|
Åter till föregående sida?
Klicka i bilden ovan |
Södra
stambanan
The main
southern line

Av Rolf
Sten |
|
Södra
stambanan Malmö - Falköping (Ranten) |
1853
och 1854 -års riksdagar fattade beslut om att bygga bland
annat södra stambanan. 1855 uppdrogs åt översten
Nils Ericsson att ansvara för byggandet av södra stambanan.
Banbyggnaden indelades i två linjesträckningar. Falköping
(Ranten) - Jönköping under ledning av K E Norström.
Malmö - Jönköping under ledning av C G Beijer.
De första arbetena startade nästan samtidigt som arbetena
med Västra stambanan. Terrasseringsarbetena igångsattes
mellan Malmö och Lund i maj 1855.
Första bandelen
Arbetet bedrevs i rask takt och den 1 december
1856 kunde den första trafiken vid Statens Järnvägar
starta. Det var den 16 kilometer långa delsträckan
mellan Malmö och Lund som då öppnades för
allmän trafik.
Vidstående bild visar den tidningsannons som meddelade
att bandelen Malmö - Lund skulle öppnas för trafik.

Malmö station och banhall, 1890-års utbyggnad. Foto efter gammalt vykort,
samling Rolf Sten.

Lund station omkring 1907. Stationen öppnades för allmän trafik 1
december 1856. Stationshuset skymtar till vänster. Ångloket och tågsättet är
lokaltåget till Malmö. Hitåt i bild är i riktning mot Malmö. Foto efter
gammalt vykort. Samling Rolf Sten.
Invigning
Arbetena med banan gick
i rask takt och 8 år efter den första bandelens öppnande,
1 december 1864, kunde hela den 381 kilometer långa Södra
stambanan öppnas för allmän trafik.

Teckning visande Södra stambanans invigning i Jönköping
den 1 december 1864. Teckning gjord av H. Kumlien.
Några bandata
Från 1856 till 1864
hade södra stambanan öppnats i etapper:
-
Malmö - Lund 16 km 1 december 1856
-
Lund - Örtofta 10 km 24 december 1857
-
Örtofta - Höör 28 km 4 oktober 1858
-
Höör - Sösdala 14 km 18 juli 1859
-
Sösdala - Hässleholm 15 km 1 december 1860
-
Hässleholm - Älmhult 51 km 1 augusti 1862
-
Falköping (Ranten) - Mullsjö 38 km 8 november 1862
-
Älmhult - Liatorp 16 km 1 december 1862
-
Mullsjö - Jönköping 31 km 1 december 1863
-
Alvesta - Lammhult 31 km 1 juni 1864
-
Lammhult - Sandsjö (från 1922 Bodafors) 39 km 1 oktober
1864
-
Sandsjö - Nässjö - Jönköping 60 km 1
december 1864

Ballingslöv station omkring 1900, belägen strax norr om Hässleholm.
Stationen fanns inte då järnvägen öppnades för allmän trafik. Den tillkom
först den 11 november 1871 då den öppnades för trafik. Bortåt i bild är i
riktning mot Malmö. Foto: Samling Stig Nyberg.
I statens Järnvägars minnesskrift från 1906 beskrevs södra stambanan:
"Från västra stambanan utgår järnvägen i sydostlig riktning, berör mellan
Sandhem och Mullsjö den djupt liggande sjön Stråken och är sedan framdragen
till Habo, hvarifrån den i långa lutningar och delvis skarpa krökningar
nedgår förbi Bankeryd till Vättern och Jönköping. Från nämnda stad stiger
linjen över sluttningen mot den storartade Huskvarnadalen till Tenhult, å
hvilken sträcka finnes en sammanhängande lutning af 10 ‰ å 11,2 kilometers
längd, och är sedan framdragen förbi Forserum till den viktiga knutpunkten
Nässjö, där den sedermera byggda Östra stambanan anknyter till södra
stambanan.
I närheten af Nässjö finnes den högst belägna punkten å statens
järnvägar söder om Dalälfven. Rälens underkant ligger nämligen därstädes 315
meter öfver hafvets yta. Då Vätterns lägsta vattenyta är belägen 88 meter
öfver havet, har således järnvägen å den 43 kilo meter långa sträckan mellan
Jönköping och Nässjö måst höjas icke mindre än 227 meter.
Från Nässjö är banan genom mestadels skogstrakter med omväxlande
moss- och myrmarker framdragen förbi Säfsjö, Alfvesta och Elmhult, i hvars
närhet gränsen mellan Småland och Skåne passeras, till Hessleholm. Å denna
sträcka har banan i allmänhet ett mera gynnsamt läge i såväl plan som
profil. Sålunda finnes mellan Alfvesta och Vislanda på ömse sidor intill en
helt kort kurva med 3,000 meters radie raklinjer med en sammanräknad längd
af omkring 17 km, och mellan sistnämnda station och Liatorp förekomma äfven
raklinjer af betydlig längd.

Hässleholms station omkring 1900. Stationen öppnades för allmän trafik 1
december 1860. Bortåt i bild är i riktning mot Malmö. Foto efter gammalt
vykort. Samling Rolf Sten.
Söderut från Hessleholm ända till slutpunkten Malmö genomgår banan
bördliga trakter och har å denna del mycket fördelaktiga såväl lutnings som
krökningsförhållanden. Efter att hafva passerat Hör och den viktiga
knutpunkten Eslöf framgår banan förbi Örtofta till Lund, sänker sig därifrån
med lutning af 10 ‰ mot Höjeå, som öfvergås å en större bro, samt är sedan
framdragen till Åkarp och framkommer slutligen till Malmö, i hvars
nordvästra del statsbanans station är förlagd. Från banans utgångspunkt å
vänstra stambanan eller från midten af stationshuset vid Falköping Ranten
till midten af Malmö äldre stationshus är längden 380,9 kilometer.
Hvilken stor betydelse södra stambanan har för samfärdseln torde
framgå däraf att en eller flera järnvägar ansluta till densamma vid
Vartofta, Jönköping, Nässjö, Säfsjö, Alfvesta, Vislanda, Elmhult, Hästveda,
Hessleholm, Hör, Eslöf, Örtofta, Lund och Malmö, Hvarest järnvägen numera
därjämte genom ångfärjor står i förbindelse med Köpenhamn och således med
Europas kontinent. Rörelsen har å södra stambanan ock fått sådan omfattning,
att på senare åren ytterligare ett hufvudspår måst anläggas mellan Arlöf och
Hessleholm, och då från förstnämnda plats den staten numera tillhöriga Malmö
- Billesholms järnväg löper jämsides med statsbanan till Malmö, är hela den
83,2 km. långa sträckan Malmö - Hessleholm som trafikerad som dubbelspårig
bana.
De största terrasseringsarbetena förekomma å de långa lutningarna å ömse
sidor om Jönköping, men i öfrigt har anläggningen af södra stambanan icke
kräft några särskild t anmärkningsvärda arbeten af detta slag. Vid Jönköping
måste för banvallens skyddande mot de våldsamma vågor, som från den
lättrörliga Vättern vid starka nordliga vindar brytas mot stranden, anordnas
kraftiga vågbrytare och strandskoningar."
Under banbyggnaden flyttade man på
4,645,000 kubikmeter jord och sprängde loss 61,500 kubikmeter
berg
Man anlade 745 avloppstrummor, 6 kulvertar
och 54 broar
Man anlade 500 vägövergångar
samt byggde 69 vägportar och 18 vägbroar.
Den ursprungliga rälsen var av järn
och vägde 30,87 kg per meter. 1906 hade större delen
av huvudspåret på sträckan Malmö - Nässjö
fått den ursprungliga järnrälsen utbytt till
stålräls vägande 40,5 kg per meter. På
sträckan Nässjö - Falköping (Ranten) hade
34 kg per meter lagts in. Idag har större delen av stambanan
räls vägande 60 kg per meter.
När järnvägen invigdes fanns
det 28 stationer samt ett antal lastplatser. Som bostäder till banvakterna
uppfördes 178 banvaktsstugor
1874 kunde man konstatera att kostnaden
för banan, inklusive rullande materiel slutade på
24,653,697 kronor och 66 öre.

Nässjö station omkring 1914. Bortåt i bild är i riktning söderut. Foto:
Samling Stig Nyberg.
|
Och sedan |
Dubbelspår
Delen Malmö - Nässjö
har efterhand byggts ut med dubbelspår. Den första
sträckan, Malmö - Arlöv, öppnades för
dubbelspårsdrift redan 1886. Utbyggnaden fortsatte under åren för att
slutföras genom att
sträckan Killeberg - Älmhult öppnades för dubbelspårsdrift
den 2 december 1957. Därmed hade hela sträckan mellan Malmö och
Nässjö fått dubbelspår.
Elektrifiering
Elektrisk drift på
Södra stambanan infördes enligt följande:
Falköping C - Nässjö 113 km den 16 december 1932
Malmö - Eslöv 34 km den 4 april 1933
Nässjö - Alvesta 87 km den 23 juli 1933
Eslöv - Hässleholm 50 km den 2 september 1933
Hässleholm - Alvesta 98 km den 1 oktober 1933
Fjärrblockering
(fjb)
Fjb infördes i etapper
på Södra stambanan. Den första delsträcka
som fick fjb var Falköping C - Bankeryd, 1 mars 1976. Den
7 juli 1978 infördes fjb på Älmhults station
och därmed hade hela södra stambanan utrustats med
fjb.
ATC, Automatisk TågControl
Installation och driftsättning av ATC började 1981 och
fortsatte i rask takt. 1998 hade hela södra stambanan inklusive stationernas
tågspår fått ATC.

|
Föregående sida |
|
Nästa sida |
|
|
|
Returtåg till södra stambanan
innehållsförteckning |
© Rolf Sten
sj_ssb_text.html senast uppdaterad
2005-09-14
 |