Utredning om trafikering av Åmål

Åter till innehållsförteckning?
Klicka i bilden ovan

Utredning om trafikering av Åmål - Årjängs Järnväg

Föregående sida

Nästa sida

II. Järnvägens trafikförhållanden.
   Sedan planerna på inlandsbanans fortsättning genom Dalsland ned till lämplig hamn i Bohuslän uppgivits, avsattes av 1907 års riksdag medel till en lånefond för underlättande av åstadkommande av bibanor inom de södra och mellersta gränstrakterna mot Norge, den s. k. bibanelånefonden. Syftet med dessa bibanor var att tillgodose de berörda trakternas behov av förbättrade kommunikationer med övriga delar av landet. De järnvägar, som sålunda med stöd av bibanelånefonden tillkommit, är Limedsforsen - Särna (sedermera införlivad med statens järnvägar), Dal - Västra Värmland och Åmål-Årjäng. En kraftigt bidragande anledning till den sistnämnda järnvägens tillkomst torde vara det planerade och numera fullbordade byggandet av Åmåls djuphamn i samband med utbyggandet av Trollhätte kanal.
   I den utredning, som av dåvarande förste aktuarier S. Norrman hos Kungl. Järnvägsstyrelsen gjordes år 1913 rörande ifrågasatta järnvägsanläggningarna i Västra Värmland och Dalsland, uttalades, att utsikterna för järnvägen Åmål - Årjängs räntabilitet syntes goda med tanke på att banan genomlöper en skogrik bygd med goda förutsättningar för trävaruindustrier. Den västra delen av järnvägens sträckning berörde dessutom en god jordbruksbygd. De stora ekonomiska uppoffringar, som gjorts av kommuner och enskilda (omkr. 1,3 millioner kronor) för banans förverkligande, visa också, att bygdens befolkning känt ett stod behov av att få banan till stånd och fäst stora förhoppningar vid banans nytta för trakten.
   Transportarbetet under åren 1929 – 1932 framgår av följande sammanställning:

Transportarbetet under åren 1929 – 1932 framgår av följande sammanställning:

   Vid banan finns, utom föreningsstationen Årjäng, som äges av Dal Västra Värmlands järnväg, fjorton trafikplatser med sidospår samt sju hållplatser utan sidospår. Förteckning över trafikplatserna återfinns i redogörelse för förslag till trafikens ordnande. Rörande trafikplatsernas trafiktekniska utrustning må nämnas följande.
   Vid Sillerud, Hallanda och Svanskog finns fasta signalinrättningar och spår för tågmöte samt särskilt lastspår. I Svanskog finns dessutom sidospår till Svaneholms fabriker.
   Vid Leverhögen, Åsebyfors, Sandaholm, Norane, Kyrkudden, Kättilsbyn, Ömmeln, Kroppan, Finntorp och Jakobsbyn finns inte fasta signalinrättningar, utan växlarna hållas låsta med kontrollås, utom vid Kättilsbyn. Ingångsväxlarnas lägen anges med växelsignalskärmar. Vidare finns sidospår (rundspår) samt ett kortare lastspår.
   Vid Åmål östra finns en större bangård med tågspår, uppställningsspår, lastspår och förbindelsespår till Åmåls B.J. station. Dessutom finns en kort gångbana mellan plattformerna vid Åmål Ö. och Åmål B. J. Från Åmål Ö. utgår spåret till Åmåls djuphamn.
   Strandbacken, Snarkil, Fältakan, Jämnemon, Humletorp, Ödebyn o. Källtegen är hållplatser utan sidospår. Vid Jämnemon finns dock en med kontrollås låst växel, ledande till stickspåret till Jämnemons grusgrop.
   Resandetrafiken är ringa, särskilt mellan Hallanda och Årjäng. Största antalet biljetter har försålts vid Sillerud, Hallanda, Svanskog och Åmåls Östra. En bidragande anledning till den svaga persontrafiken är konkurrensen från omnibuslinjer, nämligen en linje Årjäng - Sillerud – Kättilsbyn - Karlstad, en linje Årjäng – Sillerud - Bengtsfors och en linje Årjäng – Sillerud - Harnäs. (Samtidigt med att persontrafiken upphörde på järnvägen har dessutom en ny omnibuslinje tillkommit, nämligen Kättilsbyn – Svanskog - Åmål.)
   Godstrafiken utgörs huvudsakligen av pappersmassa från Svaneholms Pappersmassefabrik i Svanskog och trävaror, de senare dels sågade trävaror och dels timmer (pappersved och tändsticksvirke) och ved, från de flesta lastplatserna samt från linjen (linjelastning). Vid Kättilsbyn utlastas papp från Kolsäters bruk, som är beläget 2 mil från lastplatsen, samt åkerbruksredskap från Vikfors redskapsfabrik.
   Trafiken till och från den under stora förväntningar anlagda Djuphamnen i Åmål, vilken hamn öppnades den 1 juli 1931, har hittills varit ringa. År 1931 lastades där 12 vagnar och lossades 173 vagnar. Trafiken till och från Djuphamnen, till vilken spåret, som ovan nämnts utgår från Åmål Ö., har omhänderhafts av banan. I lokaltrafik har direkt expediering till Djuphamnen ägt rum, medan i samtrafik tas en växlingsavgift på 5 kronor. Uppenbarligen finns möjligheter att upparbeta trafiken till och från Djuphamnen, om så skulle visa sig nödvändigt och lämpligt, för vilket Åmåls stad måste ha intresse.
   Vagnslasttrafiken är ungefär lika fördelad på egen trafik och samtrafik; av samtrafikgodset utgörs den övervägande delen av från Svanskog avsänt gods. Beträffande styckegodstrafiken, som totalt är betydligt mindre än vagnslasttrafiken, är samtrafikgodset något mera än godset i egen trafik.
   Antalet lastade respektive lossade vagnar m.m. vid trafikplatserna under år 1931 var följande:

Antalet lastade respektive lossade vagnar m.m. vid trafikplatserna under år 1931 var följande:

   Härtill kommer vid Kättilsbyn 152 lastade samt vid Åmål Ö. 314 lastade och 300 lossade styckegodsvagnar.
   Järnvägens största trafikant, Svaneholms bruk, har åtnjutit fraktnedsättningar dels för timmer och ved, dels för sågade trävaror till Norge och dels för pappersmassa till Åmåls djuphamn. Bruket har i stället lämnat vissa förbindelser att i största möjliga utsträckning anlita järnvägen. Vidare har Kohlsäters AB åtnjutit vissa fraktnedsättningar mot liknande förbindelser.
   I persontrafik har medgivits, att enkel biljett i lokaltrafik gäller för tur- och returbiljett under en och samma dag.
   För postverkets räkning har järnvägen utfört prestationer, för vilka järnvägen år 1931 erhöll 4,955 kr. (därav 2,600 kr. för posttransporter och 2,400 kr. för postgodsets behandling). Å järnvägens trafikplatser fanns post, endast vid Åsebyfors, för vilket järnvägen erhöll 1,218 kr., men utbetalade 600 kr. för arbetets utförande.
   I detta sammanhang torde nämnas att den trafik, som tillförs järnvägen vid Kättilsbyn beräknats så avsevärd, att koncession å en 12 km. lång anslutande järnväg Kättilsbyn - Högsäter varit beviljad, men vilken koncession numera förfallit. Järnvägen skulle enligt uppgjord trafikberäkning tillföra Åmål - Årjängs järnväg åtskillig trafik, men ha utredningsmännen på järnvägsbyggandets nuvarande läge inom landet icke ansett sig böra närmare ingå på denna byggnads fråga i samband med föreliggande utredning. Uteslutet är ju därmed icke att järnvägen, exempelvis som reservarbete för arbetslöshetens bekämpande, kan komma till stånd och då tillföra Åmål - Årjängs järnväg viss ytterligare trafik.

Åter till sidans början

Föregående sida

Nästa sida

Returtåg till innehållsförteckning