Åter till föregående sida? Klicka i bilden ovan

WBJ, Varberg - Borås Järnväg VBHJ, Varberg - Borås - Herrljunga Järnväg Av Rolf Sten

Sida 2/2

Snabbfakta:
WBJ, Varberg - Borås Järnväg
VBHJ, Varberg - Borås - Herrljunga Järnväg (Facts about VBHJ)

Den norra delen av bangården i Borås Nedre sedd från Särlabron 1930. Till vänster om vattentornet syns lokstallet. Stationshuset ligger bortanför och till höger om gångbron. Bortåt i bild är i riktning mot Herrljunga respektive Göteborg. Foto ur WBJ minnesskrift 1880 - 1930.

Borås Nedre - Borås Central
Sedan avtal tecknats mellan WBJ och  Kinds Härads Järnväg, KindsJ, kunde den nya järnvägen anslutas till Borås nedre den 1 november 1885.
   När det några år senare, 1893, blev klart att Göteborg - Borås järnväg, GBJ, skulle anslutas till den ursprungliga gods- och hållplatsen vid Borås nedre kom detta att innebära stora förändringar. På till största delen GBJ:s bekostnad byggdes bangården ut och ett stort stationshus i tegel uppfördes. Huset var ritat av arkitekten Adrian Pettersson i Göteborg och stod klart då GBJ invigdes hösten 1894. Samtidigt blev Borås nedre även huvudstation för WBJ persontrafik  Till Borås Nedre anslöts Göteborg - Borås Järnväg, GBJ, 15 december 1894 och i samband därmed blev Borås Nedre huvudstation även för WBJ:s persontrafik.
   Sedan Borås - Herrljunga järnväg 1898 byggts om till normalspår kom man överens om att köra genomgående tåg Herrljunga - Borås - Varberg.
   23 december 1902 anslöts Borås - Alvesta Järnväg, BAJ, till Borås nedre och 24 maj 1912 anslöts Borås - Ulricehamns Järnväg, BUJ, till Borås Nedre. BUJ använde sig av BAJ spår mellan Borås Nedre och Gånghester.
   I samband med att fler järnvägar kom att trafikera Borås Nedre byggdes revs det gamla trälokstallet från 1880. I samband med GBJ tillkomst 1884 uppfördes ett rundstall i tegel med fyra platser, vändskivan byttes till en 15 meters. Inför öppnandet av BAJ 1902 utökades stallet med ytterligare tio stallplatser.
   Inför sammanslagningen av BHJ och WBJ 1930 ändrades Borås Nedre till Borås Central. Samtidigt degraderades Borås Övre till hållplats. Ändringen infördes 15 maj.

 Den södra delen av bangården i Borås Nedre sedd från Särlabron 1930. Spåret som viker av till vänster leder till Alvesta och Ulricehamn. Bortåt i bild är i riktning mot Varberg. Foto ur WBJ minnesskrift 1880 - 1930.

Varberg
Varbergs station har under åren genomgått en kraftig utbyggnad, allt i takt med att fler järnvägar anslutits.
   Till Varbergs station anslöts 19 september 1886 Mellersta - Hallands Järnväg, MHJ. Några år senare, 1 september 1888, var det dags att ansluta Göteborg - Hallands Järnväg, GHB, till stationen.
   Båda dessa järnvägar köptes av staten 1 januari 1892 för att ingå i den blivande Västkustbanan. I samband med SJ:s övertagande av dessa järnvägar byggde WBJ ut lokstallet med fyra platser vilka hyrdes ut till SJ. 1924 byttes vändskivan ut till en 15 meters.
   1911 anslöts ännu en privat järnväg till Varbergs station. Det var Varberg - Ätrans Järnväg, VbÄJ, som 1 april öppnades för allmän trafik Varberg - Ullared. Den återstående delen till Ätran öppnades 22 juli.

Varberg station 1930. Som synes har det hänt en hel del på de 50 år som gått sedan WBJ öppnades för trafik. Foto ur WBJ minnesskrift 1880 - 1930.

Gemensam förvaltning med Borås - Herrljunga Järnväg
1918 kom man överens med BHJ om att ha en gemensam Trafikchef. Förste gemensamma trafikchef blev J A Andersson (se bild till vänster), sedan 1914 trafikchef vid BHJ.
   1919 års bolagsstämma beslöt att utöka samarbetet med BHJ till att bli en gemensam trafikförvaltning. Detta innebar att man bland annat fick gemensam kamrer, kassör, baningenjör och trafikchefsassistent. Detta innebar att WBJ som hittills hade haft förvaltningen placerad i Varberg flyttade denna till Borås.

Varberg - Borås - Herrljunga Järnväg, VBHJ, bildas
1930 beslöt de båda järnvägsbolagen WBJ och BHJ att gå samman i ett nytt järnvägsbolag, Varberg - Borås - Herrljunga järnvägsaktiebolag, VBHJ. Sammanslagningen skedde 24 oktober.
   Den rullande materielen märktes om med den nya signaturen VBHJ.
   Det gamla BHJ-stallet, Borås övre, kompletterades 1934 med en tvåspårig vagnbod strax söder om stallet. Anledningen till denna var att ge stallplats åt de nyinköpta motorvagnarna. Driftanläggningen revs på 1980-talet.
   Det gamla BHJ-stallet i Herrljunga ändrades på 1930-talet på så vis att två av stallplatserna förlängdes för att kunna ge plats åt motorvagnarna.
   1939 var 594 personer anställda vid VBHJ.

Ett modernt VBHJ persontåg draget av lok nummer 8 år 1930. Foto ur WBJ minnesskrift 1880 - 1930.

En av de första passagerarvagnarna litt C0 i stål levererad till WBJ strax före sammanslagningen till VBHJ år 1930. Foto ur WBJ minnesskrift 1880 - 1930.

Rullande materiel
Vid sammanslagningen av de båda banorna kom ångloken att delvis få nya nummer.
   WBJ loken fick behålla sina tidigare inventarienummer utom loken 1-6 vilka hade skrotats eller sålts under åren före sammanslagningen. Loken från BHJ 1-7 fick numren 15-21 och lok 8 nummer 14. Eftersom en del lok föll för åldersstrecket och skrotades behövde man förstärka lokparken. 1936 köptes fem stycken begagnade lok från SJ. Av dessa var det två tanklok och tre tenderlok. De numrerades VBHJ 22-23 respektive 24 - 26. Det här var den sista ångloksanskaffningen till VBHJ.
  BHJ ångvagn fick vid VBHJ behålla sitt nummer "5"
  1930 respektive 1934 köpte man tre stycken tvåaxliga lokomotorer dessa fick nummer 1 respektive 2-3.
  BHJ motorvagn nummer 1 fick vid VBHJ behålla sitt nummer.
  1929 köpte VBHJ två motorvagnar från Kockum. Dessa numrerades som 2-3.
  1935 köptes ännu en motorvagn, en här gången från DEVA. Den numrerades som nummer 4.
  1938 köptes ytterligare två motorvagnar, den här gången från Linke Hoffman. Dessa numrerades 5-6.

VBHJ motorvagn nummer 1 år 1930, ursprungligen levererad till BHJ 1929. Foto ur WBJ minnesskrift 1880 - 1930.

Förstatligad
Tillsammans med övriga privata järnvägar i regionen förstatligades VBHJ 1 juli 1940 och inordnades i Statens Järnvägars organisation

Och sedan
Inför elektrifieringen i slutet av 1940-talet gjordes en stor upprustning av banan. Bland annat byttes huvudspårets räls till 43 kilos räler.

Elektrifiering
1 januari 1949 togs den elektriska driften i bruk på sträckan Varberg - Borås. Några månader senare, 1 juni, togs eldriften i bruk mellan Borås och Herrljunga.

Automatisk TågControll, ATC
ATC tog i bruk mellan Herrljunga och Borås 10 april 1986. På sträckan Varberg - Borås togs ATC i bruk 9 juni 1997.

En av WBJ banvaktsstugor 1930, byggd med SJ banvaktsstugor som modell. Foto ur WBJ minnesskrift 1880 - 1930.

Åter till sidans början

Föregående sida

Nästa sida

Returtåg till innehållsförteckning

© Rolf Sten
wbj_snabbf_02..html senast uppdaterad 2004-03-14