Return to previous oage
Åter till föregående sida?
Klicka i bilden ovan

UGJ, Uppsala - Gävle Järnväg

Av Rolf Sten

Bibanan Tierp - Strömsberg  (branch line) Bibanan Tierp - Strömsberg (branch line) (2004-03-05)  

Strömsbergs bruk anlades 1643 - 1645 av Velam Wervier. Han utvecklade det vidare under1600-talet till ett vallonbruk. Tillverkningen bestod från början av muskötplåtar till gevär för att efterhand övergå till stångjärn
Under åren 1734 till 1861 ägdes bruket av släkten de Geer

Transporterna, ett problem
Allt sedan brukets tillkomst hade transporterna av varor till och från bruket varit en källa till stora svårigheter
  I och med UGJ tillkomst 1874 såg man möjligheten att avsevärt förenkla transporterna.    Tämnarån rensades och iordningsställdes för pråmtransporter mellan Bruket och den punkt strax söder om Tierp där UGJ korsar ån.
Vid korsningen med UGJ anlades en lastbrygga på södra stranden av Tämnarån. Från denna anlades ett 250 meter långt bispår som ledde upp till UGJ huvudspår. Pråmtransportleden togs i bruk 1874, samtidigt som UGJ öppnades för allmän trafik.
   Nu fick Strömsbergs Bruk betydligt bättre kommunikationer. Malm från Dannemora kom via UGJ och lastades om till pråmarna för vidare befordran till bruket och åt andra hållet gick de färdiga produkterna ut på världsmarknaden.
   Att ha en växel i banans huvudspår visade sig, bland annat av säkerhetsskäl, vara mycket olämpligt varför UGJ 1899 begärde och fick tillstånd att bygga ett nytt bispår mellan Tämnarån och Tierps station.
   En ny lastbrygga anlades på norra stranden. Det gamla bispåret anslöts till den nya lastbryggan samtidigt som det förlängdes in till Tierps station.

Järnväg till Strömsbergs bruk
Pråmleden var inte på något sätt bekymmersfri. Den var grund och krävde underhåll. Den kunde inte användas på vintern och omlastningarna mellan pråm och järnvägvagn var kostsamma.
   Allt fler började tala om en järnvägsförbindelse mellan Tierp och Strömbergs Bruk. Befolkningen verkade vara för detta och naturligtvis var Bruket mycket intresserade.
29 juni 1915 beslutades att göra en plan och kostnadsberäkning på en normalspårig järnväg mellan lastplatsen vid Tämnarån och Strömsbergs Bruk. Kostnadsberäkningen slutade på 320 000 kronor och sedan Strömsbergs Bruk, med vissa villkor, lovade att stå för halva kostnaden beslutade UGJ, 27 september 1915, att banan snarast skulle byggas.

Bibanan byggs
4 november 1915 begärdes koncession och den beviljades 24 mars 1916.
Banbygget startade i mitten av maj 1916 och redan 9 mars 1917 kunde provisorisk godstrafik påbörjas. Den 15 december öppnades banan för allmän trafik.
   Bibanan Tierp - Strömsberg var 9,6 kilometer lång och var belagd med stålräls som vägde 25 kg per meter. Sidospårens längd uppgick till 2660 meter.
   Banans största lutning var 16,7 promille och minsta kurvradie var 300 meter.
   Högsta tillåtna axeltryck var 14 ton och största tillåtna hastighet var 50 km/t
   Stationerna var Tolftabro, 5 kilometer från Tierp samt ändstationen Strömsberg.

UGJ engine class E No 5 at Tolfta year 1918
Den nybyggda järnvägen slutjusteras. Bilden visar gruslossning vid Tolfta 1918. Loket är E nummer 5 "TRYGG". Foto: Stig Nyberg.

Line gradient Bibanan Tierp - Strömsberg (branch line) För lokens garagering i Strömsberg uppfördes 1917 ett parallellstall i tegel med plats för ett "övernattande" lok. Någon vändskiva behövdes inte eftersom det var tanklok som trafikerade bibanan. Dessa fick gå lika fort i båda riktningarna. Lokens kolning gjordes i Tierp. Stallet finns kvar idag men des användning är okänd.
   I Strömsberg anlade bruket, 1917, egna spår från stationen. Dessa spår uppgick till 1533 meter.

Vidstående bild visar banans så kallade profil.

 


Strömsberg station year 1918
Uppsala - Gävle Järnväg, bibanan Tierp - Strömsberg. Bilden från 1918 visar Strömsbergs station med ett persontåg som just inkommit från Tierp. Stationen togs i bruk samtidigt som bibanan öppnades för allmän trafik 5 december 1917. Industrispåren till Strömsbergs Bruk utgick från stationen. Foto: Stig Nyberg.

Bibanan läggs ned
Järnhanteringen upphörde 1920 i och med att Stora kopparbergs Bergslags AB köpte bruket. Detta medförde att järnvägen förlorade sin största kund.
   1 augusti 1931 upphörde persontrafiken och några år senare, 1 september 1941, upphörde godstrafiken även om inofficiella sporadiska godstransporter fortsatte till 1945.
Spåren revs 1945. Järnvägen blev endast 28 år gammal.

 

Return to page top
Åter till sidans början

Previous page Föregående sida   Nästa sida Next page

Train back to table of content
  Returtåg till UGJ historik innehållsförteckning


© Rolf Sten
ugj_historik_10..html senast uppdaterad
2004-03-05