Return to previous page
Åter till föregående sida? Klicka i bilden ovan

BÖJ, Börringe - Östratorps Järnväg
(BAJ, Börringe - Anderslövs Järnväg)

Av Rolf Sten

Snabbfakta BÖJ, Börringe - Östratorps Järnväg
(BAJ, Börringe - Anderslövs Järnväg) (Facts about BÖJ )
(2002-04-08)

BAJ, Börringe - Anderslövs Järnväg
Vid ett sammanträde i Malmö 3 december 1872 konstituerades Malmö - Ystads Järnvägsaktiebolag. På samma möte beslöts att järnvägen Malmö - Ystad, MYJ, skulle byggas. Mötet beslöt även att man skulle bygga en bibana från Börringe till Anderslöv, detta vill säga om man fick fram tillräckligt med pengar. Den nyvalda styrelsen för MYJ ansökte om koncession för MYJ och bibanan till Anderslöv.
   Koncessionen beviljades 4 februari 1873. Kostnadsförslag var uppgjort av löjtnanten i Väg- och vattenbyggnadskåren E Sandell. Kostnaden var beräknad till 300 000 kronor inklusive rullande materiel. Banan skulle ha spårvidden 1067 mm (även spårvidden på MYJ var vid den här tiden tänkt att bli 1067 mm) och rälsen skulle vara av typen 17 kg/m.

Redan i december 1872 gick man ut och försökte intressera olika personer att teckna aktier i den föreslagna bibanan. Intresset var svalt och 1873 gjorde man ett nytt försök men med samma dåliga resultat.
    Tredje gången gillt! 1882 gjorde man ett nytt försök att intressera finansiärer. Man pläderade för det ökande behovet av förbindelse på söderslätt "söder om landsvägen" med någon av järnvägarna MYJ eller Lund - Trelleborgs Järnväg, LTJ. "Förhållandet att nästan helt och hållet sakna fördelen av järnväg blivit så odrägligt, att man på allt sätt försöka att få det avhjälpt".
   Den här gången gick aktieteckningen bättre, man fick in nästan 150 000 kronor. Man beslöt att uppdra åt ingenjörsforman Wessel & Posse från Gävle att ta fram kostnadsförslag för en järnväg med lätt överbyggnad, en så kallad ångspårväg. Banan skulle bli 8 kilometer lång och beräknades kosta 262 000 kronor inklusive rullande materiel. Spårvidden skulle bli 1435 mm. Samma som MYJ slutligen hade blivit byggd med.
   Den gamla koncessionen hade förfallit varför MYJ fick göra en ny koncessionsansökan. Denna beviljades 31 maj 1883. Koncessionen föreskrev bland annat att den föreslagna rälsvikten skulle höjas från 14,8 kg/m till 17,2 kg/m. Banbyggnaden skulle påbörjas senast 1 juni 1883 och banan skulle vara klar för trafik senast 1 juni 1884.
   31 maj 1883 konstituerades Börringe - Anderslövs järnvägsaktiebolag och från samma datum överfördes den beviljade koncession från MYJ till det nya bolaget.
greve C Beck - Friis   Det nya bolagets första styrelse bestod av greve C Beck - Friis som ordförande (se bild till vänster). Han var för övrigt även ordförande i MYJ-bolaget. De övriga i styrelsen var W Luttorp, Malmö, C Stjernsvärd, Vittskövle, P Andersson och A Högdahl, Anderslöv, F Julius och A Jönsson, Grönby, H Persson, Norra Åby,P Böving, Ålholmen och J Bengtsson, Anderslöv.
   Banbygget utfördes av ingenjörsfirman från Gävle och redan 21 februari 1884 kunde den 8 kilometer långa banan öppnas för allmän trafik.
   Den nya banan var 8 kilometer lång och hade spårvidden 1435 mm. Rälsen var av stål och vägde 17,2 kg/m. Minsta kurvradien var 300 meter, största lutning 16,67‰ och största tillåtna hastighet 25 km/t.
Den rullande materielen bestod av ett tanklok, en ångvagn och 2 två-axliga personvagnar. För godstrafiken hade man köpt 10 två-axliga godsvagnar.

BÖJ, Börringe - Östratorps Järnväg
Redan från början hade det ingått i planerna att järnvägen skulle gå ända fram till Östratorp.    Då Sandell 1872 gjorde kostnadsförslaget för delen Börringe - Anderslöv gjorde han även ett förslag på en förlängning till Östratorp. Bristen på pengar gjorde att detta inte kom till omedelbart utförande.
   Sedan trafiken på delen Börringe - Anderslöv hade kommit igång började styrelsen att aktivt arbeta för en förlängning till Östratorp.
    Vid ett sammanträde i Anderslöv 7 juli 1885 formades en kommitté som fick i uppdrag att åstadkomma en förlängning. Kommittén uppdrog åt ingenjör Fredrik Arvidsson Posse att göra en ny undersökning och ett nytt kostnadsförslag. Kostnadsförslaget uppgick till 368 000 kronor. En styrelse bildades och medlemmarna i denna var i stort sett desamma som i Börringe - Anderslövs Järnväg.
   Koncession söktes och den beviljades 30 december 1885. Kraven var bland annat att banbyggnaden måste påbörjas senast 13 juli 1887 och banan skulle vara klar för allmän trafik 13 juli 1888.
    Under sommaren 1886 hade man fått in så mycket pengar via aktieteckningar så att man ansåg sig kunna påbörja banbygget.. Som entreprenör för detta kontrakterades löjtnanten vid Väg- och vattenbyggnadskåren C Schmidt.
   Redan när koncession söktes hade man planerat att sammanslå den blivande järnvägen Anderslöv - Östratorp med Börringe - Anderslövs Järnväg. Beslut om detta fattades på bolagsstämman 9 oktober 1886 och året därpå beslöts att de sammanslagna banorna skulle heta Börringe - Östratorps järnvägsaktiebolag med signaturen BÖJ.
   Sensommaren 1886 påbörjades banbygget och det bedrevs med stor hastighet så att den nya banan kunde öppnas för allmän trafik 1 oktober 1887.
    Den nya banan var 14 kilometer lång och hade spårvidden 1435 mm. Rälsen var av stål och vägde 17,2 kg/m. Minsta kurvradien var 300 meter och största tillåtna hastighet 25 km/t. Den sammanlagda längden på BÖJ var nu 22 kilometer.
   I och med banans utökning köpte man ytterligare 12 stycken tvåaxliga godsvagnar.

BÖJ samarbetade redan från början med Malmö - Ystads Järnväg och Ystad - Eslövs Järnväg. Samarbetet formaliserades 1912 i och med att trafikförvaltningen Ystads Järnvägar bildades.

I Svenska Järnvägsföreningens minnesskrift beskrivs banan på följande sätt:
B ö r r i n g e - Ö s t r a t o r p s järnväg, 22 km., går över den fruktbara »Söderslätt». Trakten mellan Klagstorp och Östratorp anses som den bördigaste i vårt land. Här odlas huvudsakligen vete och sockerbetor. I närheten av linjen Börringe - Östratorp äro följande gods belägna: Havgård, Stora Markie, Slättåkra och Jordberga. De industriella anläggningarna vid banan utgöras av råsocker fabrik i Jordberga, tegelbruk vid Stävesjö samt kalkbruk vid Östratorp. Östratorp är Sveriges sydligaste järnvägsstation.
Järnvägens föreningsstationer äro: Börringe för Malmö - Ystads järnväg och Klagstorp för Trälleborg - Rydsgårds järnväg.

Och sedan
1910 byttes den gamla rälsen ut på bandelen Börringe - Anderslöv mot ny vägande 25 kg/m. Åren 1920 -1921 gjordes samma sak på bandelen Anderslöv - Östratorp.

Fler godsvagnar anskaffades under åren och man köpte även fler lok, både begagnade och nya.
Efterhand förbättrades banans säkerhetssystem och sedan mekaniska vägbommar installerats vid de större vägkorsningar fick man, 1923, tillstånd att höja den största tillåtna hastigheten till 40 km/t.
BÖJ Persontåg
Bilden visar ett persontåg på "Sydslätten" . Året är omkring 1924. Foto: Svenska Järnvägsföreningens minnesskrift 1876-1926.

Förstatligad
BÖJ hade, som många andra banor vid den här tiden, stora problem med ekonomin även om man ett flertal år gav utdelning till aktieägarna.
Med tiden blev ekonomin allt sämre och risken för trafiknedläggning ökade.
Mot bland annat den här bakgrunden beslutade staten i början av 1940-talet att man skulle ta över en mängd privatbanor för att på så vis säkra den fortsatta driften.
BÖJ var en av dessa banor och 1 juli 1941 förstatligades järnvägen och uppgick i Statens Järnvägars organisation.

Östratorp som var slutstationen vid BÖJ bytte, 10 juni 1950, namn till Smygehamn.

Under SJ-tiden kom inte några större förändringar att ske. Normalt underhåll av bana och byggnader skedde löpande. Viss modernisering gjordes på byggnaderna.
Säkerhetssystemen moderniserades med bland annat införande av ljussignaler och elektriskt drivna vägkorsningsanläggningar.

Nedläggning
1 september 1953 drogs de ordinarie godstågen in. I fortsättningen kördes godstrafik bara vid behov.
Vid samma datum försvann de lokdragna persontågen och man övergick till motorvagnstrafik (rälsbussar).

1 november 1957 lades persontrafiken ned på den 16 kilometer långa sträckan mellan Börringe och Klagstorp.
Från samma datum lades all trafik ned på den 6 kilometer långa sträckan mellan Klagstorp och Smygehamn (Östratorp).

14 april 1959 lades godstrafiken ned på sträckan Börringe - Anderslöv.
1 augusti 1960 lades godstrafiken ned på sträckan Anderslöv - Jordberga.
1 september 1974 lades godstrafiken ned på sträckan Klagstorp - Jordberga. Sedan 1970 hade godstrafiken på den här sträckan bara bestått av godstrafik vid behov.

Därmed var all trafik slut på forna Börringe - Östratorps Järnväg.
Banan revs upp i takt med nedläggningarna. Klagstorp - Smygehamn revs upp 1957. Anderslöv - Jordberga revs upp 1960 och sträckan Jordberga - Klagstorp revs upp under åren 1977 - 1978. När den sista återstående delen, Börringe - Anderslöv, revs upp är obekant.

Return to page top
Åter till sidans början


Train back to table of content
  Returtåg till BÖJ innehållsförteckning


© Rolf Sten
boj_snabbf..html senast uppdaterad 8 april 2002