UGJ, Uppsala - Gävle Järnväg bibanan Gävle Södra - Bomhus. History UGJ Branch line Gävle Södra

Åter till föregående sida?
Klicka i bilden ovan

UGJ, Uppsala - Gävle Järnväg

Av Rolf Sten

Bibanan Gävle Södra - Bomhus (branch line) (2004-03-05)

Största anledningen till den här bibanans tillkomst var att industrin i Bomhus behövde transportmöjligheter året runt. Tidigare var man hänvisade till enbart sjötransporter vilka på den här tiden bara var möjliga under den isfria tiden på året.

Korsnäs Sågverks Actiebolag bildas
Per Murén, Göran Fredrik Göransson, Herman Göransson, August Lundeberg, Daniel Elfstrand, Per Elfstrand, Robert Rettig, Wilhelm Elfbrink, Gustaf Luth, F O Flensburg, F M Berndtsson, C L Schoultz, J W Petre, samtliga verksamma i Gävleregionen bildade tillsammans med falubon Georg de Laval Korsnäs Sågverks Actiebolag 1855.
Den första industrianläggningen förlades till Korsnäs strax öster om Falun.
För att säkerställa företagets behov av rationella transporter engagerade man sig mycket starkt i tillkomsten av Gävle - Dala Järnväg, GDJ. Via järnvägen fick man en snabb transportväg till och från Gävle hamn.

Flytt till Bomhus och Kastet
Som så många andra skogsbolag såg man stora fördelar om man kunde flytta industrin till kusten.
Korsnäsbolaget beslöt att flytta verksamheten till Bomhus, strax utanför Gävle. 4 juli 1899 togs det nya sågverket i Bomhus i drift. Då hade 2000 människor flyttat tillsammans med både maskiner och byggnader. Det var troligen dåtidens största industriflytt.

Industrin växer
1910 utökades verksamheten i Bomhus genom uppförandet av en sulfitfabrik för tillverkning av pappersmassa.
    Sågverkets produktion lämnade efter sig en stor mängd med träbaserat avfall. I slutet av 1800-talet utvecklades en teknik som gjorde det möjligt att ta tillvara avfallet och förädla det till pappersmassa. För att ta tillvara avfallet uppförde Korsnäsbolaget 1915 en sulfatfabrik.
   1926 tog man ytterligare ett steg i förädlingsprocessen i och med att man startade den första pappersmaskinen.
   I dag är Korsnäsverken en av de största tillverkarna av sulfatmassa i Sverige. Hela tillverkningen går till bolagets egen förädling av pappersmassan till kartong, papper och fluffmassa.

Bibanan byggs
De första planerna på en järnväg till Bomhus kommer från slutet av l880-talet. I Uppsala - Gäfle Järnvägars 50-årshistorik från 1924 kan vi läsa följande:
"Sedan Korsnäs Sågverksaktiebolag år 1899 flyttat sin sågverksrörelse från Map Gävle Södra - Bomhus. Korsnäs vid Gäfle - Dala järnväg till Bomhus blev det nödvändigt att anlägga en järnväg mellan sistnämnda plats och Gäfle.
   Koncession begärdes för en järnväg av 1,435 meters spårvidd från Uppsala - Gäfle järnvägs södra station i Gäfle förbi Bomhusudden till Lövharsudden. Denna beviljades genom Kungl. Maj:ts resolution av den 4 september 1891, varefter järnvägsarbetet omedelbart påbörjades.
   Järnvägen Gäfle södra - Bomhus, som är 5 kilometer lång, öppnades för allmän trafik den 16 augusti 1892.
   I koncessionen stipulerades, att bandelen Bomhusudden - Lövharsudden skulle vara färdigbyggd senast den 31 december 1895. Förlängning av koncessionen begärdes för den skull och erhölls till den 31 december 1897. Då emellertid Gäfle stad frångick planen på ett tillämnat renhållningsverk vid Lövharsudden, varigenom förutsättningarna för en lönande järnvägstrafik för denna sträcka bortföllo, och då Korsnäs Sågverksaktiebolag över egen mark anlagt normalspårig järnväg från Bomhusudden till Lövharsudden, erhöll järnvägsbolaget genom Kungl. Maj:ts resolution av den 18 augusti 1899 tillstånd att utesluta sträckningen Bomhusudden - Lövharsudden ur planen för järnvägsanläggningen.
Vidstående bild visar banans så kallade profil.
   Rälsen, som inlades, var 24,8 kg:s stålräls med vinkelskarvjärn. Vid järnvägens byggnad anlades ingen station mellan Gäfle och Bomhus. På grund av den ökade byggnadsverksamheten utefter denna bandel framstod så småningom nödvändigheten av en hållplats ungefär mitt på sträckan, varför Kristinelunds hållplats anlades år 1918 (Detta årtal är tvivelaktigt då Kristinelunds hållplats finns med i Tågtidtabellen sommaren 1914. Redaktörens anmärkning.)
    Å järnvägen hava inga förstärkningsarbeten utförts med undantag för bron över Järvstabäcken, vars överbyggnad år 1923 utbyttes för att kunna bära belastning a v 18 tons lokomotivaxeltryck.
   År 1918 anlades, i samband med att renhållningsverket för Gäfle stad lades till Sörby Urfjäll, ett stickspår till detsamma. För erhållande av större trafiksäkerhet vid Bomhus station omlades ingångsspåret från Kastet 1921, samtidigt som förregling av denna ingång å bangården anordnades
  I samband med ombyggnad av Gäfle södra bangård omlades år 1923 Bomhusbanans ingångslinje å cirka 700 meters längd."
Så långt historiken.
Tidtabellen till vänster är från 1914.
   Banan som kom att benämnas Gävle - Bomhusuddens Järnväg öppnades för allmän gods- och persontrafik den 16 augusti 1892. Största tillåtna hastighet var från början 35 km i timmen. Numera är högsta hastighet 30 km i timmen. Detta beroende på att trafiken idag sker som växlingsrörelse.
  Persontrafiken fortsatte ända fram till den 15 februari 1930. Anledningen till nedläggningen var att Gävle Spårvägars linje III till Bomhus och Karskär efterhand öppnades för trafik under åren 1927-1929.
   Stationen Bomhus namnändrades 1 augusti 1933 till Korsnäsverken. Detta namn behölls till 10 juni 1954 då stationen än en gång fick byta namn, nu till Gävle Östra. 1 oktober 1961 upphörde Gävle Östra som officiell station.

Idag
Ett av Sveriges mest moderna och hårdast trafikerade industrispår har blivit elektrifierat. Det är spåret mellan Gävle och Bomhus, även kallat Kastet, som har försetts med kontaktledning.
Premiären skedde 7 juni 1996 och hela investeringen gick på 19 miljoner kronor. För detta fick man, förutom elektrifieringen, en med två spår utbyggd och 600 meter längre bangård i Bomhus.
Trafiken på industrispåret uppgår till omkring 15-20 heltåg per dygn. Godset består i huvudsak av träprodukter. Råvaror transporteras till Korsnäsfabriken och färdiga produkter från fabrikens terminal, Granudden, i den andra riktningen. Vagnomsättningen uppgår till omkring 25 000 vagnar per år. Vagnar som nu inte behöver passera rangerbangården i Gävle. Vilken därmed har fått behövlig kapacitet över till annan trafik.
Från Bomhus fortsätter spåret i ytterligare 4 kilometer ut till Karskär/Lövharsudden. Korsnäsfabrikens egna dieseldrivna växellok sköter trafiken på detta spår samt inne på industriområdet. Även trafiken till och från Granuddenterminalen, strax väster om Bomhus, sköts av Korsnäs.

Av säkerhetsskäl är strömmen avslagen när inga el-lok är inne på bangården i Bomhus. När tågen från Gävle anländer får man stanna strax innan växeln till Granudden och slå på strömmen samt vid behov lägga om de fjärrmanövrerade växlarna. Hela spåret mellan Gävle och Bomhus är säkerhetsmässigt reglerat av dvärgsignaler.

Miljön är vinnaren
Sedan industrispåret byggdes har dragkraften utgjorts av ånglok och diesellok. När nu spåret elektrifierats kan man konstatera att den största vinnaren är miljön. Förutom att de boende längs spåret nu slipper bullret från de stora dieselloken minskar koldioxidutsläppen från 177 ton till 14 ton per år. Skulle motsvarande mängd gods gå med lastbil skulle utsläppet bli 317 ton. Kväveoxidutsläppen minskar från 2,5 ton till endast 21 kilo!

Åter till sidans början

Föregående sida

Nästa sida

Returtåg till UGJ historik innehållsförteckning