Return to previous page
Åter till föregående sida?
Klicka i bilden ovan
BLHJ, Bjärred - Lund - Harlösa Järnväg
LBJ, Lund - Bjärreds Järnväg
LReJ, Lund - Revinge Järnväg


 

Av Rolf Sten

 
  Bjärred - Lund - Harlösa Järnväg, BLHJ

Bolaget bildades 1 juli 1918 och var en sammanslagning av de två ursprungliga, enskilda järnvägarna Lund - Bjärred (LBJ) och Lund - Revinge (LreJ).
   Bjärred - Lund - Harlösa Järnväg fick koncession från samma tidpunkt "att spårvägen Lund - Bjärred och järnvägen Lund - Revinge - Harlösa skulle anses som en enda järnväg".

Trafiken var mycket olika på de två delarna. Mellan Lund - Bjärred förekom endast liten godstrafik medan persontrafiken, speciellt badresorna under sommaren, var av stor omfattning.
På sträckan Lund - Harlösa dominerade godstransporterna främst sten och grus men även betor och militärtransporter.

I Svenska Järnvägsföreningens minnesskrift från 1926 beskrivs BLHJ enligt följande:
"Bjärred – Lund - Harlösa järnväg, linjerna Bjärred - Lund, 11 km., och Lund - Harlösa, 23 km.
    Från badorten Bjärred, vackert belägen på en ås vid Öresund går linjen genom Kaniks dalsänka, förbi Leråkra, därifrån ett sidospår leder till Flädie, och därefter över den bördiga slätten till Lund som höjer sig högt över denna. Från Bjärredbanans station, Lunds Västra, är det några minuters promenad till Högevall, ändpunkten för Lund - Harlösa järnväg, belägen invid statsbanan. Härifrån är det 1 km. till Lunds Södra station. Därifrån är järnvägen förd i en böjd linje genom Lilla Råby till Dalbyvägen, där en anhaltsstation benämnd Lunds Östra förlagts. Härefter börjar en längre stigning med det skarpa lutningsförhållandet av 16,67 ‰. Järnvägen når därefter Hardeberga och fortsätter över hållplatsen i det naturhistoriskt bekanta Fågelsång till Södra Sandby åt vilken livliga framåtsträvande kommun järnvägen beräknades giva ökade utvecklingsmöjligheter. Järnvägens sträckning närmar sig därefter Kävlinge ådal och passerar genom några täcka furudungar fram till Skatteberga hållplats. I nästan rak och plan linje fortsätter järnvägen fram till stationerna Revingeby och Revingehed, den sistnämnda belägen i omedelbar närhet av Södra skånska infanteriregementets mötesplats. Å en större bro av modern konstruktion föres banan därefter över Kävlinge å och vinner i Harlösa anslutning till Kävlinge - Sjöbo och Malmö - Simrishamns järnvägar."


Situationsplan över stationerna i Lund 1921
Ovanstående ritning visar de olika stationerna i Lund 1921. De grönmärkta spåren visar spår tillhörande BLHJ. De båda bandelarna hade alltså inte någon direkt kontakt med varandra. Banan som gick mot Harlösa hade sin slutstation i Lund vid Högevall hållplats. Banan mot Bjärred hade sin slutstation i Lund vid Lund Västra.
   De röda dubbellinjerna är SJ, södra stambanans dubbelspår mot Malmö respektive Eslöv.
   De blåa linjerna är Landskrona - Lund - Trelleborgs Järnvägs (LLTJ) linje. Till skillnad mot BLHJ fick LLTJ:s tåg använda och passera SJ-stationen Lund Central .

The railway station Bjärred 1920
Järnvägsstationen i Bjärred i början av 1920-talet. Elmotorvagn nummer 6 med vagnar ankommer från Lund. Foto: Svenska Järnvägsföreningens historik 1876-1926.

Nedläggning och upprivning
1936-års statliga kommissionen för järnvägarnas förstatligande menade att på bandelen Lund - Bjärred bedrevs ointressant spårvagnstrafik. När det gällde bandelen Lund - Harlösa menade de att denna del måste ses som Hardeberga stenbrotts järnvägsförbindelse och att övrig trafik var ganska oviktig. De menade dock att man i SJ-regi kunde köra godstrafiken från Hardeberga via Harlösa - Sjöbo - Lund i stället och att trafiken skulle motoriseras (insättande av motorvagnar).

Linjen var ständigt förlustbringande och SJ var inte intresserad av att ta över trafiken.
   Till sist såg sig Lund stad tvungna att söka tillstånd för trafikens nedläggning. Detta beviljades och trafiken lades ned 15 juni 1939. Den återupptogs inte med undantag av viss vagnslasttrafik, trots andra världskrigets bränslebrist.
15 juni 1939 lades all trafik ned på sträckan Lund Västra - Bjärred samt sidospåret Flädie - Leråkra. Viss resttrafik (bettransporter) förekom mellan Flädie - Nybble under hösten 1939. Eldriften upphörde från samma datum.
15 juni 1939 lades persontrafiken ned mellan Högevall och Hardeberga.
Från samma datum lades all trafik ned mellan Hardeberga och Harlösa. Viss trafik (gruslaster) förekom mellan Revingehed och Hardeberga fram till och med juni 1940.
Bandelen Bjärred - Leråkra och Fjelie - Lund Västra revs 1940.
Bandelen Hardeberga - Revingehed revs 1940.

Revingehed year 1939
Revingehed 29 maj 1939. Ett av de sista persontågen innan nedläggningen gör uppehåll i Revingehed. Lok 5 svarar för dragkraften. Loket som var tillverkat av Vagn - & Maskinfabriksaktiebolaget i Falun 1905 levererades samma år till LReJ. Det fick då nummer 2 men omnumrerades till nummer 5 vid sammanslagningen av LReJ och LBJ. Efter nedläggningen såldes loket 1940 till Svensk Torvförädling i Sösdala. Loket skrotades 1962. Foto: Sveriges Järnvägsmuseum.

Resttrafik
Bandelen Högevall - Hardeberga kom att ligga kvar och trafikerades av SJ med godstransporter fram till 8 november 1965 då godstrafiken lades ned mellan Lund Södra och Hardeberga. 3 mars 1966 lades godstrafiken ned på den återstående sträckan Högevall - Lund Södra. Bandelen Högevall - Hardeberga revs under 1966.

Inköpta av SJ
På forna LBJ köpte SJ 1940 den 3 kilometer långa sträckan mellan Flädie och Fjelie. Spåret trafikerades sporadiskt med bettåg fram till 1955. Banan revs 1958.
På forna LReJ köpte SJ 1940 den 2 kilometer långa sträckan mellan Harlösa  och Revingehed. Spåret trafikerades sporadiskt med godstrafik fram till 1978. Spåret revs 1984.
Därmed var alla delar av forna LBJ och LReJ borta!

BLHJ engine No 1
BLHJ lok nummer 3. Loket köptes 1935 begagnat från SJ. Loket var ursprungligen tillverkat av Motala Verkstad. Det levererades till SJ 1907 som tanklok Ke 924 med axelföljden C. Inför försäljningen till BLHJ byggdes loket om till tenderlok. Vattentankarna togs bort och en tvåaxlig tender tillkopplades. Efter järnvägens nedläggning såldes loket 1941 vidare till GAW i Landskrona. Loket skrotades 1950.

 

Return to page top
 
Previous page Föregående sida   Nästa sida Next page

 

 Returtåg till innehållsförteckning (train back to table of content)
  Returtåg till innehållsförteckning (train back to table of content)



© Rolf Sten
blhj_historik.htm senast uppdaterad (updated) 2005-03-10