HOME
INDEX

611     Åstorp - Mölle

FÖREGÅENDE
LISTA
(Åstorp) - (Kattarp/Signestorp) - Mölle
NÄSTA



Klicka i kartan ovan för att komma till en karta där den här bandelen ligger!

Sign= Platsens signatur.
Driftplats= Namnet inom parantes= tillhör inte denna bandel.
Namnet i rosa färg
= Tidigare stavning.
Sida= Stationshusets läge i förhållande till spåret, räknat uppifrån. h= höger, v= vänster.
Km= Avstånd mellan platserna.
Höjd= över havet.
Från= Tagen i drift.
Notering=
A avförd som trafikplats
abo automatisk blockpost
avx arbetsväxel
bgd bangård
BI borttagen infrastruktur
blp blockpost
fp förgreningspunkt
G godstrafik
grp grusgrop
hlp håll- och lastplats
hp hållplats
hpr rälsbusshållplats
hp hållplats med sidospår
hst hållställe
I infrastrukturell
kb kombinerad bro
lmk längdmätnings-konnektion
lp lastplats
mtmp militär-mötesplats
P persontrafik
rbg rörlig bro
sipl signalplats
stn station
sto stopplats
T trafikal
ts teknisk station
U upphört
vt vattentag
väg väg med stopplikt
* (åter) öppnad
nedlagd

I nutidskoder:
Första bokstaven

F fullständig trafik
G godstrafik
I ingen
P persontrafik
Andra bokstaven
H hållplats
L linjeplats
S station
Ö övrig status

Sign Driftplatsens namn Sida Km Höjd Från Notering







  (Åstorp)   0,000 35 1875-03-17stn, † G 2009-01-01; ansl SHJ; PS
Aal Annedal 1,600 21 1997-04-20 ssp; återvinningsföretag; IL
Nyv Nyvång v 3,100 16 1916-01-01, stn  †G 1967-05-28, I hps 1967, † 1972-01-01, BI 1988
Oa Ormastorp h 5,000 11 1885-01-09 stn, hlp 1936, T hp 1956, I hp 1958, † 1972-01-01
  Vegeån   6,700 7 1904 vt, BI; <1910 Bosarps vattentag
Hlp Hasslarp h 8.700 9 1898-06-01 stn, † P 1972-01-01, † 1995-01-01; IS
 
  Lyckåker   8,900  9  1890-03-26  hlp, † 1898-06-01; ersatt av Hasslarp stn
Sis Signestorp   10,800 9 1983-05-18 fp, I infogad i Kattarp stn 1991-06-10; triangelspår, utbruten ur Kattarp stn
  lmk   11,418 11 1983-05-18lmk; km 11,418 = 231,085 på förbigångsspåret
Åstorp–Helsingborg
Ka (Kattarp) v 11,700 10 1885-01-09 stn, †  P 1972-01-01, † 1975-06-01, I ssp 1983-05-18, I stn 1991-05-23; *P 1999-01-11; ansl SHJ; triangelspår, triangelns västra gren ur bruk 1983–1991; PS
  Skravebäcken   12,600 8 1885  vt, BI
Vsb Västraby v 13,600 10 1885-01-09 hp, hlp ~1888, stn ~1895, I hlp, T hlp 1947-06-09, hp 1958, † 1966-05-22
Vestraby    
Srm Stureholm h 15,600 8 1885-05-15 stn, hlp 1941, hp 1960, † 1966-05-22; <1885-05-15 Bjärbolund
Mj Mjöhult v 18,900 8 1885-01-09 stn, † G 1971-09-01, † P 1972-01-01,
BI 1974-04-29
Ig Ingelsträde v 21,900 7 1885-01-09 stn, hlp 1965, T hp 1966-02-01, I hp 1966, † 1972-01-01
Oschakt Oscarsschakt 25,500 4   ~1902 lp, BI 1937
Polg Polhemsgatan    26,000 3     1953 sipl, A 1959-05-31
Hns Höganäs öfre 26,200 2   1885-01-09 stn , †1919-01-01; ansl HMÖJ; småbana Höganäs gruva
Höganäs bruk ssp 1885, BI
  spårkorsning   26,500   1919 spk, BI; korsning med Höganäs industrispår
 
Hns Höganäs v 26,900 4 1919-01-01 stn, † P 1972-01-01, I lp 1981, † 1992-06-09
Hnh Höganäs nedre 27,400 5 ~1890  stn, hp ~1919, †; ansl HMöJ; hamnspår
Sdb Strandbaden h 30,200 9 1910-05-01 stn, † 1963-09-29
Nyl Nyhamnsläge 32,400 11   1910-05-01stn, hlp 1957, † 1963-09-29; fd Nyhamns läge
Nyl Nyhamns läge h 32,400 11  
Krp Krapperup h 33,900 13 1910-05-01 stn, hlp 1941, stn 1949, hlp 1959, † 1963-09-29
Ml/Möe Mölle v 37,200 10 1910-05-01 stn, † 1963-09-29


 
Höganäs–Mölle järnväg (HMöJ)

Intressenter i turistbranschen stod bakom HMöJ, en av tre eller fyra skånska badbanor från tidigt 1900-tal med intressant arkitektur och usel ekonomi.
Det kom visserligen många turister till Mölle med dess storslagna natur och ryktbara/beryktade gemensamhetsbad, men alla tog inte tåget och säsongen var kort.
Detsamma kan sägas om kampanjen med sockerbetor, banans överlägset viktigaste godsslag, och ännu mer om HMöJ:s karakteristiska transporter av nypotatis till bland annat Stockholm.

Koncession 1907-07-05.

Längd 10 km.

Förvaltningsort Höganäs, vid SJ-trafik Helsingborg.

Trafikförändringar
1910-05-01 *Höganäs nedre–Mölle, allmän trafik.
1963-09-29 †allmän trafik (behovsgodståg 1952).

Trafik Utförd av SJ utom 1914-01-01–12-17 då den bedrevs i egen regi med inhyrd materiel.

Trafikuppehåll
1914-12-18–1915-03-14 efter konkurs. Då transporterades bara post på handdressin.

Omläggning
Stationerna i Höganäs slogs samman 1919-01-01.

Förstatligad
1920-01-01.

Elektrifiering
1937-05-21.

Upprivning 1963.

Nollpunkt Åstorp för SJ.

Anmärkning 1930 framfördes direkt sovvagn till Stockholm.

Litteratur Henrik Ranby, ”Höganäs–Mölle Järnväg”, Spår 1988.

Skåne–Hallands järnväg (SHJ)

Konkurrensen med Landskrona stärkte Helsingborgs strävanden efter en järnväg norrut mot Ängelholm, men under konsul P. Olssons kraftfulla ledning vidgades perspektivet bort över Hallandsås.
Det började alltså handla om den västkustbana som staten inte velat bygga, och åter hade man att konkurrera med ett projekt som drevs av Landskrona.
Eftersom riksdagen var fortsatt motsträvig och snål med lån måste mycket kapital uppdrivas lokalt och regionalt, och Olsson fick hårt utnyttja sina kommersiella, politiska och även religiösa kontakter.

Höganäsbolaget bekostade delvis västra delen av den sidobana som korsade huvudbanan i Kattarp och anlades med lägre teknisk standard. Järnvägsbyggarna ställdes inför två större utmaningar: utfarten uppför landborgen i Helsingborg, för vilken en anslående järnviadukt konstruerades, och passagen av Hallandsås genom den slingrande Sinarpsdalen.
Både trafiken och ekonomin utvecklades positivt när banan väl hade öppnats och inte minst sedan en kustjärnväg blivit klar hela vägen till Göteborg.

Koncession
1881-06-17 Helsingborg–Ängelholm och Kattarp–Höganäs. BD609, 611
1882-07-17 Ängelholm–Halmstad. BD493
1882-10-06 Kattarp–Åstorp. BD611

Längd Totalt 120 km.

Förvaltningsort Helsingborg.

Trafikförändringar
1885-01-09 *Helsingborg–Ängelholm, 27 km, och Åstorp–Höganäs övre, 26 km, allmän trafik samt Höganäs övre–Höganäs nedre, 1 km, godstrafik.
1885-06-23 *Ängelholm–Ängelholms hamn, 3 km, allmän trafik.
1885-08-21 *Ängelholms hamn–Halmstad, 62 km, allmän trafik.
1890 *Höganäs övre–Höganäs nedre, persontrafik.
1919-01-01 †Höganäs övre–Höganäs nedre, 1 km, persontrafik.
1972-01-01 †Kattarp–Höganäs, 16 km persontrafik.
1992-06-09 †samma sträcka, godstrafik (sista tåg 1992-06-05).

Samband
Viss samtrafik med Mellersta Hallands järnväg och Göteborg–Hallands järnväg, bl.a. genomgående personvagnar från 1892.

Omläggning 1955-06-10 förbigångsspår utanför Kattarp för genomgående tåg Åstorp–Helsingborg F.

Förstatligad 1896-01-01.

Elektrifiering 1937-05-21 [Åstorp]–[Kattarp]–Höganäs.

Fjärrblockering
1955-06-10 Kattarp, förbigångsspåret; Kattarp, lokal fjärrstyrning.
1983-05-29 (Helsingborg F)–Signestorp–(Åstorp); Malmö.
1991-06-10 Kattarp stn; Malmö. Signestorp uppgick i Kattarp.

ATC
1983-07-25 (Helsingborg F)–Signestorp–(Åstorp).
1991-06-09 Kattarp stn.
1992-02-03 Åstorp stn.

Upprivning Höganäs övre–Höganäs 1974, Kattarp–Höganäs 1997.

Nollpunkt Obekant Helsingborg–Halmstad, Åstorp för Åstorp–Höganäs.

Anmärkning
a) Tågfärjorna Helsingborg–Helsingör började gå 1892-03-10.
b) 1988-07-01–2002-03-31 var Kattarp–Höganäs länsjärnväg för godstrafik.

Litteratur Alf Åberg, Konsul P Olsson, 1953

SHJ uppgick 1896-01-01 i Västkustbanan (se härefter denna, även för huvudlinjens trafikplatsdata).

Västkustbanan

Västkustbanan bildades 1896-01-01 av
- Göteborg–Hallands järnväg BD489
- Mellersta Hallands järnväg BD491
- Malmö–Billesholms järnväg BD497, 495
  samt sträckorna
- Halmstad–Helsingborg av Skåne–Hallands järnväg BD493, 609
- Ängelholm–Billesholms gruva av Landskrona–Ängelholms järnväg. BD495
- Markaryd–Veinge järnväg. BD607

Hässleholm–Markaryds järnväg räknas sedan 1990 som alternativ väg, liksom från 1990-talet sträckan Kävlinge–Lund av Lund–Trelleborgs järnväg.
Sedan Helsingborg C 1991 driftsatts som genomgångsstation räknas även sträckan Helsingborg–Teckomatorp–Eslöv av Landskrona & Helsingborgs järnvägar som del av Väskustbanan, liksom från 2001 den nybyggda delen Ramlösa–Landskrona och (den ombyggda) Landskrona–Kävlinge järnväg (se alla dessa för tidigare data).

  Att staten inte byggde någon stambana mellan landets näst största städer var helt i linje med policyn att undvika sjöfartskonkurrens och bryta bygd. Starka politiska påtryckningar från Hallandsintressena hjälpte inte heller.
Det var först sedan bolagsbanorna på sträckan visat sin ekonomiska bärkraft och trafiken till den nya tågfärjan i Helsingborg hotat att helt komma i privata händer som riksdagen gick med på förstatligandet – och sedan ett första initiativ hade röstats ner.
SJ satsade efter övertagandet en hel del på spårbyte, broförstärkning, rullande materiel och annat för att ge sträckan en enhetlig standard, men karaktären av ursprungligt lappverk har negativt påverkat dess fortsatta utveckling.

I Skåne fick den från början två grenar, med slutpunkt i Helsingborg respektive Malmö, och västkustbanetrafiken har där gått skiftande och stundtals komplicerade vägar. Också dagens förnyelse, där det mesta av järnvägen nybyggs, sker ryckvis och utdraget.
Återstående arbeten på Västkustbanan är främst att se som linjeomläggningar. Även här har förseningarna varit omfattande. På sträckan Hamra–Varberg har inget fysiskt arbete påbörjats.

Längd Ursprungligen 327, numera 288 km.

Trafikförändringar
1955-06-10 *triangelspår vid Kattarp, 1 km.
1962-05-27 †Göteborg C–Kungsbacka, 28 km, lokal persontrafik.
1969-06-01 †Ängelholm–Helsingborg F, 26 km, lokal persontrafik.
1972-05-28 †Kungsbacka–Ängelholm, 189 km, lokal persontrafik.
1975-06-01 †Ängelholm–Teckomatorp, 49 km, lokal persontrafik.
1983-06-11 †Kävlinge–Arlöv, 19 km, persontrafik.
1986-11-03 †Helsingborg C–Helsingborg F, 0,5 km, godstrafik.
1991-06-10 †Kattarp–Helsingborg C, 14 km, godstrafik.
1992-08-17 *Göteborg C–Kungsbacka, 28 km, lokal persontrafik.
1999-01-11 Helsingborg C–Ängelholm, 20 km, *lokal persontrafik.
2001-01-07 *Ramlösa–Landskrona Ö, 19 km, persontrafik.

Trafik
a) Tidigt sågs Västkustbanan som sammanhängande trafikled. Från 1892 förekom personvagnssamtrafik Göteborg–Malmö/Helsingborg.
b) 1996-06-01–2001-09-03 angjorde inte nattågen Oslo–København Göteborg C utan genade Olskroken–Gubbero. Pendel från Göteborg C anslöt i Möndals nedre den förra perioden. Under den senare var tåget en rent norsk-dansk angelägenhet och gick utan uppehåll för resandeutbyte mellan Kornsjø och Helsingborg
c) Godstrafik förekommer normalt inte genom tunneln vid Helsingborg C.

Trafikuppehåll
a) 1982-05-23–1991-06-09 all trafik Ängelholm–Kattarp, övningsbana för SJ-skolan i Ängelholm. Turisttrafik med dressin 1984–1987. Lätt justerad sträckning vid återöppnandet.
b) Veinge–Hässleholm, 72 km, fjärrpersontrafik, uppehåll flera perioder från b1990t .
c) 1995-06-12–08-13 Lund C–Kävlinge, all trafik p.g.a. dubbelspårsbygge. Samma sak 1996-06-10–1997-01-05, 2003-06-30–08-03 och 2004-06-13–08-08.

Omläggning
a) 1902-05-01 blev Helsingborg Å ensam slutstation för Västkustbanans persontrafik i staden (namnändring till Helsingborg F 1937-03). Tidigare hade somliga tåg gått fram till Helsingborg C.
b) 1920-10 södra infarten till Varberg.
c) 1923 Lindome–Anneberg, 5 km.
d) 1927-09 Kållered–Lindome, 4 km.
e) 1930-05-15 blev Göteborg C ny nordlig slutstation för persontrafiken (via Gubbero fp) i stället för Göteborg B:s. Genomgående personvagnar växlades över från 1927.
f) 1936-05-15 triangelspår Gubbero–Olskroken för direkt gång till Sävenäs rbg.
g) 1936-10-06 södra infarten till Falkenberg, ny bro över Ätran.
h) 1968-06-28 Almedal–Gubbero, Gårdatunneln öppnades.
i) 1978-05-21 Fjärås–Lekarekulle, 4 km.
j) 1985-06-02 Brännarp–Halmstad C, 21 km.
k) 1988-04-16 Öringe–Brännarp, 6 km.
l) 1991-06-10 i Helsingborg ny genomfart och centralstation, ”Knutpunkten”, i tunnel. Under ombyggnaden fanns en provisorisk station något söder om det gamla läget.
m) 1993-04-04 Hamra–Torebo, 18 km, linjeförkortning 1 km.
n) 1994-10-29 Heberg–Öringe, 6 km.
o) 1995-12-03 Inlag–Sätinge (på sträckan Kungsbacka–Fjärås), 2 km.
p) 1996-01-08 Eldsberga–Båstad, 26 km, linjeförkortning 5 km.
q) 1996-11-22 Fjärås–Lekarekulle, 4 km.
r) 2004-11-07 Lekarekulle–Frillesås, 10 km, slutetapp. Tidigare etapper 2003-08-24, 2003-12-12 och 2004-03-07
s) 2008-06-15 Torebo–Falkenberg nya–Heberg, 13 km, linjförkortning 4 km.

Elektrifiering
1933-04-04 [Arlöv]–Lomma, 5 km.
1934-05-15 [Lomma]–Lomma kyrka, 1 km.
1934-12-01 [Lomma kyrka]–Ängelholm, 72 km.
1935-07-02 [Ängelholm]–Halmstad, 66 km.
1936-10-06 [Halmstad]–[Göteborg], 151 km.
1937-01-08 [Ängelholm]–Helsingborg F.
2001-01-07 [Ramlösa]–[Landskrona Ö], 19 km, ursprunglig.

Dubbelspår
1939-05-15 Gubbero–Almedal, 3 km.
1968-05-12 Göteborg C–Gubbero, 1 km.
1985-06-02 Brännarp–Halmstad, 21 km.
1988-05-26 Öringe–Brännarp, 6 km, enkelspårsdrift 1988-04-16–05-26.
1988-05-29 Almedal–Mölndals nedre, 3 km.
1990-01-18 Halmstad–Trönninge, 8 km.
1991-06-16 Mölndals nedre–Kållered, 6 km.
1992-04-26 Kållered–Lindome, 4 km.
1992-05-27 Lindome–Ledsgård, 6 km.
1992-06-14 Ledsgård–Kungsbacka, 5 km.
1993-04-07 Tyllered–Torebo, 9 km, enkelspårsdrift 1993-04-04–04-06.
1993-04-20 Hamra–Tyllered, 9 km, enkelspårsdrift 1996-04-04–04-19.
1995-03-13 Heberg–Öringe, 6 km.
1995-08-27 Trönninge–Eldsberga, 4 km.
1996-01-08 Eldsberga–Laholm V, 11 km.
1996-01-23 Laholm V–Båstad, 15 km, enkelspårsdrift 1996-01-08–01-22.
1997-02-24 Kävlinge–Vallkärra, 6 km.
1997-04-10 Kungsbacka–Lekarekulle, 13 km, utom kort avsnitt söderut från Kungsbacka
1997-06-15 Värö–Tångaberg, 7 km.
1998-12-13 Tångaberg–Varberg, 8 km.
2000-04-16 Löftabro–Värö, 8 km.
2000-10-30 Landskrona Ö–Kävlinge, 18 km.
2001-01-07 Helsingborg gbg–Landskrona Ö.
2002-02-17 Frillesås–Löftabro, 1 km.
2002-04-29 Vejbyslätt–Lingvallen, 4 km.
2003-06-09 Kungsbacka, södra utfarten, 0,5 km.
2004-12-12 Lekarekulle–Frillesås, 10 km.
2005-08-08 Vallkärra–Lund C, 4 km.
2008-06-15 Torebo–Heberg, 13 km.

Linjeblockering automatisk
1942 Almedal–Mölndals nedre.
1951 Hasslarp–Kattarp–Ödåkra.
1964 Mölndals nedre–Kungsbacka.
1965 Kungsbacka–Harplinge.
1966 Halmstad–Veinge.
1976-07-22 Veinge–Markaryd.
1980-09-25 Kävlinge–Lomma.
1983-12-05 Teckomatorp–Kävlinge.

Fjärrblockering
1930 Gubbero fp, lokal fjärrstyrning; Göte-borg C.
1965-09-30 (Mölndals nedre)–(Varberg)–(Falkenberg]–(Getinge); Göteborg.
1966-03-01 Getinge–(Halmstad); Göteborg.
1967-04-17 (Halmstad)–(Veinge)–(Ängelholm); Malmö.
1973-02-12 Falkenberg stn; Göteborg.
1974-11-30 Veinge stn, delvis och tidvis; Malmö.
1976-02-22 Veinge stn, helt; Malmö.
1978-05-12 Mölndals nedre stn, lokal fjärrstyrning; Göteborg C.
1978-05-21 Almedal stn, lokal fjärrstyrning; Göteborg C.
1981-02-04 Arlöv stn, lokal fjärrstyrning; Malmö C.
1982-05-23 (Ängelholm)–(Åstorp); Malmö.
1982-06-23 Ängelholm stn; Malmö.
1983-05-29 (Helsingborg F)–Signestorp–(Åstorp); Malmö.
1983-12-05 (Teckomatorp)–[Arlöv]; Malmö.
1985-06-02 Furet fp, lokal fjärrstyrning; Halmstad.
1990-08-25 Halmstad stn, tidvis; Göteborg.
1991-06-09 Helsingborg C stn ”nya”, lokal fjärrstyrning; Helsingborg gbg.
1991-06-10 Varberg stn, tidvis; Göteborg, och [Ängelholm]–Kattarp; Malmö. Signestorp uppgick i Kattarp.
1993-02-28 [Almedal]–[Mölndals nedre]; Göteborg, lokal fjärrstyrning utbytt mot fjb.
1994-01-09 Teckomatorp stn, tidvis; Malmö.
1994-02-10 Teckomatorp, helt–(Eslöv); Malmö.
1995-04-10 Eslöv stn, helt; Malmö, förut fjärrstyrd bara för Södra stambanan.
1997-05-08 Lund C stn; Malmö.
1998-06-08 Halmstad stn, helt; Göteborg.
1999-05-03 Varberg stn, helt; Göteborg.
2001-01-07 Helsingborg–Landskrona Ö; Malmö.
2003-05-29 Landskrona gbg; Malmö.
2004-04-02 Hässleholm stn, tidvis; Malmö.

ATC
1981-06-01 (Mölndals nedre)–(Varberg).
1982-10-20 (Varberg)–(Halmstad).
1982-12-15 (Halmstad)–Åstorp.
1983-03-21 Kävlinge–(Arlöv).
1983-07-25 Signestorp–(Helsingborg F).
1983-12-05 Teckomatorp–[Kävlinge]
1984-02-13 (Åstorp)–(Kågeröd)–[Teckomatorp].
1985-09-29 Kågeröd stn.
1985-11-25 Arlöv stn.
1987-04-02 Gubbero–Mölndals nedre.
1988-11-04 Halmstad stn.
1990-04-22 Varberg stn.
1991-06-09 [Ängelholm]–Kattarp och Helsingborg C ”nya” stn.
1993-05-25 Vittsjö stn, slopad.
1996-01-08 [Eldsberga]–[Båstad N].
2001-01-07 [Helsingborg]–Landskrona.

Upprivning Göteborg N–Gubbero ~1936, Helsingborg F 1992.

Nollpunkt Göteborg C för Göteborg–Helsingborg, Helsingborg C för Helsingborg–Kävlinge, Landskrona gbg för Kävlinge–Lund.

Anmärkning

a) Uttrycket ”Västkustbanan” användes före förstatligandet endast om GHB, MHJ och SHJ, sträckan Göteborg–Helsingborg.
b) Planer på dubbelspår fanns tidigt och dimensionerade bland annat Lund–Bjärreds järnvägs viadukt
c) Signalställverket för Almedal och Mölndals nedre (1978) var landets första med bildskärmsteknik. Ställverket i Varberg (1990) var BV:s sista större i reläteknik.
d) 1991-06-10 upphörde resandeutbytet på Helsingborg F då färjetrafiken flyttades över till Helsingborg C. Åter till Helsingborg F 1991-11-08–12-14 efter färjeolycka.
e) Ingick 1988-07-01–2002-03-31 i stomnätet. Landskrona–Kävlinge var länsjärnväg.

 
Källor och referenser
- Svenska Järnvägsklubben, SJK, Järnvägsdata 2009.
- Lennart Améen, ”Kilometer för kilometer Malmö–Göteborg”, Tåg 10/1977.
- Tåg 9/1991, temanummer om Helsingborg.
- Ulf Nyström, ”Sydvästen AB tar över på västkusten”, Tåg 4/1999.
- Trafikplatsdata för Eldsberga–Hässleholm redovisas under Markarydsbanan, för Ramlösa–Eslöv under Landskrona & Helsingborgs järnvägar, för Ängelholm–Billesholm–Lomma–Malmö under Godsstråket genom Skåne. Data för tidigare trafikplatser redovisas under delsträcka Göteborg B:s–Båstad (gamla linjen).
- Olofsson, Carl, Sveriges Järnvägar, 1920.
- Tåg, 1999 nr 1.
 


TOP
FÖREGÅENDE
NÄSTA

Upprättad: 2004-12-05   Benny Nilsson  /   Författare: Kjell Byström, Östersund
Kompletterad/Uppdaterad 2018-01-08 Rolf Sten