternativ.
En del upprustningar skedde tidigare genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Malmbanan har spelat en viss roll för förbindelserna mellan södra och nordligaste Norge. Den uppmärksammades tidigt av turismen och har varit destination för både ”dollartåg”, biltåg och enklare tåghem, samtidigt som den öppnat en betydande del av fjällkedjan för besökare. Olika tiders förhoppningar om transittrafik – antingen det gällt torrfisk från Norge till Ryssland eller containrar från Kina till USA:s östkust – har i huvudsak svikits.

Längd
433 km

Trafikförändringar

1890-02-19 *Luleå–Gällivare(–Malmberget), 204 km, allmän godstrafik.
1891-08-20 *Luleå–Boden, 36 km, persontrafik.
1891-11-18 *Boden–Nattavaara, 121 km, allmän trafik.
1892-03-23 *Nattavaara–Gällivare(–Malmberget), 48 km, allmän trafik.
1899-10-15 *Gällivare–Luossavaara (Kiruna), 100 km, provisorisk trafik.
1901-10-01 *samma sträcka, personbefordran mot avgift.
1902-11-15 *Kiruna–Riksgränsen(–Narvik), 129 km, provisorisk trafik.
1903-07-14 *Gällivare–Riksgränsen(–Narvik), 229 km, allmän trafik.
1970-05-31 †Luleå–Boden, 36 km, lokal persontrafik..
1986-06-01 †Boden–Gällivare, 169 km, lokal persontrafik i huvudsak.
1986-09-29 †Kiruna–Abisko Ö, 94 km, lokal persontrafik utanför turistsäsongen.
1994-01-01 †Gällivare–Koskullskulle, 9 km, allmän godstrafik, därefter bara LKAB-transporter
1994-06-12 †Gällivare–Kiruna, 100 km, lokal persontrafik i huvudsak.
1997-04-28 †Kiruna–Vassijaure(–Narvik), 123 km, säsongspersontrafik, lokaltåget ”Karven”
2000-02-12 *samma sträcka, säsongspersontrafik, lokaltåget ”Karven”.

Trafik

a) Vissa NSB-persontåg har periodvis fortsatt från Bjørnfjell till Vassijaure.
b) 1903-07-14–1954 pågick lokal persontrafik Kiruna C–Malmbangården–Kiruna lokstall, främst personaltransporter men öppen för allmänheten.
c) 1993-11-01–1999-08 körde NSB:s lokförare självständigt (Narvik–)Vassijaure–Kiruna med motsvarande svensk körning till Narvik. Detta förekom även tidigare under eldriftstiden fram till 1952. Från 1999-08 sker förarbyte i Björkliden.
d) Malmtågens södra lossningspunkt är idag Nya malmhamnen (i dagligt tal Sandskär) vid km ~1187 (se vidare Luleå hamn- och industrispår i avd. II).

Trafikuppehåll

a) 1940-04-09 inställdes all trafik över gränsen på grund av krigshandlingar. Den återupptogs 1940-06-23 men för malmtrafik först på hösten 1941 eftersom Narviks hamn förstörts.
b) 1945-02-26–05-07 nästan totalt trafikstopp över gränsen på grund av trakasserier från Wehrmacht och norska hirden sedan mamtrafiken stoppats. Endast vissa livsmedeltransporter utfördes. Malmtrafiken återupptogs först 1945-07-02.

Omläggning

a) 1921 var en första etapp klar av ett förbigångsspår vid Boden för att leda malmtrafiken utanför stationen. För att få planskild korsning omlades ingångslinjerna från Haparanda och Gällivare. Spåren bytte trafikuppgift inbördes och vid Buddbyn, 6 km norr om Boden, lades Haparandabanan på bro över Malmbanan.
b) 1931 togs förbigångsspåret i bruk inne på Boden C stn. Parallellspåren ersattes med fp Buddbyn (räknad till Boden C) 1994. Mötesplats på sträckan (också under Boden C) byggd 1995, med egna namnet Buddbyn 2002-06-16.
c) 1979-09-09 Abisko Ö–Abisko turiststation, 2 km på grund av vägbygge.
d) 1983-10-03 triangelspår i Gällivare för direktgång Vitåfors–Kiruna.
e) 1990-08-27 ny tunnel vid Nuolja, 2 km linjeomläggning.
f) 1998-12-02 triangelspår i Kiruna för direkt gång från malmbangården mot Luleålinjen.

Elektrifiering
16 000 V, 15 Hz, 1962 successivt byte till 16 2/3 Hz.
1915-01-19 Kiruna–Riksgränsen, 129 km. Eldriften inställd 1915-05-21–07-13 – svårigheter att under kriget importera reservdelar.
1920-03-12 [Kiruna]–Gällivare, 100 km.
1921-02-08 [Gällivare]–Ripats, 20 km.
1921-08-01 [Ripats]–Kilvo, 18 km.
1921-10-01 [Kilvo]–Nattavaara, 9 km.
1922-03-20 [Nattavaara]–Boden, 121 km.
1922-06-21 [Boden]–Luleå–Svartön, 36 km.
1923-07-10 [Riksgränsen]–gränsen(–Narvik), 1 km.

Linjeblockering automatisk

1950 Notviken–Luleå.
~1956 Kiruna malmbangård–Rautas och Abisko Ö–Vassijaure.
1956 Rautas–Abisko Ö.
1965-05-30 Gällivare–Boden.

Fjärrblockering

1958-06-01 (Kiruna malmbangård)–(Abisko Ö)–(Vassijaure); Kiruna.
1959-05-31 Vassijaure–gränsen(–Bjørnfjell); Kiruna.
1961-09-04 (Gällivare)–(Kiruna); Kiruna.
1963 Abisko Ö stn; Kiruna.
1965-10-01 (Boden)–(Gällivare); Kiruna.
1966-02-01 (Luleå)–(Boden); Boden.
1983-10-03 Gällivare, förbigångsspåret; Gällivare, lokal fjärrstyrning.
1987-05-31 (Kiruna stn, tidvis); Kiruna malmbangård, lokal fjärrstyrning.
1991-11-11 [Kiruna stn, helt]; Kiruna malmbangård, lokal fjärrstyrning.
1993-03-03 Vitåfors stn; Gällivare, lokal fjärrstyrning.
1994-06-20 Boden C stn; Boden.
1998-01-30 Svappavaara stn; Kiruna.
1999-06-08 ([Bjørnfjell])–gränsen–(Kiruna malmbangård)–(Gällivare) och [Råtsi]–Svappavaara; överförd från Kiruna till Boden.
2003-12-12 Kiruna malmbangård; Boden.
2005-06-12 Gällivare stn, tidvis; Boden.
2006-01-08 [Gällivare stn, helt]; Boden.

ATC

1982-09-06 (Luleå)–(Boden).
1983-01-10 (Kiruna malmbangård)–(Torneträsk).
1983-11-23 (Boden)–(Polcirkeln).
1984-11-28 Polcirkeln–(Gällivare).
1984-12-19 Torneträsk–Riksgränsen.
1984-12-20 (Gällivare)–(Kiruna).
1988 förbigångsspåren vid Boden stn.
1994-06-20 Boden C stn.
1998-01-30 Svappavaara stn.
2002-08-11 Kiruna stn.
2002-08-18 Kiruna malmbangård.
2004-08-28 Gällivare stn.

Nollpunkt
Stockholm C.

Anmärkning

a) Banan väster om Kiruna har även benämnts Riksgränsbanan.
b) Riksgränsen var under ångdriftsepoken en betydande gränsstation mot NSB med bl.a. lokbyte. Den var dock utsatt för snödrev och förvandlades till hållplats 1924-06-01 (efter Narvikselektrifieringen) – lokstationen är en anslående ruin. Gränsstationen flyttades till Vassijaure.
c) På grund av det hårda klimatet fick stationerna (Kiruna)–Vassijaure elektriska signalställverk 1927–1930, första ”hellinjeinstallation” vid SJ.
d) 1988-07-01–2001-01-31 omfattade Malmbanan endast avsnittet Riksgränsen–Boden med sidolinjer. De gavs trafikpolitisk specialstatus för att underlätta förändringar i malmtrafikupplägget. Sträckan Boden–Luleå tillhörde 1988-07-01–2002-03-31 stomnätet.

Litteratur

Teknisk-ekonomisk redogörelse för anläggningen af statsbanan Gellivare–Riksgränsen, 1903.
Joh. Blomqvist, ”De första järnvägsbyggarna i Norrbotten och världens nordligaste järnvägsbygge”, Norrbottens läns hembygdsförenings årsbok 1947.
Gustaf Rosén, ”Ofotenbanan”, Tornedalica 1976.
E. Bertil Persson, ”Negerexpressen (arbetartågen Luleå–Notviken)”, Karven 4/1984.
– ”Malmfältens transportfråga. och Malmbanans tillkomst”, i Malmbanan 100 år, 1988 (se även andra artiklar i samma årsbok).
Agge Theander, I rallarnas spår, 1993.
Peter Löf, ”Tung trafik norr om Polcirkeln”, Tåg 5/1996.
Åke Barck, 104 år på Malmbanan, 1996.
Tore Nordin, Lennart Wretman & Ove Grundstedt, Svenska ellok, 1998 (SJK 67).
Wolfgang Pischek, Die Erzbahn unter der Mitternachtssonne, 2003 (svenska bildtexter).
Roine Wiklund, ”En banbrytande innovation – elektrifieringen av Riksgränsbanan”, Spår 2004.
Raymond Hedman, ”Den nya Malmbanan”, i Järnvägen 150 år, 2005.
Curt W. Engström, Minnen från Malmbanan (red. Jan Bergsten), 2007.
 
Källor och referenser
Svenska Järnvägsklubben, SJK, Järnvägsdata 2009
Grafiska tidtabeller nr 120-155
Jannesson, Åke, m.fl., SJK Arkeologfolder, SJK Resetjänst Viggbyholm
Olofsson, Carl, Sveriges Järnvägar, 1920
Statens Järnvägar 1856-1906, 1906
Grafisk tidtabell nr 110, 1995
Grafisk tidtabell nr 155
Grafisk tidtabell nr 169
Grafisk tidtabell nr 174, 1997
Sveriges Kommunikationer, 1916
SJ Särtryck 102, 1961
Grafisk tidtabell, 1985
Tåg, 1999 nr 1

TOP
FÖREGÅENDE
NÄSTA

Upprättad: 2004-12-05   /  Benny Nilsson   /  Kjell Byström
Uppdaterad 2019-05-03 Rolf Sten