HOME
INDEX

183     Storvik - Falun

FÖREGÅENDE
LISTA
(Storvik) - Falun
NÄSTA

 

Klicka i kartan ovan för att komma till en karta där den här bandelen ligger!

Sign= Platsens signatur.
Driftplats= Namnet inom parantes= tillhör inte denna bandel.
Namnet i rosa färg
= Tidigare stavning.
Sida= Stationshusets läge i förhållande till spåret, räknat uppifrån. h= höger, v= vänster.
Km= Avstånd mellan platserna.
Höjd= över havet.
Från= Tagen i drift.
Notering=
A avförd som trafikplats
abo automatisk blockpost
avx arbetsväxel
bgd bangård
BI borttagen infrastruktur
blp blockpost
fp förgreningspunkt
G godstrafik
grp grusgrop
hlp håll- och lastplats
hp hållplats
hpr rälsbusshållplats
hp hållplats med sidospår
hst hålställe
I infrastrukturell
kb kombinerad bro
lmk längdmätnings-konnektion
lp lastplats
mtmp militär-mötesplats
P persontrafik
rbg rörlig bro
sipl signalplats
stn station
sto stopplats
T trafikal
ts teknisk station
U upphört
vt vattentag
väg väg med stopplikt
* (åter) öppnad
nedlagd

I nutidskoder:
Första bokstaven

F fullständig trafik
G godstrafik
I ingen
P persontrafik
Andra bokstaven
H hållplats
L linjeplats
S station
Ö övrig status

Sign Driftplatsens namn Sida Km Höjd Från Notering







   lmk   37,000     km 37,000 = 219,270 (Norra stambanan)
Sv (Storvik) h 37,900 72 1875-09-06 stn, †G 1989-10-01; ansl Norra stambanan, PS
  lmk      1995-06-18 km 217,289 = 39,000
  port   39,000  1875 12 m, under Norra stambanan, BI 1995-06-18
Övsv Övre Storvik 39,800 79 1896-11-05 lp 1930t, †1960, BI ~1963
Ösv/ Öfre Storvik 39,800 79 1875-09-06 lp, hlp
Storvik 39,800 79 1858-06-07 stn 1858,
  Hyttmyra   43,000   ssp, BI
Gst/Gad Granstanda h 48,400 181 1879-05-15 ts, stn ~1895, † G, † 1966-05-22; IS
Hf Hofors h 54,900 168 1894-06-01  stn  småbana Hofors bruk; FS
Hfr Robertsholm 55,000 168 1858-08-13 stn  småbana Hofors bruk
Kå/Kor Korsån h 59,200 175 1896-01-01 stn, hlp s1940t, † 1954-06-10
Källviken 59,200 175 1862-01-01 stn
Born Born   62,100   1974-11-22 ssp, BI 1975-11-11, ssp 1995-05-21, BI 1996-10-27; oljelager
Brn/Born Born h 62,900 184 1866-11-11 hp, stn 1872-01-01, hlp 1893-01-01, hp ~1950, †1963-05-26; småbana Born–Ängelsfors.Läs mer HÄR!
Ls/Lsj Långsjön 65,300 179 1861 ts, ts+lp ~1910, ts 1960; IS
Lottbo 68,000 < 1878 lp <1878, † ~1910
  Oskattbo   72,000  ~1880 lp, † ~1885
Ry/Ryg Ryggen 73,800 213 1861 hp, ts <1872, stn ~1890, † G 1967-05-28, † 1975-06-01; IS
Flö/Filö Fisklösen 77,600 209 ? ssp, BI ~1998
Hsö/Hoö Hosjö h 84,800 117 1886-10-01 hps, ssp 1957, I infogad i Korsnäs stn 1975-06-19; småbana Backa–Hosjö
  sidospår   85,300   ssp, BI; Nya Nässågen
  Karlsfors   86,000   sto, U; fd Mjölnargårdarna
Kns/Koä Korsnäs h 86,700 112 1859-07-13 stn, † P 1967-05-28, † 1989-10-01; hamnspår; IS
Runnsågen 88,000 112 1899-07-18 hp, † s1920t
  Helsingstrand   89,000    ssp, BI
Fln Falun C h 91,600 113 1945-12-01 stn, GU 2002; ansl BJ, FRMJ, FVJ; FS
Falun v 91,600 113 1859-07-13 stn,; hamnspår; ansl BJ, FRMJ, FVJ


 

Gävle–Dala järnväg/ar (GDJ)
Läs mer om GDJ HÄR!

Falun–Rättvik–Mora järnväg och Falun–Västerdalarnes järnväg övertogs 1920-01-01
  I det inre av Gästrikland fanns flera järnbruk som hade otillfredsställande transportförhållanden, och ansträngningarna att få en järnväg till stånd stegrades när det började planeras en bana norrut från Västerås, vilken allvarligt skulle inkräkta på Gävles handelsområde i Dalarna. Grosshandlare Murén blev centralfigur i det järnvägsbolag som bildades, och som trots begränsat stöd från staten och nästan inget stöd alls från ändpunkten Falun lyckades samla en grundpenning för anläggningen.
Arbetschefen Claes Adelsköld fick här sitt genombrott som järnvägsbyggare.
Efter ett antal besvärliga år ökade GDJ:s intäkter, och trots att aktieutdelningarna stegrades ända till 27 procent fick man råd att på allehanda sätt bygga ut och förstärka den ekonomiskt anlagda banan.
Sågat virke var till en början det förhärskande godsslaget men järnhanteringen, som kunde centraliseras med GDJ:s hjälp, alstrade för sin del frakter av träkol, malm och produkter.
Som i fallet med andra tidiga och framgångsrika privata järnvägar växte GDJ inåt sitt omland med linjer som övertogs eller byggdes i egen regi, och inte var så ekonomiskt framgångsrika som moderbanan.


Koncession 1855-05-08 Gävle–Falun, plan fastställd

Längd Gävle N–Falun 94 km, totalt efter fusioner 308 km

Förvaltningsort Gävle

Trafikförändringar
1856-11 * Gävle–Bäck, 11 km, provisorisk trafik.
1857-08-10 * Gävle–Kungsgården, 32 km, allmän trafik.
1858-06-07 * Kungsgården–Storvik, 7 km, allmän trafik.
1858-08-13 * Storvik–Robertsholm, 16 km, allmän trafik.
1859-07-13 * Robertsholm–Falun, 37 km, allmän trafik.
1960-05-29 † Källviken–Kvarnsveden, 21 km, all trafik, Tisken–Källviken, 3 km, godstrafik (formellt) och Falun–Repbäcken, 28 km, persontrafik, den senare starkt uttunnad från 1958-02-01.
1961-09-01 † Mora–Älvdalen, 41 km, persontrafik.
1965-12-01 † Falun–Grycksbo, 14 km, persontrafik, och Grycksbo–Rättvik, 37 km, all trafik.
1967-05-28 † Storvik–Falun, 54 km, lokal persontrafik.
1968-05-12 † Gävle C–Storvik, 39 km, och Rättvik–Mora, 40 km, lokal persontrafik. Denna var successivt neddragen sedan 1963/1965.
1972 † Tisken–Källviken, resttrafik.
1974 † Kvarnsveden–Båtsta, 1 km, godstrafik.
1987-12-01 † Falun N–Grycksbo, 13 km, godstrafik de facto (formellt 1988-10-01).
1990-06-01 † Falun C–Falun N, 1 km, godstrafik de facto (formellt 1990-10-01).
2003-09-08 * Falun C–Grycksbo, 14 km, godstrafik.
2009-03-24 †samma sträcka, godstrafik de facto.

Samband
a) GDJ ombesörjde i arrende trafiken på Falun–Rättvik–Mora järnväg och Falun–Västerdalarnes järnväg från deras tillkomst. GDJ hade från början aktiemajoritet i FVJ och så småningom även i FRMJ (från1903 samtliga aktier i båda bolagen). 1909-05-01 övertog FRMJ Mora–Älvdalens järnväg vilket utsträckte GDJ-trafiken till Älvdalen. FRMJ/MEJ och FVJ uppgick 1920-01-01 helt i GDJ (som då antog pluralformen Gävle–Dala järnvägar) och redovisas därefter här.

b) GDJ ingick i trafikförvaltningarna Göteborg–Stockholm–Gävle och Göteborg–Dalarne–Gävle (jfr dessa för detaljer). Bergslagernas järnvägar var från 1908 majoritetsägare i GDJ.

c) GDJ ombesörjde från början trafiken på Gävle–Fredriksskans järnväg

Trafik
Persontrafiken Mora–Älvdalen var obetydlig från 1938. 1943–1947 utökades den på grund av försörjningsproblem för busstrafiken, varefter man övergick till ett dagligt tågpar fram till nedläggningen.

Trafikuppehåll
1982-09-01–1983-06-29 Blyberg–Älvdalen, all trafik på grund av banupprustning

Omläggning

a) 1877-11-15 omlades persontrafiken till nuvarande Gävle C. Ett förbindelsespår till Uppsala–Gävle järnväg hade byggts gemensamt av de båda banorna och öppnats 1875-09-06. Gävle N behölls som godsstation

b) 1921-09-01 öppnades en ny sträckning vid Mora. Den bro som FRMJ 1896-09-21 öppnade över till Mora var en svängbar landsvägs- och järnvägsbro. SJ byggde en egen bro, och tillhörande kurva mot linjen till Orsa, sedan man förvärvat Mora–Vänerns järnväg. Kurvan från Mora Noret revs upp vid linjeomläggningen men lades åter ut 1965 för trafik i samband med vägbygge

c) 1942 omlades linjen 2,5 km österut från Sandviken.

d) 1943-10-01 linjerätningar Storvik–Ryggen i samband med elektrifieringen.

e) 1961-10-30 öppnades i Gävle en ny rangerbangård som anslöts via triangelspår.

f) På 1970-talet anslöts f.d. MEJ till f.d. MVJ vid Morastrand. Förut separata ingångsspår till Mora stn.

Förstatligad
1947-07-01 statligt bolag, del av GDG-förvaltningen, 1948-07-01 till SJ. Falu kommun blev ~1995 innehavare av spåret Falun C–Grycksbo, som återgick till BV ~2002.

Elektrifiering
1943-10-01 [Gävle]–Falun, 92 km.
1978-05-28 Rättvik–Mora, 40 km.

Dubbelspår
1991-06-10 Gävle C–Hagaström, 6 km. Ett andra spår stod klart 1900-04-20. Det äldre togs ur bruk och öppnades först 1905. De trafikerades som parallella enkelspår.

Lnjeblockering automatisk.
1963 Gävle–Hagaström.
1967 Hagaström–Sandviken

Fjärrblockering
1962-09-06 Mora Noret stn; Mora, lokal fjärrstyrning.
1968-02-01 (Gävle)–(Storvik); Gävle.
1975-06-26 (Storvik)–(Korsnäs); Gävle.
1975-11-13 Korsnäs–(Falun); Gävle.
1976-09-20 Falun stn; Gävle.

ATC
1983-05-30 (Gävle)–(Storvik).
1984-09-03 Falun stn.
1984-11-05 (Storvik)–[Falun].
1985-09-13 Rättvik–Mora.
1987-12-07 Storvik stn.

Upprivning
Källviken–Kvarnsveden 1960, Grycksbo–Rättvik 1966–67, Kvarnsveden–Båtsta ~1975, Tisken–Källviken 1979.

Nollpunkt Gävle N.

Anmärkning.
a) Ett stort spårupprustningsbehov mellan Falun C och Repbäcken vägdes in i nedläggningsprocessen.
b) Korsnäs fick 1890 landets första signalställverk vid enskild järnväg.
c) 1988-07-01–2002-03-31 var sträckan Falun N–Grycksbo trafiklös länsbana för godstrafik.

Litteratur
- Historik öfver Gefle–Dala jernvägs anläggning och dess trafikering under 25 år, 1885 B. Hagberg, Gävle–Dala Järnvägar 1855–1908, 1908.
- Olof Jonasson, GSG och GDG samt Mellansveriges näringsliv, 1949.
- Sven Gerndt, GDJ – Sveriges första avslutade järnväg, 1959.
- Bo-Erik Lööf, ”Storvik – knutpunkt i förvandling”, Tåg 9/1995.
- Inger Söderlund, ”Grycksbobanan öppnad igen”, Tåg 9/2003.
- Erik Sundström, ”Gävle–Dala järnvägar fyller 150 år”, Spår 2009.
 

Från 1990 ingår sträckan Gävle–Falun i Bergslagsbanan, sträckan Rättvik–Mora i Dalabanan och sträckan Repbäcken–Björbo i Västerdalsbanan – se dessa, även för trafikplatser. För Mora–Älvdalens järnväg redovisas trafikplatserna där

 
Källor och referenser
Svenska Järnvägsklubben, SJK Järnvägsdata 2009..
Grafisk tidtabell nr 155, 1995.
Jannesson, Åke, m-fl-, SJK Arkeologfolder, SJK Resetjänst Viggbyholm.
Olofsson, Carl, Sveriges Järnvägar, 1920.
Statens Järnvägar 1856-1906, 1906.

TOP
FÖREGÅENDE
NÄSTA

Upprättad: 2004-12-05  Benny Nilsson /  Författare: Kjell Byström, Östersund
Uppdaterad 2018-01-01 Rolf Sten