HOME
INDEX

257     Kopparberg - Ludvika

FÖREGÅENDE
LISTA

(Kopparberg) - Ställdalen - Grängesberg - (Ludvika)
inklusive sidobana Silverhöjden - Mossgruvan

NÄSTA


Klicka i kartan ovan för att komma till en karta där den här bandelen ligger!

Sign= Platsens signatur.
Driftplats= Namnet inom parantes= tillhör inte denna bandel.
Namnet i rosa färg
= Tidigare stavning.
Sida= Stationshusets läge i förhållande till spåret, räknat uppifrån. h= höger, v= vänster.
Km= Avstånd mellan platserna.
Höjd= över havet.
Från= Tagen i drift.
Notering=
A avförd som trafikplats
abo automatisk blockpost
avx arbetsväxel
bgd bangård
BI borttagen infrastruktur
blp blockpost
fp förgreningspunkt
G godstrafik
grp grusgrop
hlp håll- och lastplats
hp hållplats
hpr rälsbusshållplats
hp hållplats med sidospår
hst hålställe
I infrastrukturell
kb kombinerad bro
lmk längdmätnings-konnektion
lp lastplats
mtmp militär-mötesplats
P persontrafik
rbg rörlig bro
sipl signalplats
stn station
sto stopplats
T trafikal
ts teknisk station
U upphört
vt vattentag
väg väg med stopplikt
* (åter) öppnad
nedlagd

I nutidskoder:
Första bokstaven

F fullständig trafik
G godstrafik
I ingen
P persontrafik
Andra bokstaven
H hållplats
L linjeplats
S station
Ö övrig status

 

Sign Driftplatsens namn Sida Km Höjd Från Notering







Kg/Kpg (Kopparberg) 455,300 154 1873-10-08 stn, † G 1997-06-09; äldre EJ-sign NK, troligen = Nya Kopparberget; PS
Vkn Viken   459,000   1930t hp, † 1940t
Sgr Sundsgruvorna   459,700     hpr b1940t, † 1950t; även ssp en tid
Sd/Stl Ställdalen 463,100 174 1873-10-08 stn, † P 1985-06-10, † 1995-06-12, *P 2005-06-12; ansl BJ; PS
Sb/Stäb Ställberg 468,200 243 1873-10-08 stn, I hlp 1962-12-15, T hlp 1963, T lp 1977-05-22, † 1979-07-01, BI 1980-11-11
Sö/Shö Silverhöjden 475,200 261 - stn, † P 1977-05-22, † 1986-06-01, BI 2002-07-20;
Silfverhöjden 475,200 261 1906 stn, småbana Silverhöjden–Mossgruvan; hamnspår; ej mötesmöjlighet 1996–
Hk Hörken 475,200 261   stn
Hk

Hörk

475,200 261 1873-10-08 stn
  Hörks kanal   476,000   1872 rullbro 15 m, fast bro 1907, BI
  port   477,000     port under BJ
Ängesgruvan   477,000     lp, †
 Silverhöjden - Mossgruvans Järnväg även kallad Högfors Järnväg.  Mer om denna järnväg, HÄR
 Shö Silverhöjden   0,000   1903  
 Ktb Kisstjärnsbäcken /Kisstjärn   3,500   1903 fp sidospår till Backgruvan 1,500 km, lp, † 1980-06-16, BI 1987
 Bkn/Bgr Backgruvan/Basttjärn   5,000   1903 lp, ssp † 1980-06-16, BI 1987
 Hfs Högfors   7,800   1903 lp, från 1920-01-15 Segerfors (Sfs), från 1922-06-01 Vinteråsen (Vå). † 1961, BI 1962
 Mgn Mossgruvan   12,500   1919 lp, † 1935, BI 1936
Grv Grängesbergs skiljeväxel       ~1930 ssp, I infogad i Grängesberg malmbangård stn 1938 skiljeväxel
Gm/Ggm Grängesbergs
malmbangård
478,900 287 1938 stn, † 1990-05-27, *G 1994-01-01, †G 2000-06-13, I ssp bangård 2002-07-30; malmbangård, allmän vagns-lasttrafik först 1953; IL
Gg Grängesberg 478,900 275 1905 stn, U 1940; ansl BJ; uppgick i Grängesberg C
Gr Grängesberg 480,900  275 1873-10-08 Grängesberg (Gr) 275 stn 1873-10-08, †1905; ”engelska stationen”, flyttad söderut;
småbana Grängesberg–Hörken
Gg Grängesberg C   480,900 275 1941-05-15 stn, Sammanslagen med TGOJ station 1955-06-10, † G 1990-05-27; ansl TGOJ; PS
Nbg Norra Berget 482,300 1870t lp, † 1932, BI 1950t
Bås/Bjås Björkås 483,100 1944 483,1 Björkås (Bås/Bjås) ssp, hpr b1944, †1968-05-12
Bh/Böh Björnhyttan 487,400 190 1874-10-01 hlp, stn ~1910, lp 1941-10-01, † 1986-06-01
Bg/Bb Blötberget 489,300 188 1902 hlp, stn 1906-01-01, † P 1976-05-30, I lp 1982, † 1984-07-01; småbana Blötberget–Fredmundsberg
Gn/Gos Gonäs 492,400 175 1874-10-01 hlp, stn ~1915, t hlp 1932, I hlp 1937, T hp 1950t,
I hp b1960t, † 1976-05-30
Kärrgruvan 493,100 ssp, U 1921
Vhn Våghalsen   494,800   1940t ssp, hpr 1940t, † 1950
Våghalsgruvan 495,900 ssp, U 1921
Asea Asea 497,500 ca1950 hpr, † 1965-05-30
  Aktiebolaget Magnet   497,900     ssp, I infogad i Ludvika stn
La (Ludvika)   498,400 157 1875-12-31 stn,

 

Frövi–Ludvika järnväg (FLJ) Mer om FLJ finner du HÄR!
Att engelsmän skulle äga, bygga och driva en järnväg som medverkade till exploateringen av svenska naturresurser väckte nationalistiska reaktioner, men tillräckligt lokalt kapital hade förmodligen varit svårt att få fram för ett så omfattande projekt som FLJ.
Avsikten var ursprungligen att utsträcka banan norrut men där tog Bergslagernas järnvägar över. Inkomsterna var till en början otillräckliga, mest på grund av usel konjunktur, och järnvägsbolagets huvudägare engagerade sig därför i verksamheter som skulle tillföra FLJ inbringande trafik. Mest framgångsrikt var förvärvet av gruvor i Grängesberg som fått förhöjt värde genom den nyss uppfunna thomas-gilchristprocessen

Koncession
1865-12-21, oktroj för Svenska Centraljärnvägen
1869-09-22 förverkligad
1899-11-30 Röjen–Vanneboda

Längd Totalt 100 km

Ägare
Ursprungligen The Swedish Central Railway Company Ltd med säte i London.
TrafikAB Grängesberg–Oxelösund började vid förra sekelskiftet köpa aktier i bolaget, en process som var fullbordad 1925-01-01

Förvaltningsort Linde(sberg) till 1878, sedan Kopparberg (från 1900 ”regionkontor” inom TGOJ)

Trafikförändringar
1871-11-16 *Frövi–Linde, 19 km, allmän trafik
1872-11-01 *Linde–Ställdalen, 25 km, provisorisk trafik
1872-12-03 *Ställdalen–Silverhöjden–Grängesberg, 17 km, provisorisk trafik
1873-03-28 *Grängesberg–Ludvika, 18 km, provisorisk trafik
1873-10-08 *Linde–Grängesberg, 61 km, allmän trafik
1874-10-01 *Grängesberg–Ludvika, allmän trafik
1901-05-01 *Röjen–Vanneboda, 2 km, persontrafik
1901-07-23 *samma sträcka, godstrafik
1906-04-28 †Röjen–Frövi, 2 km, all trafik
1930-05-15 †Röjen–Vanneboda, 2 km, persontrafik, och *Röjen–Frövi, allmän trafik

Samband
Med TGO som moderbolag ingick FLJ från 1900 i trafikförvaltning med Oxelösund–Flen–Västmanlands järnväg och Örebro–Köpings järnväg. Från 1884 fanns samtrafiksavtal mellan FLJ och OFWJ. Felande länk var ÖKJ som avslog all fraktrabattering.
FLJ/OFWJ övervägde rentav att bygga en egen bana Lindesberg–Valskog. Koncession för denna erhölls 1894 men förföll 1896

Trafik Drevs från 1900-11-01 av TGO

Anmärkning
a) Vid SJ:s köp av sträckan Örebro–Frövi 1900 miste ÖKJ sin tågdriftsbas i Örebro. Ersättning byggdes i Vanneboda
b) Spåret Röjen–Vanneboda anlades samtidigt för att leda malmtågen utanför Frövi stn. Det bekostades av staten. Även övrig trafik överfördes till spåret och man fick två övergångsstationer (Vanneboda och Frövi) på 2 km avstånd. Delen Röjen–Frövi hölls dock trafikerbar. 1930-05-15 samlades övergångsrollen på nytt till Frövi. Röjen–Vanneboda återgick till enbart malmtrafik
 

Källor och referenser
Järnvägsdata 2009, Svenska Järnvägsklubben, SJK
Jannesson, Åke, m.fl., SJK Arkeologfolder, SJK Resetjänst Viggbyholm
Trafikaktiebolaget Grängesberg–Oxelösunds Järnvägar 1877–1927, 1927 (omtryck 1927)
Nils Erik Wååg, Banvakt 17, 1993 (SJK 59)
FLJ uppgick 1925-01-01 i TGOJ (se dessa)
Lundberg, John, Sveriges och Norges Jernvägar och Stationer, Wahlström & Widstrand Stockholm 1979
Olofsson, Carl, Sveriges Järnvägar, 1920
Statens Järnvägar 1856-1906, 1906


TOP
FÖREGÅENDE
NÄSTA

Upprättad: 2004-12-05   /  Benny Nilsson  /   Författare: Kjell Byström, Östersund
Uppdaterad/kompletterad 2018-11-28 Rolf Sten