Åter till föregående sida? Klicka på bilden ovan

UHB, Uddeholms järnväg NKlJ, Nordmark - Klarälvens Järnväg(ar) Av Rolf Sten

Så här beskrivs Nordmark - Klarälvens Järnvägar i Svenska Järnvägsföreningens minnesskrift från 1926:

Nordmark - Klarälvens järnvägar, 160 km.
Från Filipstad Västra station, som är gemensam för Bergslagernas och Nordmark - Klarälvens järnvägar, går banan i nordlig riktning samt uppnår snart den för statens och Nordmark - Klarälvens järnvägar gemensamma stationen Finnshyttan. Härifrån går ett s. k. treskenigt spår till det intill och väster om stationen belägna bruket, vilket äges av A.-b. Finnshyttan. Bruket omfattar masugn, gjuteri och mek. verkstad. Från Finnshyttan går banan genom skogs- och bergstrakt och passerar därvid Änggruvornas håll- och lastplats. I dessa trakter finnes ett flertal järngruvor, av vilka dock ingen för närvarande bearbetas.     Skogsbygden lämnas nu för en kortare sträcka, och banan inkommer i en odlad dalgång. Fogdhyttans håll- och lastplats passeras och strax därefter övergår banan ett mindre vattendrag, på vars västra sida den stora skogklädda Knisshöjden ligger med Finnmossens station vid järngruvorna med samma namn. Till gruvorna, som ägas av Finnmosse gruvbolag, har anlagts ett kortare sidospår.
   Banan, som fortfarande söker sig fram i dalgången, övergår nu det nämnda vattendraget för andra gången och skall under de närmaste 12 km. banan genomlöper, ytterligare två gånger gå över samma vattendrag, vilket allt efter den trakt det genomgår benämnes Fogdhytteälven och Stjälpetsälven. Sedan järnvägsbron passerats, uppnås snart Nordmarks station. Såsom ett ännu synligt bevis på den tanke om banans framtida utveckling, denna bandels byggherrar hade, kan omnämnas, att samtliga broars landfästen byggdes för dubbelspår.
Från Nordmark utgår en sidobana till Taberg och Nordmarksbergs gruvor, vilka ägas av Uddeholms a.-b. Sidobanans längd är 5 km. med en höjdskillnad mellan Nordmarks och Tabergs bangårdar av 61 m. Taberg är en av Sveriges djupaste järngruvor med ett djup av 400 m. Från Nordmark utgår även ett sidospår till Limkullens kalkstensbrott, vilket likaledes äges av Uddeholms a.-b.
    Huvudbanan från Nordmark fortsätter nu i nordvästlig riktning uppför starka stigningar och genom en storslagen skogs- och bergstrakt samt uppnår snart Motjärnshyttans station. Här har sedan gammalt drivits bruksrörelse, men driften är sedan ett årtionde nedlagd. Den gamla hyttan står fortfarande kvar, minnande om en tid av liv och rörelse, om bruksfolk och kolbönder.
Från Motjärnshyttan fortsätter banan i starka stigningar, och banans högsta punkt, 274 m. ö. h., passeras. Linjen går därpå in i Klarälvens vattenområde. Sedan höjdpunkten uppnåtts, är det icke långt till Sundsjöns håll- och lastplats. Banan går nu i nordvästlig riktning och följer slingrande de väster om densamma liggande bergshöjderna. Efter Deglundsbäckens station framkommer banan till sin nordligaste punkt, Geijersholms station.
Härifrån går ett sidospår till den norr därom belägna Starrkärrs lastplats vid Uvån., Uddeholms a.-b. har därifrån byggt en s. k. skogsbana till det 11 km. därifrån belägna Gustavsfors.
    Huvudbanan går från Geijersholm i nära nog sydlig riktning till Hagfors, beläget mellan den skogklädda Vermullsåsen och sjön Vermullen.
    Hagfors är järnvägens huvudstation med säte för förvaltningen, och äro hit förlagda banans största lokomotivstation samt reparationsverkstäder. Här finnas två bangårdar, av vilka den ena är avsedd huvudsakligen för rangering. Båda bangårdarna stå i förbindelse med brukets spårsystem. I Hagfors ligger även Uddeholms a.-b:s största järnverk. Det omfattar bl. a. 5 st. elektriska masugnar, martinugnar, bessemerverk, manganugnar, valsverk, mekanisk verkstad och gjuteri samt fabrik för tillverkning av skruv.
Från huvudbangården går en 7 km. lång, Uddeholms a.-b. tillhörig skogsbana, till den sydost om Hagfors belägna sjön Stora Ullen.
   Från Hagfors huvudbangård går banan runt södra ändan av sjön och följer sjöns västra, strand, tills den uppnår sjöns utlopp Uvån, vilken den övergår. Den följer därefter Uvåns dalgång, i vilken Stjärnfors station ligger.. Tidigare var å denna plats stor industri. Här byggdes å 1670-talet Uddeholmsverkens första järnbruk, "Uddeholms hammare", såsom det kallades. I senare tid och till endast för några år sedan drevs här en stor cellulosafabrik. Nu finnas träkolsugnar med tillhörande anläggningar för tillvaratagande av vid träkolstillverkningen uppkommande biprodukter.

NKlJ bro över Uvån vid Knotebo. Foto: Svenska Järnvägsföreningens 50-års skrift från 1926.

Ej långt från Stjärnfors är Uddeholms station belägen. Ett kort stycke från denna ligger Uddeholms aktiebolags huvudkontor.
    Banan går nu i nordvästlig riktning följande Rådasjön, vars norra ända den kringgår. Härifrån visar sig en vacker tavla över den långsträckta sjön, som i sin södra ända hoptränges mellan höga berg. Vid sjöns norra ända ligger Sjögränds station, varifrån en sidobana går till den vid Klarälven 5 km. därifrån belägna Edebäcks station. Älven är härifrån segelbar omkring 100 km. norrut. Under vissa tider av sommaren försvåras emellertid seglationen på grund av lågt vattenstånd. En del förslag till järnväg i norra Klarälvsdalen finnas, men denna fråga har ännu ej funnit sin lösning.
   Huvudbanan fortsätter från Sjögränd efter Rådasjöns västra strand, passerar sjöns utlopp i Uvån å en hög bro och uppnår Råda station vid Klarälven, i vars dalgång den i huvudsak framgår till Skived.

Råda station omkring 1910. Stationshuset syns mitt i bild. Observera timmeravstjälpningsplatsen med den virkesklädda sluttningen. Till höger är i riktning söderut.

Bilden nedan är också från omkring 1910 och visar dåvarande sulfitfabriken som låg mitt emot stationshuset. Fabriken anlades 1893 och ägdes av Stjerns AB grundat 1888. Foton: Samling Rolf Sten.

   Från Råda söker sig banan fram efter den å östra sidan belägna skogklädda bergshöjden till Myra station. Denna station är anmärkningsvärd i det avseendet, att det är härifrån, som den elektriska strömmen tillföres banans kontaktledning.
   Nu lämnar banan mer och mer bergsnaturen, och större odlade fält möta ögat. Klarälven synes i sin lugna gång göra stora vindlingar, så att den mot söder rinnande älven på sina ställen frångår sin huvudriktning och i stället rinner i öster eller väster. Utsikten över den mäktiga älven är här storslagen. Höje station passeras, och banan söker sig in mot Klarälvstranden samt uppnår Munkfors station.
Munkfors samhälle domineras av järnverket. Detta tillhör Uddeholms a.-b. samt omfattar bl. a. martinugnar, varmvalsverk, fjäderfabrik, tråddrageri samt kallvalsverk. Tillverkningarna av bl. a. stål till rakhyvelblad äro världsberyktade.
I och med att banan lämnar Munkfors, lämnar den också i huvudsak Uddeholms a.-b:s domäner, vilka den nu så gott som uteslutande genomfarit från Nordmarks station eller under omkr. 74 km. Vilket inslag i livet i de trakter, som banan genomgår, dessa skogsarealers skötsel utgöra, skulle vara för långt att här skildra. Största delen av virket framforslas givetvis efter de utmärkta flottlederna, men en del, som ej kan tagas denna väg, tillika med diverse ej flottningsbara skogsprodukter, tillföra banan betydande frakter.
   Från Munkfors går banan åter intill Klarälven och inkommer nu i en av Värmlands minnesrika trakter, Ransäter. En kort sträcka går banan därefter genom moss- och skogsmark. Bergshöjderna tränga närmare mot älven, och snart passeras Olsäters station. Sedan banan genomgått en trakt med präktiga åkerfält, går den i en kurva intill det mot banan brant stupande Åsberget samt framkommer till Övre Ulleruds station. Klarälvens stränder äro här delvis mycket låga och översvämmas ofta vid högvatten. I kurvor söker sig nu banan upp mellan skogsåsarna och inkommer till Dejeforsbruks station, belägen vid Klarälven. Här bildar älven ett stort fall. Fallets ägare, Dejefors kraft- och fabriks a.-b., har delvis utbyggt fallet, och kraftstationen lämnar 6900 hkr., vilken kraft i huvudsak kommer traktens industri till godo. Å platsen finnas samma bolag tillhöriga sågverk samt snickeri- och trämassefabrik, varjämte ett lönande laxfiske drives. Banan går här ovanför fallet över älven å en bro i ett spann med 80 m. spännvidd samt inkommer i Deje municipalsamhälle.

NKlJ bro över Klarälven vid Dejefors. Foto: Svenska Järnvägsföreningens 50-års skrift från 1926.

   I Deje, som är föreningsstation mellan Bergslagernas och Nordmark - Klarälvens järnvägar, ha de båda banorna egna stationer, belägna intill varandra. Från båda banorna gå spår ned till A.-b. Mölnbacka - Trysils sulfatfabrik och pappersbruk.
   När banan fortsätter från Deje, övergår den strax söder om denna station Bergslagernas järnvägar och fortsätter i sydlig riktning. Därefter söker den sig fram i skarpa kurvor mellan den lilla Syrsjön och det intill denna sjö liggande berget och går därvid genom en mindre tunnel. Några km. härifrån uppnås Kvarntorps håll- och lastplats. Banan närmar sig nu åter älven och på avstånd synes Forshaga municipalsamhälle med Forshaga och Klarafors fabriker. Här drives en betydande industri, bl. a. A.-b. Mölnbacka - Trysils sulfitfabriker och pappersbruk. Klarälven bildar här ett fall, och vid sidan om detta har byggts en sluss, så att älven gjorts segelbar från Karlstad till Dejefors.
   På den motsatta stranden ligger Skiveds station, dit banan går å en bro i två spann om resp. 46,0 och 64 m. spännvidd. I och med att Skived lämnas, lämnar också banan Klarälvsdalen.
   Skogs- och myrmark tager nu mer och mer överhand, och odlad mark skönjes först i närheten av Ulvsby station. Banan framkommer nu i närheten av den vackra sjön Alstern. På västra sidan synas präktiga gårdar och på den östra efter sjöstranden en del villor, varefter Edsgatans station uppnås. Härifrån går banan genom skogsmark, men snart bebåda de många små egna hemmen närheten av Karlstad. Sedan banan för tredje gången övergått Klarälven, denna gång den östra grenen på en 219 m. lång bro i 9 spann, inkommer den till Karlstad Östra station, som är föreningsstation mellan Statens och Nordmark - Klarälvens järnvägar och byggts i s. k. Ö-form med stationshus mellan de båda banornas spårsystem.
Från Karlstad Östra fortsätter banan treskenigt å Statens järnvägar till trafikplatsen Sjötullen vid Klarälvens västra gren, en sträcka om 1,8 km. Ej långt härifrån ligger Våxnäs station, och nu går banan i sydlig riktning över delvis låglänt mark till den vid Vänern liggande slutstationen Skoghall. Innan denna station uppnås, har banan passerat en gren av Klarälven, den s.k. Dingelsundsådran.
   I Skoghall äro de stora industriella anläggningarna Skoghallsverken, tillhöriga Uddeholms a.-b., belägna. De omfatta bl. a. ett elektriskt drivet sågverk om 12 ramar, sulfatfabrik, sulfitfabrik, pappersbruk, sulfitspritfabrik samt elektrokemisk fabrik för framställande av klorkalk. Här finnes ett stort spårsystem, till stor del elektrifierat, som är förbundet med banan. Förbindelsen har uppnåtts genom en över Klarälvens Skoghallsgren byggd betongbro och svängbro. För att sjöledes möjliggöra utfraktning har anlagts en stor och rymlig hamn inom vågbrytare.

Föregående sida

Nästa sida

Returtåg till NKlJ "innehållsförteckning"

© Rolf Sten
nkjl_linjebeskrivning.html senast uppdaterad 5 september 2003