Fakta MÖJ, Mellersta Östergötlands Järnvägar Facts about

Åter till innehållsförteckningen?
Klicka i bilden ovan
MÖJ, Mellersta Östergötlands Järnvägar

Av Rolf Sten

Föregående sida

Nästa sida

Mellersta Östergötlands järnvägar.

Sammanslagning med FVÖJ
Första gången sammanslagning av Mellersta Östergötlands och Fågelsta—Vadstena—Ödeshögs järnvägsaktiebolag kom på tal, var vid det förstnämnda bolagets ordinarie bolagsstämma 1899, då godsägaren Kristoffer Gustafsson väckte förslag i frågan.
Den 29 december 1902 beslöt MÖJ styrelse att bjuda in FVÖJ styrelse till ett gemensamt möte för att diskutera frågan om en sammanslagning av de båda järnvägsbolagen. Exakt datum för sammanträdet är inte känt men det resulterade att en kommitté bildades vilken gav i uppdrag åt trafikcheferna R C von Essen och Alfred Olsson att göra en utredning "I och för sammanslagning af Fogelsta - Wadstena - Ödeshögs och Mellersta Östergötlands Järnvägar".
En av de mest drivande personerna för sammanslagning var Gustaf Asplund. Han var verkställande direktör och trafikchef i FVÖJ samt verkställande direktör i MÖJ.
Att sammanslagningen den här gången inte blev av kan nog till stor del bero på att Asplund aldrig fick möjlighet att var med på mötet eftersom han dog den 13 mars 1903. Utredningen om sammanslagning var klar september 1904 och finns att läsa här.

Av olika skäl ledde utredningen inte till något resultat utan först 1916 kom frågan åter upp, även denna gång genom styrelsen för Mellersta Östergötlands järnväg. Kommittéer tillsattes, bestående av verkställande direktören dr W. Hallin, godsägaren KL. Petersson och trafikchefen Henn. Ekman för Mellersta Östergötlands järnväg samt direktören E. A. Zotterman, verkställande direktören Gust. A: Son Ahrén och trafikchefen P. Kock för Fågelsta —Vadstena—Ödeshögs järnväg.
Sedan dessa kommittéer gemensamt framlagt sin utredning, enades styrelsen den 27 jan. 1919 om plan för sammanslagning. Enligt planen skulle Vadstenabolaget träda i likvidation.
Sedan två bolagsstämmor bekräftat styrelsens förslag och K. M :t den 5 sept. 1919 utfärdat resolution om överlåtande av Vadstenabanans koncession på Mellersta Östergötlands järnvägsaktiebolag samt fastställt ny bolagsordning, skedde sammanslagningen.

Mer elektriskt drift
För elektrifiering av linjen Fågelsta—Vadstena erhölls koncession i sept. 1919, och arbetet var färdigt så att den elektriska driften kunde ta sin början julafton 1921.

Julafton 1921 kom det första eldrivna tåget till Vadstena. På bilden från 1922 syns ett av ellok nummer 5 draget tåg. Foto: Svenska Järnvägsföreningens minnesskrift 1876 - 1926.

Bana, materiell och byggnader.
Efter de båda järnvägsbolagens sammanslagning har styrelsen strävat efter järnvägsbyggnadens och den rullande materielens försättande i bästa skick.
Det finnes knappast en järnvägsstation väster om Linköping, där inte stationsbyggnaden blivit omändrad eller ombyggd. Tryckluftbroms har börjat införas. Två dieselelektriska motorlok hyrts för bandelarna Linköping—Ringstorp och Vadstena—Ödeshög. Efter ett visst antal år ska de bli bolagets egendom.

Det dieselelektriska motorloket nummer 2 levererades till MÖJ 1923. Bilden visar loket vid leveransen. Foto: Nybergska samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum.

Trafik.
Under de första åren spelade persontrafiken för bolaget en betydligt större roll än godstrafiken. Den förra inbringade då nära tre gånger så mycket som den senare. År efter år växte emellertid godstrafiken för att åren 1910—1911 nå samma höjd som persontrafiken. Under de senaste åren har godstrafiken inbringat mer än 1 ½ gånger så mycket som persontrafiken.

Vadstena 1915. Många resande som byter tåg. Foto: Sveriges Järnvägsmuseum.

Ekonomi.
Aktiekapitalet i Mellersta Östergötlands järnvägsaktiebolag utgjorde år 1898 400 400 kr.
År 1906 ökades det vid övertagandet av Ringstorps- och Borensbergsbanorna till 600 325 kr., höjdes under de följande åren successivt och utgjorde 1913 vid anläggningen av Fornåsa—Motalabanan 1 006 825 kr.
   Vid sammanslagningen med Vadstenabanan höjdes aktiekapitalet från 1 027 300 kr. till 1 496 200 kr. genom teckning av nya aktier.
    Bolaget lämnade vinst redan första året, men de år, då Ringstorps- och Borensbergsbanan började trafikeras, åren 1908 och 1909, gick bolagets verksamhet med förlust. Med undantag av dessa båda år har bolagets verksamhet gått med vinst. Årsvinsten har alltid innehållits för bolagets konsolidering.
   Så långt Svenska Järnvägsföreningens minnesskrift 1926

1917 kom MÖJ och Norra Östergötlands Järnvägar, NÖJ, överens om ett gemensamt kontrollkontor. Detta placerades i Linköping.

Föregående sida

Nästa sida

Returtåg till innehållsförteckning