Return to Södra stambanan table of content
Åter till föregående sida?
Klicka i bilden ovan

Södra stambanan
The main southern line

Av Rolf Sten


  Södra stambanan Malmö - Falköping (Ranten)


Överste Nils Ericsson1853 och 1854 -års riksdagar fattade beslut om att bygga bland annat södra stambanan. 1855 uppdrogs åt översten Nils Ericsson att ansvara för byggandet av södra stambanan.
Banbyggnaden indelades i två linjesträckningar. Falköping (Ranten) - Jönköping under ledning av K E Norström. Malmö - Jönköping under ledning av C G Beijer.
De första arbetena startade nästan samtidigt som arbetena med Västra stambanan. Terrasseringsarbetena igångsattes mellan Malmö och Lund i maj 1855.

Första bandelen
Annons rörande Södra stambananArbetet bedrevs i rask takt och den 1 december 1856 kunde den första trafiken vid Statens Järnvägar starta. Det var den 16 kilometer långa delsträckan mellan Malmö och Lund som då öppnades för allmän trafik.
Vidstående bild visar den tidningsannons som meddelade att bandelen Malmö - Lund skulle öppnas för trafik.

 

 

Malmö station year 1890
Malmö station och banhall, 1890-års utbyggnad. Foto efter gammalt vykort, samling Rolf Sten.

Lund station year 1907
Lund station omkring 1907. Stationen öppnades för allmän trafik 1 december 1856. Stationshuset skymtar till vänster. Ångloket och tågsättet är lokaltåget till Malmö. Hitåt i bild är i riktning mot Malmö. Foto efter gammalt vykort. Samling Rolf Sten.

Invigning
A
rbetena med banan gick i rask takt och 8 år efter den första bandelens öppnande, 1 december 1864, kunde hela den 381 kilometer långa Södra stambanan öppnas för allmän trafik.
Invigningen av Södra stambanan Jönköping 1864
Teckning visande Södra stambanans invigning i Jönköping den 1 december 1864. Teckning gjord av H. Kumlien.

 

 


Några bandata
F
rån 1856 till 1864 hade södra stambanan öppnats i etapper:
- Malmö - Lund 16 km 1 december 1856
- Lund - Örtofta 10 km 24 december 1857
- Örtofta - Höör 28 km 4 oktober 1858
- Höör - Sösdala 14 km 18 juli 1859
- Sösdala - Hässleholm 15 km 1 december 1860
- Hässleholm - Älmhult 51 km 1 augusti 1862
- Falköping (Ranten) - Mullsjö 38 km 8 november 1862
- Älmhult - Liatorp 16 km 1 december 1862
- Mullsjö - Jönköping 31 km 1 december 1863
- Alvesta - Lammhult 31 km 1 juni 1864
- Lammhult - Sandsjö (från 1922 Bodafors) 39 km 1 oktober 1864
- Sandsjö - Nässjö - Jönköping 60 km 1 december 1864

Ballingslöv station yeat 1900
Ballingslöv station omkring 1900, belägen strax norr om Hässleholm. Stationen fanns inte då järnvägen öppnades för allmän trafik. Den tillkom först den 11 november 1871 då den öppnades för trafik. Bortåt i bild är i riktning mot Malmö. Foto: Samling Stig Nyberg.

I statens Järnvägars minnesskrift från 1906 beskrevs södra stambanan:
"Från västra stambanan utgår järnvägen i sydostlig riktning, berör mellan Sandhem och Mullsjö den djupt liggande sjön Stråken och är sedan framdragen till Habo, hvarifrån den i långa lutningar och delvis skarpa krökningar nedgår förbi Bankeryd till Vättern och Jönköping. Från nämnda stad stiger linjen över sluttningen mot den storartade Huskvarnadalen till Tenhult, å hvilken sträcka finnes en sammanhängande lutning af 10 ‰ å 11,2 kilometers längd, och är sedan framdragen förbi Forserum till den viktiga knutpunkten Nässjö, där den sedermera byggda Östra stambanan anknyter till södra stambanan.
   I närheten af Nässjö finnes den högst belägna punkten å statens järnvägar söder om Dalälfven. Rälens underkant ligger nämligen därstädes 315 meter öfver hafvets yta. Då Vätterns lägsta vattenyta är belägen 88 meter öfver havet, har således järnvägen å den 43 kilo meter långa sträckan mellan Jönköping och Nässjö måst höjas icke mindre än 227 meter.
   Från Nässjö är banan genom mestadels skogstrakter med omväxlande moss- och myrmarker framdragen förbi Säfsjö, Alfvesta och Elmhult, i hvars närhet gränsen mellan Småland och Skåne passeras, till Hessleholm. Å denna sträcka har banan i allmänhet ett mera gynnsamt läge i såväl plan som profil. Sålunda finnes mellan Alfvesta och Vislanda på ömse sidor intill en helt kort kurva med 3,000 meters radie raklinjer med en sammanräknad längd af omkring 17 km, och mellan sistnämnda station och Liatorp förekomma äfven raklinjer af betydlig längd.

Hässleholm station year 1900
Hässleholms station omkring 1900. Stationen öppnades för allmän trafik 1 december 1860. Bortåt i bild är i riktning mot Malmö. Foto efter gammalt vykort. Samling Rolf Sten.

   Söderut från Hessleholm ända till slutpunkten Malmö genomgår banan bördliga trakter och har å denna del mycket fördelaktiga såväl lutnings som krökningsförhållanden. Efter att hafva passerat Hör och den viktiga knutpunkten Eslöf framgår banan förbi Örtofta till Lund, sänker sig därifrån med lutning af 10 ‰ mot Höjeå, som öfvergås å en större bro, samt är sedan framdragen till Åkarp och framkommer slutligen till Malmö, i hvars nordvästra del statsbanans station är förlagd. Från banans utgångspunkt å vänstra stambanan eller från midten af stationshuset vid Falköping Ranten till midten af Malmö äldre stationshus är längden 380,9 kilometer.
   Hvilken stor betydelse södra stambanan har för samfärdseln torde framgå däraf att en eller flera järnvägar ansluta till densamma vid Vartofta, Jönköping, Nässjö, Säfsjö, Alfvesta, Vislanda, Elmhult, Hästveda, Hessleholm, Hör, Eslöf, Örtofta, Lund och Malmö, Hvarest järnvägen numera därjämte genom ångfärjor står i förbindelse med Köpenhamn och således med Europas kontinent. Rörelsen har å södra stambanan ock fått sådan omfattning, att på senare åren ytterligare ett hufvudspår måst anläggas mellan Arlöf och Hessleholm, och då från förstnämnda plats den staten numera tillhöriga Malmö - Billesholms järnväg löper jämsides med statsbanan till Malmö, är hela den 83,2 km. långa sträckan Malmö - Hessleholm som trafikerad som dubbelspårig bana.
  
De största terrasseringsarbetena förekomma å de långa lutningarna å ömse sidor om Jönköping, men i öfrigt har anläggningen af södra stambanan icke kräft några särskild t anmärkningsvärda arbeten af detta slag. Vid Jönköping måste för banvallens skyddande mot de våldsamma vågor, som från den lättrörliga Vättern vid starka nordliga vindar brytas mot stranden, anordnas kraftiga vågbrytare och strandskoningar."

   Under banbyggnaden flyttade man på 4,645,000 kubikmeter jord och sprängde loss 61,500 kubikmeter berg
   Man anlade 745 avloppstrummor, 6 kulvertar och 54 broar
   Man anlade 500 vägövergångar samt byggde 69 vägportar och 18 vägbroar.
   Den ursprungliga rälsen var av järn och vägde 30,87 kg per meter. 1906 hade större delen av huvudspåret på sträckan Malmö - Nässjö fått den ursprungliga järnrälsen utbytt till stålräls vägande 40,5 kg per meter. På sträckan Nässjö - Falköping (Ranten) hade 34 kg per meter lagts in. Idag har större delen av stambanan räls vägande 60 kg per meter.
   När järnvägen invigdes fanns det 28 stationer samt ett antal lastplatser. Som bostäder till banvakterna uppfördes 178 banvaktsstugor

   1874 kunde man konstatera att kostnaden för banan, inklusive rullande materiel slutade på 24,653,697 kronor och 66 öre.

Nässjö station year 1914
Nässjö station omkring 1914. Bortåt i bild är i riktning söderut. Foto: Samling Stig Nyberg.

  Och sedan 

Dubbelspår
D
elen Malmö - Nässjö har efterhand byggts ut med dubbelspår. Den första sträckan, Malmö - Arlöv, öppnades för dubbelspårsdrift redan 1886. Utbyggnaden fortsatte under åren för att slutföras genom att  sträckan Killeberg - Älmhult öppnades för dubbelspårsdrift den 2 december 1957. Därmed hade hela sträckan mellan Malmö och Nässjö fått dubbelspår.

Elektrifiering
E
lektrisk drift på Södra stambanan infördes enligt följande:
Falköping C - Nässjö 113 km den 16 december 1932
Malmö - Eslöv 34 km den 4 april 1933
Nässjö - Alvesta 87 km den 23 juli 1933
Eslöv - Hässleholm 50 km den 2 september 1933
Hässleholm - Alvesta 98 km den 1 oktober 1933

Fjärrblockering (fjb)
F
jb infördes i etapper på Södra stambanan. Den första delsträcka som fick fjb var Falköping C - Bankeryd, 1 mars 1976. Den 7 juli 1978 infördes fjb på Älmhults station och därmed hade hela södra stambanan utrustats med fjb.

ATC, Automatisk TågControl
Installation och driftsättning av ATC började 1981 och fortsatte i rask takt. 1998 hade hela södra stambanan inklusive stationernas tågspår fått ATC.

Back till sidans början. Back to page top
 
Previous page Föregående sida   Nästa sida Next page

Return to main southern line. Table of content
  Returtåg till södra stambanan innehållsförteckning

© Rolf Sten
sj_ssb_text.html senast uppdaterad 2005-09-14