|
Klicka i kartan ovan för att komma till en karta där den här bandelen ligger!
Sign= Platsens signatur.
Driftplats= Namnet inom parantes= tillhör inte denna bandel.
Namnet i rosa färg= Tidigare stavning.
Sida= Stationshusets läge i förhållande till spåret, räknat uppifrån. h= höger, v= vänster.
Km= Avstånd mellan platserna.
Höjd= över havet.
Från= Tagen i drift.
Notering=
A avförd som trafikplats
abo automatisk blockpost
avx arbetsväxel
bgd bangård
BI borttagen infrastruktur
blp blockpost
fp förgreningspunkt
G godstrafik
grp grusgrop
hlp håll- och lastplats
hp hållplats
hpr rälsbusshållplats
hp hållplats med sidospår
hst hållställe
I infrastrukturell
kb kombinerad bro
lmk längdmätnings-konnektion
lp lastplats
mtmp militär-mötesplats
P persontrafik
rbg rörlig bro
sipl signalplats
stn station
sto stopplats
T trafikal
ts teknisk station
U upphört
vt vattentag
väg väg med stopplikt
* (åter) öppnad
† nedlagd
I nutidskoder:
Första bokstaven
F fullständig trafik
G godstrafik
I ingen
P persontrafik
Andra bokstaven
H hållplats
L linjeplats
S station
Ö övrig status
|
| Sign |
Driftplatsens namn |
Sida |
Km |
Höjd |
Från |
Notering |
|
|
|
|
|
|
|
| Ls |
(Ljusdal) |
h |
380,259
| 131
|
1880-09-15 |
stn; ansl statsbanan Ljusdal–Hudiksvall; FS |
| Tl |
Tallåsen |
v |
387,211
| 157
| 1885-11-01
| stn, † P 1968-05-12, † 1977-01-01; IS |
| |
Edefors |
|
390,300 |
161 | 1881 |
mtmp , BI 1885 |
| Ltr |
Loster |
h |
397,270
| 178
| ~1895 |
lp, stn 1915-05-01, †G, †1968-05-12; IS |
| |
Vattuvalla |
|
400,200 |
198 |
1951 |
sto, U 1952 |
| Trv |
Tranviken |
|
402,300
| 189 |
1894 |
lp 1906, † 1934;
|
| |
Vildnäset |
|
402,300
|
189 |
<1894 |
ssp |
| Hnngr, Hnng |
Hennans grp |
|
406,600 |
205 |
1918 |
grp, BI 1959 |
| Hn, Hnn |
Hennan |
v |
407,860
| 211
| 1881-09-16
| stn, † G 1966, † 1968-05-12; hamnspår; IS |
| Hnb |
Hälsingenybo |
h |
414,476
| 212
| 1920
| hp † G, †
1968-05-12, IS |
| Nbo |
Nybo |
|
414,500 |
212 |
<1885 |
hlp ~1895, stn 1915-12-01 |
| |
Hjärtvallen |
|
420,700 |
219 |
1951 |
st , U 1952 |
| Öbn |
Örabäcken |
v |
420,803
| 218
|
1963-05-26 |
ts; IS |
| |
Kroknäs |
|
423,300
| 214 |
1951 |
sto, U 1952 |
| Rsö |
Ramsjö |
h |
428,080
| 210
| 1881-09-16
| stn, † G, † 1968-05-12; IS |
| Bän |
Brännbacken |
|
434,300 |
265 |
1920 |
ts, BI 1928 |
| Ng |
Norrhög |
|
438,100 |
302 |
1991-10-01 |
ts; IS |
| |
Skogstorp |
|
438,200 |
303 |
1973-05-03 |
ssp, BI 1975-11-10; oljelager |
| Ng |
Norrhög |
|
440,500 |
321 |
1921-01-01 |
stn, †G, †1968-05-12, BI 1991 |
| Nbg |
Norrberg |
|
440,500 |
321 |
1888 |
mtmp 1888, lp 1901, stn ~1918,
|
| |
Mellansjö grusgrop |
|
445,600 |
321 |
1936 |
grp, I infogad i Mellansjö stn |
| Msö |
Mellansjö |
v |
446,487
| 317
| 1881-09-16 |
stn, † G 1967, † 1968-05-12; IS |
| Jågrp, Jåg |
Juåns grusgrop |
|
454,400 |
299 |
1962 |
grp, BI 1990-10-01 |
| Jå |
Juån |
h |
456,016
| 290
| 1883 |
lp, stn 1919-01-01, † G, † 1963-05-26; IS |
| Öv |
Östavall |
h |
464,497
| 242
|
1881-09-16 | stn, † P 1968-05-12; hamnspår; GS |
| Ay |
Alby |
v |
472,911
| 218
|
1881-09-16 | stn, † P 1968-05-12; GS |
| Osö |
Ovansjö |
|
480,300 |
163 |
1943 |
fp, I infogad i Ånge stn ~1950; ansl spår till Ånge gbg (västra änden) |
| Osö |
Ovansjö |
|
480,800 |
163 |
1995-05-15 |
avx, fp 1995-10-17; ansl spår till Ånge gbg (västra änden); <1995-10-17 Ovansjö S |
| Osö |
Ovansjö |
|
481,200 |
164 |
1960 |
fp, I infogad i efterföljande Ovansjö ssp 1995; ansl spår till Ånge gbg (västra änden) |
| |
lmk
|
|
483,000 |
|
1942 |
km 482+3,216 = 483,000 mot Ånge personbangård |
| Åg |
(Ånge) |
h |
484,270
| 168
| 1878-10-01
| stn; ansl Mittbanan,
Norrländska tvärbanan; spår till Ånge gbg (östra änden); hamnspår; FS |
Norra stambanan och stambanan genom
Norrland omfattar bandelarna 160,
161, 163,
165, 167,
168, 169, samt 171. Mer
information om norra stambanorna finner du
HÄR!
Enligt gällande definition från 1990 omfattar Norra stambanan även Gävle–Ockelbo järnväg och sträckan Ånge–Bräcke av Norrländska tvärbanan.
Innehållet i begreppet Norra stambanan har även tidigare växlat. Ursprungligen betecknade det en linje från Stockholm till Storvik med anslutning till Gävle–Dala järnväg. Den statsbana med enklare standard som enligt riksdagens ursprungliga beslut skulle ansluta hette Stambanan genom Norrland och enligt planen nå både Ångermanälven och en isfri Atlanthamn.
Det övervägdes att anlägga med 1067 mm spårvidd norr om Storvik, på grund av det förväntade svaga trafikunderlaget och för att samordna med samma spårvidd i Norge. Enligt ett senare beslut blev den tekniska brytpunkten Långsele. Omkring 1910 ändrade så SJ sin definition till Stockholm–Ånge.
Det rådde betydande oenighet om sträckningen. Gentemot det ursprungliga förslaget om en nordlig riktning till Gävle yrkade inte minst starka bruksägarintressen på västligare alternativ, och resultatet blev ett slags kompromiss: efter Uppsala vek banan av rakt västerut mot Sala och korsade Dalälven vid Krylbo. Anläggningen fördröjdes av både linjetvisterna och dåliga statsfinanser. Även beträffande fortsättningen från Storvik tvistades om sträckningen men 1877 beslutades om dragningen till Ånge.
De första årens ekonomiska resultat av förlängningen var svagt och fick SJ att trycka på om trafikskapande bibanor till kuststäderna.
Längd Ursprungligen 484 km, 1998 486 km.
Trafikförändringar
1866-09-20 *Stockholm N–Uppsala, 65 km, allmän trafik.
1873-08-04 *Uppsala–Heby, 47 km, allmän trafik.
1873-09-11 *Heby–Sala, 15 km, allmän trafik.
1873-12-01 *Sala–Krylbo, 58 km, allmän trafik.
1875-06-06 *Krylbo–Storvik, 57 km, allmän trafik.
1876-11-01 *Storvik–Ockelbo, 38 km, allmän trafik.
1877-11-01 *Ockelbo–Holmsveden, 27 km, allmän trafik.
1878-09-23 *Holmsveden–Bollnäs, 33 km, allmän trafik.
1878-10-01 *Ånge–Bräcke, 31 km, allmän trafik.
1879-10-01 *Bollnäs–Järvsö, 48 km, allmän trafik.
slutet 1880 *Ramsjö–Ånge, 56 km, provisorisk godstrafik.
1880-09-15 *Järvsö–Ljusdal, 15 km, allmän trafik.
1881-09-16 *Ljusdal–Ånge, 127 km, allmän trafik.
1966-05-22 †Uppsala–Sala, 62 km, lokal persontrafik – första SJ-sträckan med parallellbuss i stället för lokalpersontåg.
1968-05-12 †Bollnäs–Ånge, 167 km, Sala–Krylbo, 33 km, och Storvik–Ockelbo, 38 km, lokal persontrafik.
1969-06-01 †Ockelbo–Bollnäs, 60 km, lokal persontrafik (delvis åter 1985-06-02).
1970-05-31 †Avesta–Storvik, 57 km, lokal persontrafik delvis återupptagen 1995-01-09.
1995-10-17 *förbigångsspår vid Ånge, 1 km, godstrafik, från 2005-12-16 även vissa persontåg.
2000-06-13 †Gävle–Ockelbo, 38 km, lokal persontrafik.
Omläggning
a) 1871-07-17 öppnades Stockholm C med Sammanbindningsbanan varvid Stockholm N lades ned för persontrafik på Norra stambanan.
b) 1911-10-01 öppnades dubbelspåret vid Hagalund varvid banan inte längre gick genom samhället utan i tunnel genom berget.
c) 1917-11-01 leddes linjen utanför Tomteboda bangård.
d) 1942-12-12 ny ingångslinje från sydost till Ånge som rättvände genomgående tåg norrut, linjeförlängning 2 km.
e) 1962-09-01 utvidgades Ånge godsbangård och därvid öppnades nya ingångslinjer söderut till Ovansjö (1961) och Moradal (1962).
f) 1973-05-21 togs en dubbelspårig tunnel i bruk mellan Stockholm C och Karlberg, för att möjliggöra en planskild korsning mellan genomgående tåg till spår 10–18 på Stockholm C och tåg till spår 1–8, ”norra säcken”.
g) 1985–1991 innebar dubbelspårsbygget Moradal–Bräcke stora linjerätningar.
h) 1991-11-24 öppnades ett godstågsspår Hagalund–Ulriksdal i tunnel under banan norr om Ulriksdal stn.
i) 1995-10-17 spår förbi Ånge gbg för gång Moradal–Ovansjö mot Norra stambanan (upprustning av ett 650 m spår från 1967), körvägsförkortning 4 km. Många genomgående godståg (sedan 2005 även vissa persontåg) förbileds denna väg.
j) 1997-09-21 vid Myrbacken för Arlandabanans anslutning norrut.
k) 1998-10-19 Döljebro–Slåttlandet, 6 km, vid öppnandet av dubbelspår.
l) 1999-10-18 Slåttlandet–Holmsveden, 9 km, östra spåret, dubbelspår 1999-10-24
m) 2005-10-25 Skästra–Ljusdal, 3 km, med bland annat ny bro över Ljusnan, linjeförkortning 1 km.
Elektrifiering
1906-03-07–1907-06-29 Stockholm–[Tomteboda]–Järva, 7 km, experimentell. elektrifiering, 6 000–20 000 V, 15, 20 och 25 Hz.
1926-05-15 Stockholm–Hagalund, 5 km.
1934-12-12 [Hagalund]–Uppsala, 61 km.
1934-12-16 [Uppsala]–[Krylbo], 95 km.
1935-11-28 [Krylbo]–Bollnäs, 157 km.
1936-04-02 [Bollnäs]–Ånge, 167 km.
Dubbelspår
1904-05-01 Stockholm–Tomteboda, 3 km.
1905-10-01 Järva–Rotebro, 12 km.
1906-10-01 Rotebro–Märsta, 18 km.
1908-10-01 Märsta–Uppsala, 29 km.
1911-10-01 Tomteboda–Järva, 4 km.
1959-05-31 Norrhög–Mellansjö, 6 km.
1960-05-29 Alby–Ovansjö, 6 km.
1960-09-01 Ramsjö–Norrhög, 12 km.
1961-09-01 Mellansjö–Juån, 10 km.
1962-09-01 Juån–Alby, 17 km, och Kilafors–Granbo, 7 km.
1964-11-03 Granbo–Bollnäs, 10 km.
1991-10-21 Bensjöbacken–Bräcke, 7 km.
1995-03-11 Gävle C–Strömsbro, 4 km.
1996-11-10 Ljusdal–Banskillnaden, 4 km, inom Ljusdal stn, upprustning och
anslutning till långt mötesspår av den parallella statsbanan Ljusdal–Hudiksvall.
1997-09-29 Mo grindar–Döljebro, 6 km.
1998-10-19 Döljebro–Slåttlandet, 6 km.
1999-10-24 Slåttlandet–Holmsveden, 9 km.
Trespår
1885 Karlberg–Tomteboda, 2 km.
1886-05-20 Stockholm C–Karlberg, 2 km.
Fyrspår
1893-05-20 Stockholm C–Karlberg, 2 km, numera ett sammanhängande bangårdsområde med flera genomgående parallella spår.
Linjeblockering manuell
1909 Stockholm C–Tomteboda
1912 Tomteboda–Järva.
1914 Bergsbrunna–Uppsala N
1916 Järva–Norrviken.
~1920 Norrviken–Bergsbrunna.
Linjeblockering automatisk.
1933 Tomteboda–Hagalund.
1935 Hagalund–Ulriksdal.
1937-05-22 Ulriksdal–Tureberg.
1938 Märsta–Brunna.
1938-05-15 Tureberg–Märsta.
1960 Alby–Ånge.
1965-03-15 Kilafors–Bollnäs-
1983-12-05 Sala–Avesta Krylbo.
Fjärrblockering
1933 Karlberg stn och Tomteboda fp, lokal fjärrstyrning; Stockholm C.
1935 Solna blockpost, lokal fjärrstyrning; Hagalund.
1938 Uppsala N, lokal fjärrstyrning; Uppsala.
1961-01-30 (Alby)–(Ovansjö)–(Ånge), dsp; Ånge.
1963-05-26 (Ramsjö)–Alby, dsp; Ånge
1963-10-30 (Ljusdal)–Ramsjö; Ånge.
1967 Ulriksdal stn, lokal fjärrstyrning; Solna
1969-06-01 (Ockelbo)–(Lingbo); Gävle.
1969-07-17 Lingbo–(Röstbo); Gävle.
1969-12-15 Röstbo–(Kilafors); Gävle
1970-06-08 Kilafors–(Bollnäs), dsp; Gävle.
1970-10-01 (Järvsö)–(Ljusdal); Ånge.
1970-10-15 (Bollnäs)–Järvsö; Ånge.
1971-10-30 (Solna)–Märsta, dsp; Stockholm
1971-12-01 (Avesta Krylbo)–(Storvik); Gävle.
1972-02-17 (Storvik)–Ockelbo; Gävle.
1972-10-30 [Märsta]–(Uppsala), dsp; Stockholm.
1975-03-15 Solna stn, lokal fjärrstyrning; Stockholm C.
1977-04-04 Ljusdal stn; Ånge.
1981-06-19 (Bollnäs stn, tidvis); Gävle
1981-06-29 [Bollnäs stn, helt]; Gävle.
1983-12-12 (Sala)–(Avesta Krylbo); Stockholm.
1985-05-26 Sala stn, tidvis; Stockholm.
1987-05-31 (Brunna stn, tidvis)–Sala; Stockholm
1987-10-05 [Uppsala N]–[Brunna, helt]; Stockholm.
1995-10-31 Storvik stn, tidvis; Gävle
1996-06-14 [Storvik stn, helt]; Gävle.
ATC
1981-06-11 (Ulriksdal)–(Uppsala).
1983-01-24 Ockelbo stn.
1983-06-29 (Avesta Krylbo)–(Storvik).
1983-09-05 (Storvik)–[Ockelbo].
1983-10-17 [Ockelbo]–Bollnäs.
1983-12-12 (Sala)–(Avesta Krylbo).
1983-12-19 [Bollnäs]–Ramsjö.
1984-04-11 [Ramsjö]–(Ånge).
1984-11-05 Uppsala stn; delvis.
1985-01-17 Sala stn.
1985-05-30 Ulriksdal stn.
1987-10-05 (Uppsala N)–[Sala].
1987-10-26 Uppsala N stn.
1987-12-07 Storvik stn.
1995-05-19 (Gävle stn, delvis)
1995-10-17 (Ånge stn, delvis).
2007-10-21 Ånge stn, helt.
2008-10-05 Gävle C stn (ej Fliskär).
Nollpunkt Gävle för Gävle–Ockelbo, annars Stockholm C.
Anmärkning
a) 1879-05-21–1885-12-15 leddes under seglationsperioden trafiken på Söderhamn via ett
2 km sidospår från Kilafors till Kilafors nedre f.v.b. över Bergviken till Söderhamns järnvägs ändpunkt Bergvik. Spåret betjänade även Kilafors järnverk. Det revs Kilafors nedre–järnverket 1937 och järnverket–Kilafors övre 1938.
b) (Upplands) Väsby fick 1888 landets första signalsäkerhetsanläggning, som var mekanisk.
c) Det K-märkta ställverkshuset vid Uppsala C (f.d. ställverk II, södra änden) har sedan 1914 hyst tre teknikgenerationer, nu datorer. Uppsala var den första större stationen med elektrisk
.
Säkerhetsanläggning
d) Ånge rangerbangård var SJ:s första med växelautomatik, tagen i bruk 1955-11-07
e) Ingick 1988-01-07–2002-03-31 i stomnätet.
Litteratur
Bertil Hardin, Ett sekel järnväg i Ånge, 1978 (SJK 29).
X-tåget Gävle–Ockelbo–Ljusdal. Fotodokumentation, 1990.
Runo Nilsson & Bo Arvidsson, Ånge – ett stationssamhälles utveckling, 2004.
Från 1990 räknas Stockholm–Uppsala till Ostkustbanan, Uppsala–Avesta Krylbo till Dalabanan och Avesta Krylbo–Storvik till Godsstråket genom Bergslagen, se dessa för trafikplatsdata. |
| |
| Källor och referenser |
| Svenska Järnvägsklubben, SJK, Järnvägsdata 2009 |
| Lundberg, John, Sveriges och Norges Jernvägar och Stationer, Wahlström & Widstrand Stockholm 1979 |
| Olofsson, Carl, Sveriges Järnvägar, 1920 |
| |
| Övrig information |
| Mer om Norra stambanan finner du
här! (öppnas i nytt fönster) |
| |
|