Return to main page
Åter till föregående sida?
Klicka i bilden ovan
 Did you know that?



 

År 1871. Saxat ur Svensk press

"Uppvärmning af jernvägsvagnar genom ånga.
Machindirektör E. Fræenckel har varit sysselsatt med att å de svenska stambanornas bantåg tillämpa den i utlandet praktiserade methoden att uppvärma kupéerna medelst ånga. Försök härmed hafva anställts å Stockholm-Upsala-banan; och hade dessa utfallit så, att methoden ansetts böra och kunna användas i större utsträckning. En ytterligare erfarenhet har vunnits, då det i onsdags hit anlända ordinarie snälltåget från Stockholm var för första gången uppvärmdt efter ifrågavarande method, hvilken visade sig motsvara sitt ändamål öfver förväntan. Methoden är i korthet följande: Ångan ledes från lokomotivets ångpanna genom en särskildt för ändamålet konstruerad apparat till en- under samtliga vagnarna lagd rörledning, hvilken ledning mellan vagnarna är förbunden medelst guttapercha-rör, som kunna af -och tillskrufvas särskildt för hvarje vagn. Från denna rörledning föres ångan in i kupéernas värme-cylindrar, som äro lagda under sittplatserna. Ångtrycket reguleras med lätthet af lokomotivföraren sjelf, förmedelst den ofvannämnda apparaten, vid hvilken dessutom är fästad en sinnrikt konstruerad säkerhetsventil, hvarigenom all fara för för högt ångtryck är förebygd. Enligt erfarenheten med gårdagens tåg, har i första klassens kupéer en värme af 17 grader underhållits och i andra klassens 12 grader, allt vid minus 6 graders yttre temperatur. Den inre temperaturen kan tempereras efter passagerarnas önskan, förmedelst en särskild för hvarje kupé anbragt regleringsapparat. Den i kupéerna sålunda åstadkomna värmen visade sig vara särdeles behaglig. Afgången af ånga för uppvärmningen lärer hafva varit ganska ringa. Till en början lära med det snaraste alla snälltåg å stambanorna komma att förses med dylika värmeledningar, hvilka derefter torde komma att utsträckas äfven till de blandade tågen, för alla klasse, så snart någon tids erfarenhet blifvit vunnen."

I Statens Järnvägar jubileumsskrift från 1906 finns det i artikeln ovan nämnda försöket beskrivet. Tekniken infördes  och kom att vara i bruk till 1878 då en ny teknik, framtagen av H Lilliehöök, började användas. Men det är en annan historia!


Fig. 203

"Vid den år 1871 å statens järnvägar införda ångvärmningen, hvilken efter sin uppfinnare .J. Haag i Augsburg kallas den Haagska, voro under sofforna i kupéerna anbragta liggande cylindrar af slät järnplåt, till hvilka ångan leddes och hvilka därigenom uppvärmdes, fig. 203. Cylindrarna hade en diameter af 100-150 mm och voro af olika längd, beroende på storleken af den kupé de skulle uppvärma. De voro fritt upplagda utan något skydd och lagrade i hållare at gjutjärn ett stycke från golfvet samt hade en mot tilloppsröret lutande ställning för att hindra kondensationsvattnet att kvarstanna. Ångtilledningsröret, som var sträckt under vagnskorgen, var vid vagnsgaflarna försedt med kranar. Genom att ställa dessa mer eller mindre öppna kunde ångtillförseln till vagnen i någon mån regleras, men därmed följde olägenheten, att ångtillförseln äfven till efterföljande vagnar blef knapp. Man införde därför försöksvis dubbla ledningar, en s. k. tågledning och en kupéledning, hvilka vid vagnens buffertplankor voro förenade i en tvåvägskran. Denna anordning visade sig emellertid snart opraktisk, emedan kranarna ofta blefvo orätt inställda, sprungo läck, fröso sönder m. m., hvarför man snart bortlade densamma. Försök gjordes äfven med regleringsventiler på tilloppsröret till hvarje kupécylinder, men dessa ventiler voro svåra att hålla i ordning och som de voro placerade under sofforna inträffade, att vid uppkommande läckor ånga inströmmade i kupéerna och uppskrämde de resande.

Ehuru detta uppvärmningssätt var betydligt effektivare än den förut använda metoden med varma sandcylindrar, var det dock behäftadt med många olägenheter. Uppvärmningen af kupéerna gick mycket långsamt och var många gånger otillräcklig, beroende dels af bristen på cirkulation hos luften i kupéerna, dels af att intet avlopp fanns för den i värmecylindrarna befintliga luften, hvilken hindrade ångan att inkomma i desamma och sålunda försvårade deras uppvärmning. Regleringen af värmen var därjämte mycket ofullständig, och sönderfrysning af rörledningarna inträffade ofta på grund af dåligt avlopp för kondensationsvattnet."

 

Return to page top
Åter till sidans början

Return to main page
  Returtåg till Historiskt huvudsida


visste_07_14..html senast uppdaterad 2006-12-19