Return to Södra stambanan table of content

Södra stambanan
The main southern line

Av Rolf Sten


  Södra stambanan Malmö - Falköping (Ranten)


Överste Nils Ericsson1853 och 1854 -års riksdagar fattade beslut om att bygga bland annat södra stambanan. 1855 uppdrogs åt översten Nils Ericsson att ansvara för byggandet av södra stambanan.
Banbyggnaden indelades i två linjesträckningar. Falköping (Ranten) - Jönköping under ledning av K E Norström. Malmö - Jönköping under ledning av C G Beijer.
De första arbetena startade nästan samtidigt som arbetena med Västra stambanan. Terrasseringsarbetena igångsattes mellan Malmö och Lund maj 1855.

Första bandelen
Annons rörande Södra stambananArbetet bedrevs i rask takt och den 1 december 1856 kunde den första trafiken vid Statens Järn- vägar starta. Det var den 16 kilometer långa delsträckan mellan Malmö och Lund som då öpp- nades för allmän trafik.
Vidstående bild visar den tidningsannons som meddelade att bandelen Malmö - Lund skulle öppnas för trafik.

 

Invigning
A
rbetena med banan gick i rask takt och 8 år efter den första bandelens öppnande, 1 december 1864, kunde hela den 381 kilometer långa Södra stambanan öppnas för allmän trafik.
Invigningen av Södra stambanan Jönköping 1864
Teckning visande Södra stambanans invigning i Jönköping den 1 december 1864. Teckning gjord av H. Kumlien.


Några bandata
F
rån 1856 till 1864 hade södra stambanan öppnats i etapper:
Malmö - Lund 16 km 1 december 1856
Lund - Örtofta 10 km 24 december 1857
Örtofta - Höör 28 km 4 oktober 1858
Höör - Sösdala 14 km 18 juli 1859
Sösdala - Hässleholm 15 km 1 december 1860
Hässleholm - Älmhult 51 km 1 augusti 1862
Falköping (Ranten) - Mullsjö 38 km 8 november 1862
Älmhult - Liatorp 16 km 1 december 1862
Mullsjö - Jönköping 31 km 1 december 1863
Alvesta - Lammhult 31 km 1 juni 1864
Lammhult - Sandsjö (från 1922 Bodafors) 39 km 1 oktober 1864
Sandsjö - Nässjö - Jönköping 60 km 1 december 1864

   Under banbyggnaden flyttade man på 4,645,000 kubikmeter jord och sprängde loss 61,500 kubikmeter berg
   Man anlade 745 avloppstrummor, 6 kulvertar och 54 broar
   Man anlade 500 vägövergångar samt byggde 69 vägportar och 18 vägbroar.
   Den ursprungliga rälsen var av järn och vägde 30,87 kg per meter. 1906 hade större delen av huvudspåret på sträckan Malmö - Nässjö fått den ursprungliga järnrälsen utbytt till stålräls vägande 40,5 kg per meter. På sträckan Nässjö - Falköping (Ranten) hade 34 kg per meter lagts in. Idag har större delen av stambanan räls vägande 60 kg per meter.
   När järnvägen invigdes fanns det 28 stationer samt ett antal lastplatser

   1874 kunde man konstatera att kostnaden för banan, inklusive rullande materiel slutade på 24,653,697 kronor och 66 öre.

  Och sedan 
Dubbelspår
D
elen Malmö - Nässjö har efterhand byggts ut med dubbelspår. Den första sträckan, Malmö - Arlöv, öppnades för dubbelspårsdrift redan 1886. Den 2 december 1957 öppnades sträckan Killeberg - Älmhult för dubbelspårsdrift och därmed hade hela sträckan mellan Malmö och Nässjö fått dubbelspår.

Elektrifiering
E
lektrisk drift på Södra stambanan infördes enligt följande:
Falköping C - Nässjö 113 km den 16 december 1932
Malmö - Eslöv 34 km den 4 april 1933
Nässjö - Alvesta 87 km den 23 juli 1933
Eslöv - Hässleholm 50 km den 2 september 1933
Hässleholm - Alvesta 98 km den 1 oktober 1933

Fjärrblockering (fjb)
F
jb infördes i etapper på Södra stambanan. Den första delsträcka som fick fjb var Falköping C - Bankeryd, 1 mars 1976. Den 7 juli 1978 infördes fjb på Älmhults station och därmed hade hela södra stambanan utrustats med fjb.

Back till sidans början. Back to page top

Return to main southern line. Table of content
  Returtåg till södra stambanan innehållsförteckning

© Rolf Sten
sj_ssb_text.html senast uppdaterad 21 mars 1999 av Rolf Sten