Linjen Jokkmokk-Gällivare, 100,2 km.

Föregående sida

Nästa sida

Arbetsspåret mellan Gällivare - Porjus våren 1911. Tjällossningen har gjort sitt och verkligen gjort spåret krokigt. Spåret snabbyggdes för att snabbt kunna transportera material till bygget av Porjus kraftverk. Det brådskade med kraftverket eftersom det skulle leverera kraften till den elektriska driften av Malmbanan.

1916 beslutade riksdagen att Inlandsbanans nordligaste delsträcka skulle gå mellan Jokkmokk och Gällivare. Man förutsatte därvid att det befintliga arbetsspåret mellan Gällivare och Porjus skulle ingå såsom en del av inlandsbanan vid dess anslutning söderifrån till Gällivare station. Det blev därmed nödvändigt att utföra omfattande kompletteringsarbeten på detsamma. Vid ombyggnaden tillämpades samma tekniska bestämmelser som gällde vid byggandet av linjen Volgsjön - Sorsele
    Samtidigt som ombyggnadsarbetena pågick mellan Gällivare och Porjus byggdes linjen vidare från Porjus till Jokkmokk.
    Innan banan byggdes fanns längs den blivande linjen inga som helst vägar, endast en del gångstigar. Då arbetsspåret anlades mellan Gällivare och Porjus, var därför transporterna mycket besvärliga. All materiel och alla förnödenheter måste släpas med häst från Gällivare över snåriga skogsbackar eller över myrmarker. För materialtransporterna längs sträckan Porjus - Jokkmokk utlades kraftiga s. k. spänger och byggdes ungefär 15 km provisoriska vägar. Först mot slutet av byggnadsperioden anlades av vägmyndigheterna en landsväg mellan Porjus och Jokkmokk till vilket statsbanebygget bidrog med 135 000 kr.

Banans sträckning genom den norrländska fjällnaturen beskrivs så här i SJ:s 75-års skrift från 1931:
"Banan Jokkmokk - Gällivare utgår, norrifrån räknat, från västra änden av Gällivare station i västlig riktning mot Kuosakåbbå, - vars nordvästra sluttning den rundar för att därifrån gå mot sydsydväst ner till Porjus efter att strax förut hava tangerat Stora Lule vatten. Från Porjus följer banan östra stranden av Stora Lule älv omkring 6 km, varefter den går över älven på en mäktig bro ett par kilometer ovanför Harsprånget, stiger sedan upp över vattendelaren mellan Stora och Lilla Lule älvar, tangerar östra änden av Vaijkijaure, går därefter över Lilla Lule älv vid Akkatsfallen och når strax därefter fram till Jokkmokks betydande samhälle."

Banans höjd över havet i Gällivare är 260 m. I Jokkmokk 242 m. Den når sin högsta punkt, 473 m, omedelbart söder om Kuosakåbbå mötesplats samt sin lägsta, 239 m, strax norr om Jokkmokk.
Hela linjens längd, Jokkmokk - Gällivare, är 100,2 km.

Ovanstående bild är från bygget av bron över Stora Lule älv. Foto ur SJ:s 75-års historik 1906-1931.

Det största bron längs linjen är den 188 m långa bron över Stora Lule älv. "Den är byggd med ett 60 m spann och tre spann om vardera ungefär 42 m och gör ett imponerande intryck, där den på 38 m höjd överspänner den mellan branta klippor framrinnande älven. På grund av föreliggande planer att vid utbyggnad av det nedanför liggande Harsprångets kraftverk höja vattenytan icke mindre än 32 m kunde pelarstöden icke utföras i järnkonstruktion utan byggdes helt av granit ända upp till brokonstruktionens underkant.
   Den kanske vackraste brobyggnaden är dock den helt och hållet av granit uppförda bron över Pakkojokk med ett 20 m granitvalv, vars hjässa ligger 11 m över den i en strid fors framrinnande jokken".

Nedanstående bild visar den färdiga bron över Stora Lule älv. Bilden är tagen uppströms. Foto ur SJ:s 75-års historik 1906-1931.

   På en 16 km lång sträcka på ömse sidor om bron över Stora Lule älv belades banan med begagnad räls vägande 40,5 kg/meter. Resterande del av banan belades med begagnad räls vägande 27,5 kg/meter.

Vid banan anlades 2 stationer, Porjus och Jokkmokk, 2 håll-, last- och mötesplatser, 4 last- och mötesplatser, 1 mötesplats och 1 hållplats.
   Sträckan Gällivare - Porjus öppnades för allmän trafik 1 januari 1925.
Sträckan Porjus - Jokkmokk öppnades för allmän trafik 21 november 1927.

Vid bokslutet efter banbygget kunde man konstatera att hela anläggningskostnaden uppgick till 13 299 647 kr.

Föregående sida

Nästa sida

Returtåg till Inlandsbanan "innehåll"

© Rolf Sten
inlb_norra_jokkm_gle.html senast uppdaterad 2004-04-28