Ångloken littera Mb vid Statens Järnvägar, SJ, Steamengine, class Mb

Retur till föregående sida?
Klicka i bilden

Rullande Materiel (rolling stock)

av Rolf Sten

Ångloken littera Mb vid Statens Järnvägar (Steamengines class Mb)

***Innehållsförteckning***
*(Gör ditt val och klicka på den lila pilen, make your choice and click at the arrow)*
	*Allmänt om ånglok vid Statens Järnvägar* (steamengines in general) (2003-08-26)
	*Mb - loken* ( Mb - engines) (2003-08-26)
	*Tekniska data på Mb - loken* (Technical data)
	*Ritning på på Mb - loken* (Drawing)

Leveransfoto på Mb 646. Foto: Statens Järnvägars 50-årshistorik från 1906.

Allmänt om ånglok vid Statens Järnvägar

De olika loktyperna vid Statens järnvägar benämndes från början bara som snälltågslok, lok för blandade tåg samt större eller mindre godstågslokomotiv. Genom åren blev de olika loktyperna alltför många varför man år 1876 införde litterasystemet med bokstavsbeteckningar som angav vad det var för typ av lok
De allra första åren hade man inga speciella godstågslok utan godset gick i de blandade tågen men efterhand som godstrafiken ökade blev man tvungen att mer och mer börja köra rena godståg respektive persontåg. Persontrafiken mellan vissa orter blev av den omfattningen att man såg sig tvingade att införa särskild lokaltrafik. Mot den här bakgrunden utvecklades med tiden särskilda ånglok för gods- och persontrafiken.
Samtidigt ökade även behovet av särskilda så kallade växlingslok och av den anledningen utvecklades de så kallade tankloken. Det vill säga lok som saknade tender. Kol och vattenförråd fanns på själva loket. Tankloken hade också den fördelen att de fick gå lika fort framåt som bakåt vilket i sin tur gjorde att man inte var i behov av vändskiva på den slutstation som tåget hade.

Mb-loken

När staten köpte Sverige & Norges Järnväg (sträckan Luleå - Gällivare- Malmberget) ingick inte de tyngre malmtågsloken i köpet. I stället skickade man upp övertaliga SJ-lok av typen G. Dessa lok var inte tillräckligt starka för sin nya uppgift varför man fick ha minst tre, ibland även tre, lok för att orka dra malmtågen mellan Malmberget och Luleå.
   Inför Malmbanans utsträckning till Narvik och de ökande transportbehoven av malm både till Luleå och Narvik insåg man att de lok som man använde inte skulle räcka till för de transportvolymer som förväntades.
Järnvägen på sträckan (Gällivare) - Kiruna - Narvik byggdes med betydligt kraftigare axeltryck än sträckan Gällivare - Luleå.
    För trafiken på sträckan Gällivare - Luleå skissade man på ett lok som skulle klara 1000 tons tågvikt. Det skulle på plan bana kunna dra 33 lastade malmvagnar med en last på 25 ton i varje vagn. I kalkylen hade man då räknat med att de lastade tågen skulle få hjälp av ett påskjutande lok i stigningen från Gällivare till Ripats. Som påskjutslok användes i regel växelloken av typ N.
   Resultatet blev en beställning på ånglok med 14 tons axeltryck och med en axelföljd 1D-3, det vill säga 1 löpaxel följd av 4 drivande axlar samt en 3-axlig tender.
   Loken kom att byggas som kompoundlok, en högtrycks- och en lågtryckscylinder. Av den här loktypen nytillverkades och levererades sammanlagt 14 lok. Loken var helt identiska med loktypen Ma med den skillnaden att Ma-lokens panna var mycket kraftigare. Samtliga lok var försedda med utrustning för trycklufsbromsning av tågen, system New York Airbrake Cos. Kostnaden per lok blev i genomsnitt 80 600 kronor.
   1901 levererade Motala Verkstad 6 stycken lok. Dessa numrerades vid SJ som nummer 646 - 651.
Samma år levererade Atlas Verkstäder 4 stycken lok. Dessa numrerades som nummer 800 -803.
   1903 levererade Vagn & Maskinfabriken i Falun 4 lok. Dessa numrerades vid SJ som nummer 761 - 764.
   Eldstaden på loket 651 var vid leveransen på försök försedd med en speciell eldstad avsedd för torveldning. När dessa försök var avslutade byggdes loket 1910 om till ett Ma-lok genom att förse detta med en ny Ma-lokpanna. Det fick behålla sitt gamla nummer men fick nytt littera, Ma.
  Mb-loket 764 var vid leveransen på prov utfört som tvillinglok. Avsikten var att man ville utröna vilket som var mest tekniskt och driftekonomiskt fördelaktigt, kompound eller tvillingdrift. Det var även av den anledningen som loket 1909 fick en ny B-panna med överhettning.
   1914 började Malmbanan att elektrifieras. Denna var helt klar 1922. Ångloken av typerna Ma och Mb blev i takt med elektrifieringen övertaliga.
   Med ombyggnaden av lok 764 som förebild byggdes loken Mb 763 och 803 om till tvillinglok och försågs med ångpannor av typ B med överhettning. Tillsammans med lok 764 littrerades dessa tre lok om till littera Mc.
   De övriga loken slopades under åren 1926 -1932.
   De tre Mc-loken blev också övertaliga i början på 1930-talet men kom att säljas 1937. Loken 763 och 764 såldes till Helsingborg - Hässleholms Järnväg där de numrerades som HHJ nummer 33 och 34.
   Lok 803 såldes till Nässjö - Oskarshamns Järnväg där det numrerades som NOJ 32.
När HHJ och NOJ förstatligades 1940 respektive 1946 kom de tre loken tillbaka till SJ. Nu fick de nya littera, G7 763, 764 och 803.
   Lokens sista tjänstgöring var i Nässjöregionen och de var i drift till slutet av 1950-talet. Loken slopades 1970 och gick därefter till skrot. Inget Mb eller Mc-lok finns bevarat.

Mb 650 i Skövde, troligen 1902. Loket är troligen ute på någon slags provkörning innan leveransen till Malmbanan.
Loket slopades 1926 och såldes till skrot året därpå. Foto: Stig Nyberg

Tekniska data på Mb-loken

Loket

Cylinderdiameter, högtryck

536 mm

Axeltryck i tjänst. axel 2

13,70 ton

Cylinderdiameter, lågtryck

810 mm

Axeltryck i tjänst. axel 3

13,95 ton

Slaglängd.

640 mm

Axeltryck i tjänst. axel 4

13,75 ton

Axeltryck i tjänst. axel 5

13,50 ton

Hjuldiameter. Drivhjul

1300 mm

Total vikt i tjänst

66,60 ton

Hjuldiameter. Löphjul

728 mm

Materialvikt

60,10 ton.

Hjulbas.

3100 mm

Adhesionsvikt

54,90 ton.

Plåttjocklek i rundpanna

14 mm

Tillåten hastighet

45 km/t

Ångtryck

12 kg/cm2.

Längd lok + tender	17295 mm
Tender (3-axlig)
Hjuldiameter	964 mm
Hjulbas	3200 mm
Vikt i tjänst	38,7 ton
Materialvikt	14,30 ton
Kolförråd	6,0 ton
Vattenförråd	18,4 kbm

Antal tuber.

220

Total eldyta

150,10 kvm

Rostyta

2,30 kvm

Pannans vattenrum

6,50 kbm

Pannans ångrum

2,35 kbm

Axeltryck i tjänst. axel 1

11,370 ton

Ritning på Mb-loken

Ovanstående ritning visar SJ Mb-lok.

Retur till historiskt "rullande" innehållsförteckning

Källor: Svensk Järnvägsstatistik, Statens Järnvägar historiker från 1906, 1931 och 1956.
Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar, samt Sveriges Järnvägsmuseum